Lintulas gård på Risåsvägen 33.

Sammanställt av Lasse Backlund i september 2019, med hjälp av Vera Lintula.

Adelinas gård har blivit tillbyggd flera gånger sedan 1953. Här är den fotograferad från öster sommaren 2003.

Den här gården byggdes år 1953 av Adelina Ranta. Eftersom den ligger på västra sidan av Risåsvägen, så ligger den i Lappfjärd by, men åtminstone de som bor där räknar sig som Dagsmarkbor. Gården hade tidigare adressen Sunnantillvägen 234 men på grund av flera missförstånd med transporter, så ändrades vägnamnet till Risåsvägen och gården fick då nummer 33. Längre tillbaka i tiderna kallades vägen upp till Risåsen ”Löna tå”.

På kartan från 1846 så ser vi att det redan då fanns två torp i Nystad. Det är oklart vem som bodde i dessa torp.

På samma ställe som Lintulas gård står nu fanns före det en gård som ”Lill-Topinas” Johannes Hietaoja och hans hustru Ida hade byggt år 1906. De hade då köpt detta område som hörde till Hinders hemman i Lappfjärd av Johan Andersson Hinders.

Området på närmare 4 ha fick namnet Löna och de bodde här till år 1917 då de sålde parcellen Löna åt Erland Krook och Erik Anders Klemets. I samma veva köpte Johannes och Ida Hietaoja ett hemman på Lillsjölidvägen av Heikki och Ulrika Hemberg och flyttade dit. Sedan bytte parcellen Löna ägare flera gånger och år 1923 delades åkermarkerna på Löna mellan ”Andersas” Erland Grönroos och Josef Granholm. Om du vill läsa mera om området ”Löna” skall du klicka HÄR!

Den mittersta delen på Löna såldes år 1923 åt Lappfjärds kommuns fattigvård. Den här tiden köpte kommunen aktivt förmånliga gårdar för att kunna inhysa fattiga och hemlösa. Det är oklart vem som bodde i det gamla huset de första åren men år 1937 flyttade Thure och Adelina Vidberg hit med sina barn. Efter kriget skildes Thure och Adelina och det var efter det som Adelina kunde lösa in gården och tomtmarken.

Thure och Idbäckslid-Adelin.

Det var alltså år 1937 som Thure och Adelina Vidberg flyttade upp till Nystad, som detta område kallas i folkmun.

Thure Vidberg (1913-1986) var son till Konstantin Vidberg (f.1876) som kallades ”Kånston” och Amanda Matilda Klemets (1878-1939).  Kånston var son till Josef Vidberg, som kallades ”Lilltopinas-Josip” och hade kommit från Vanhakylä i Storå. År 1917 köpte Kånston ett område på ca 1,5 ha i Kvarnå av Karl Löfgren som låg nere vid Lillån, bakom nuvarande Ahlbergas. Där byggde de en gård och nödiga uthus. Konstantin och Amanda Matilda fick 12 barn men av dessa dog flera i ung ålder. År 1936 gifte sig Thure med änkan:

Adelina, född Björklund (1900-1985) i Idbäcksliden nära Bötomvägen i Lappfjärd. Adelina var dotter till Josef Björklund (1867-1925) och Maja Greta (f. Holm 1860-1931). Adelina, som kallades ”Idbäckslid-Adelin” var första gången gift med Hjalmari Ranta (1891-1932) från Bötom. Hjalmari kom från trakten runt Lintuvuori men som gifta bodde de bland annat i en liten stuga på Nyskiftan i Lappfjärd och de fick 7 barn men endast 3 levde till vuxen ålder:

-Elin (1924-1991) flyttade 1939 till Ingå. Gift där och hade 4 barn.

-Anni (f.1926) gift med Helge Salonen från Borgå. Bosatt i Helsingfors och sedan i Borgå. En son.

-Arvid (f.1928) gift med Aili Granlund (f.1932) som var dotter till Johan Granlund (1904-1948) och dennes första hustru Hilma (1894-1935).

Adelina och Hjalmari Ranta fick 7 barn men bara tre levde till vuxen ålder. Till vänster Elin f.1924, Arvid f. 1928 och Anni f. 1926.

Hjalmari Ranta dog i december 1932 och änkan Adelina Ranta gifte år 1936 om sig med Thure Vidberg. De bodde de första åren i Thures hem ”där Kånstonas” i Kvarnå, men redan följande år fick de flytta till kommunens fattiggård i Nystad, tillsammans med barnen Elin, Anni och Arvid. Efter flytten fick de sedan 4 barn till:

-Gunvor (1937-2019) som var förlovad med Heimer Lillsjö (1934-2020), som var son till Emil och Matilda Lillsjö. Bosatta i Hallstavik i Sverige, barnlösa. Gunvor skickades under fortsättningskriget till ett barnhem i Sverige. Återvände till Finland men for på nytt till Sverige i slutet av 50-talet.

-Tor (1938-1989), sjuklig, bodde i Nystad. Ogift och barnlös.

-Karin (f.1938) gift med Ingvar Svensson. Skickades under fortsättningskriget till en familj i Sverige, där hon sedan stannade.

-Vera (f. 1940) som i augusti 1961 gifte sig med Niilo Lintula (f. 1940) från Storå, 3 barn. Niilo kommer från en småbrukarfamilj i Lähteenkylä i Villamo by i Storå.

Adelina med dottern Vera framför sig och till vänster sitter sonen Arvid med Tor framför sig. Barnens systrar Gunvor och Karin hade skickats till Sverige som krigsbarn då fotot togs.

Thure Vidberg blev uttagen till krigstjänst då kriget bröt ut och det var där i Svir som han träffade lottan Martta Katarina Lehtimäki (f.1918), hemma från Kankaanpää. Direkt efter krigsslutet så skildes Thure och Adelina. Thure gifte om sig 1946 och han flyttade till Åland, där han stannade så länge han levde. Thure och Martta fick 7 barn tillsammans.

Adelina blev nu ensam med barnen i Nystad och hon försörjde familjen med att arbeta åt bönder med jordbruket. Hon bytte också släktnamn och hon valde att ta tillbaka namnet Ranta, inte födelsenamnet Björklund.

År 1953 lät Adelina riva den gamla gården och det var då som den nya byggdes. Under byggtiden bodde Adelina och barnen i den lilla stuga med endast ett litet rum, som fortfarande står på gården. Det var i den stugan som änkan Ida Nöjd (1876-1950, dotter till Johan och Anna Kajsa Nöjd) hade bott i på 1940-talet. Den nya gården uppfördes av byggmästare Hinds, tillsammans med byggare såsom ”Joot Hemming å Sällskaps Viktor”. Kommunen gav den här tiden förmånliga kolonisationslån med lång återbetalningstid, som Adelina fick del av. Av skogsägarna i Dagsmark fick hon stockar, som sågades till byggnadsvirke på Kangas såg. Huset blev lite mindre än det var tänkt, för Hindsin tyckte att det räcker nog med lite mindre åt Adelina.

Adelina fortsatte att arbeta åt folk i närheten, bland annat hos Enbergas, Vilho Toivonen och Lillsjö Ingvar. Hon arbetade tidvis på Kangas såg och däremellan livnärde hon sig med att tillverka kvastar av både björkris och kråkris. Hennes kvastar var kända för sin höga kvalitet och det finns fortfarande kvastar i användning, som är mer än 40 år gamla. I slutet av 1960-talet övertogs Adelinas gård av dottern Vera och hennes man Niilo, som återvände efter några år i Sverige. Efter övertagandet bodde Niilo och Vera Lintula tillsammans med Adelina och Tor, så länge de levde.

Niilo och Vera byggde sedan till gården i flera repriser, både på höjden, på längden och på bredden. De har sedan köpt till hus och mark, så att de i princip äger alla 10-tal byggnader som finns i Nystad.

Trevligt om Nystad:

För länge sedan då Vera och Niilo var till Kristinestad tillsammans med grannarna Anja och Tage Mannfolk, så skulle de ta en taxi hem till Nystad. Då de satte sig i bilen frågade chauffören, vart de skulle och Tage svarade: ”Ti Nystad!” Nej, svarade chauffören, så lång resa har jag inte tid med just nu. ”Men det är ju bara 15 – 17 kilometer dit” svarade Tage och sakta men säkert började det gå upp för taxichauffören, att det fanns ett Nystad till som låg närmare än det riktiga Nystad i sydvästra Finland. Så de kom nog lyckligt hem också den gången.

Höbärgning var ingen favoritsyssla för en ung flicka, som hade sommarlov från skolan. Men Bernice från Klemetsändan tyckte ändå att det var riktigt roligt att bärga hö i Nystad, där Gunnar och Svea hade en åker bredvid Lintulas. Det var alltid liv och rörelse i Nystad, och mycket folk som kom och hälsade på. Så där ser vi att det behövs inte så mycket, för att göra arbetet roligt!

Andra bostäder i Nystad:

Det är fortfarande oklart varför detta område har börjat kallas Nystad. Möjligtvis var det i början av 1930-talet då Arthur Lövholm flyttade sin skomakarverkstad från Kristinestad till Dagsmark och han satte då också upp en reklamskylt, ”såde såm i staadin”. På detta lilla område fanns det mellan 10 och 15 olika byggnader, så det kändes nog lite som en stadsmiljö. Här bodde också mycket folk på ett litet område, så möjligtvis var det Erik Anders Broberg, som bodde i närheten som tyckte att Nystad vore ett berättigat namn. Familjen Lintula äger i dag alla hus i Nystad, förutom de som finns på Granholms gamla område i närheten.

Mauritzas-Idas stuga.
Mauritzas-Idas lilla stuga fotograferad sommaren 2019.

I den här stugan, bestående av en farstu och ett litet rum bodde änkan Nöjd Ida (1876-1950) efter att hennes man Mauritz Frigård (f. i Kankaanpää 1880-1931) hade dött på 1930-talet. Ida och Mauritz bodde på Ådjers hemman i Norrviken och fick 8 barn, bland annat Nikolaj, som gifte sig med änkan Julia Rosenlund, efter att han först hade dödat hennes första man med en sten. Stugan på fotot från september 2019 har blivit tillbyggd av den nuvarande ägare med den delen som är till vänster om ytterdörren. Det var i den här stugan som Adelina bodde med sina barn medan hon lät bygga sin nya gård i närheten.

Tupa-Uunos stuga.
Närmast skogen byggde Tupa-Uuno denna stuga, där han bodde i några år. Följande som bodde här var Sixten och Pirkko Lund, och den sista som bodde här var Sixtens mor Hulda Lund, som hade varit gift med Hemming Hjort eller Lund.
Tupa-Uunos stuga fotograferad från söder sommaren 2019.

Den här enkla stugan byggde ”Tupa-Uno” i tiderna. Det är oklart varifrån han kom och vad han hette på riktigt. Uno var sjuklig efter att han drabbats av ansiktsförlamning men kunde nog arbeta åt bönderna i Dagsmark. Följande som bodde i stugan var Sixten och Pirkko Lund. Sixten är son till ”Hjort-Hemming” och Pirkko var dotter till ”Strand-Hemming” och hon var uppväxt lite nedanför denna stuga. Efter att Sixten och Pirkko flyttade bort, bodde Sixtens mor Hulda här, så länge hon levde. Sedan dess har stugan stått tom och den är i dag i dåligt skick. Om du vill läsa mera om Huldas bakgrund och barndom, så skall du klicka HÄR!

Lövholm Arthur och Helmi.
År 1932 så byggde Arthur och Helmi Lövholm detta hus uppe i Nystad och här hade Arthur också sin skomakarverkstad. Fotot är otydligt men på skylten står det: Skomakare Lövholm. Samtidigt byggde brodern Hemming sin egen stuga, som fortfarande står kvar nära vägen. Arthurs stuga låg nära Hemmings men närmare skogen.
Arne Lövholm (1930-1988) visar upp sitt klubbland framför hemmet i Nystad i slutet av 1930-talet. Gården i bakgrunden var byggd 1932 och den flyttades sedan till Dagsmarkvägen. Foto Selim Björses, SLS:s arkiv i Vasa. Vill du läsa mera om denna gård som flyttades till Dagsmarkvägen så skall du klicka HÄR!
Lövholm Hemming och Martta.
I bakgrunden syns Hemming och Marttas gård men efter att Hemming hade byggt sin lilla stuga i början på 1950-talet, så kallades den bara Marttas gård.

Till den här gården som syns bakom Aili Ranta flyttade Hemming och Martta Lövholm år 1932. Hemming och Martta hade före det tillsammans med de två äldsta döttrarna bott i en liten stuga mellan Brobackan och Palon, på en liten tomt nära Storåvägen. I stugan i Nystad hade före det bott Vilhelmina Viiala men år 1932 flyttade Vilhelmina till en liten stuga som stod på samfälld mark där Lappfjärds Potatis finns i dag. Efter kriget flyttade Vilhelmina, som kallades ”Sanderas-Mina” till Brobackan, där hon stannade tills hon dog. Hon flyttade alltså till den stuga där Hemming och Martta hade bott.

Hemming och Martta fick 13 barn men bara 10 blev vuxna. På 1950-talet byggde Hemming en egen liten stuga åt sig själv nere vid vägen och efter det bodde Martta ensam med barnen i denna stuga som stod högre upp. Stugan är numera riven.

I dörröppningen står Martta och dottern Onerva och hennes man Voitto Pihlajamäki, som var från Kauhajoki. På trappan sitter Hannele och Allan och flickan längst fram är Onervas dotter Lena. Huset i bakgrunden är det som Hemming byggde i början på 30-talet i Nystad och detta foto är taget ungefär 1960.
Strand-Hemmingas stuga.
I början på 1950-talet då Hemming hade tröttnat på både hustrun och barnen, så byggde han en liten stuga åt sig. I stugan fanns det bara ett rum och ett vedlider men vedlidret har på senare tid byggts om till en kammare. Vedlidret närmast huset har Hemming byggt medan bastun som skymtar bakom vedlidret har byggts av Rakel och Onni. Fotot från norr år 2003 och till höger skymtar Lintulas gård.
Denna stuga byggde Hemming Lövholm åt sig själv i början på 1950-talet. I bakgrunden syns Mannfolks gårdsgrupp och fotot är från 70-talet.

Då familjen växte, så byggde Hemming Lövholm en egen stuga åt sig nere vid Risåsvägen. Den här stugan är renoverad och ser prydlig ut i dag.

Foton.

Thure Vidberg (1913-1986)  i militären på 1930-talet.
Till vänster Tor Vidberg, följande är Annis son Raimo Salonen, Gunvor Vidberg, Adelina Ranta och Anni Salonen, f. Ranta.
Ellen Ånäs med käppen i handen hälsar på Vera och Gunvor.
Adelinas barndomshem i Idbäckslid nära Bötomvägen i Lappfjärd.
Tor Vidberg till höger väntar på att mamma Adelina skall komma hem med cykeln.
Lennart Grans med barnen Annel och Jarl bärgar höet i Nystad. I bakgrunden syns Adelinas gamla gård, som byggdes år 1953.
Bredvid Adelinas gård fanns Andersas-Erlands åker och en dag smet en höna in på åkern. Erland råkade vara där och kastades en sten efter hönan som träffade så opassligt att hönan bröt foten. Adelina visar upp den skadade hönan framför porten. I portöppningen syns Nöjd Idas stuga som den såg ut före tillbyggnaden.
Adelina med den sjuka hönan, sonen Arvid med en katt och barnbarnen.
Adelina hämtar vatten från källan nära skogen. I bakgrunden Nöjd Idas stuga som har byggts till i den västra ändan .
Adelina Ranta med dottern Anni Salonen framför stugan på Bötombergen.
I mitten Heimer Lillsjö och Gunvor Vidberg. De två andra är okända.
Gunvor Vidberg.
Till vänster Tor Vidberg tillsammans med grannpojken Eero Enberg.
Tor Vidberg.
Till höger sitter Helga Lövholm tillsammans med en flicka från Storå. Bakom syns porten till Lintulas gård och inne i porten syns Nöjd Idas stuga, som sedan byggdes om till Lintulas bastu.
Maire och Seppo med handkärran på uppfarten till Lintula gård. Till vänster Hemmingas stuga som han byggde på 1950-talet.
Adelinas och Thures dotter Karin (f.1938) var Tors tvillingssyster.
Tor Vidberg som konfirmand framför kyrkan i Lappfjärd.
Pirkko Lövholm, Gunvor och Vera Vidberg.
Gunvor Vidberg, Vera Lintula och Adelina Ranta vid köksbordet i Nystad.
Adelinas och Hjalmari Rantas dotter Elins gård i Evitskog i södra Finland.
Anni Ranta med Tor Vidberg i famnen, Adelina med Vera i famnen, Karin Vidberg, Arvid Ranta och Gunvor Vidberg utanför den gamla stugan i Nystad.
Adelina, Karin, Hentela-Hulda Nyholm, Ernst Nyholm, Elin Nyholm, Viola Nyholm och Tor Vidberg.
Adelina med sonen Tor.
Adelina Ranta med sonen Arvid och barnbarnen Göran och Anita.
Trots sina 78 år så skulle Adelina sätta upp en fågelholk i gårdsbjörken. Helt utan stege!
Adelina med barnbarnet Maire i famnen år 1962.
Adelina visar åt ett av barnbarnen hur det går till när man tillverkar kvastar av kråkris, fotot från 1977.
Adelina år 1975.
Thure Vidberg arbetade som vaktman på båtar efter att han efter kriget flyttade till Åland. Han började på Pommern men fortsatte sedan på färjorna mellan Sverige och Finland.
Aili som var dotter till Sigfrid Granlund och Arvid som var Adelinas och Hjalmari Rantas son.
Gunvor Vidberg prövar fiskelyckan.
Lintulas gård fotograferad från öster år 2008.
Utsikt från köksfönstret där Hemmingas hus och vedlider syns till vänster.
Lintulas gård fotograferad år 2004.
Gammal lada på Lintulas gårdsplan.
Lintulas gård fotograferad 2004 från Risåsvägen.
Adelina Ranta var känd för sina kråkriskvastar, som hon sålde ute i byarna. Riset hämtades från Lillberget och från Myron.
Adelina Ranta vid spisen i Nystad.
Gunvor Vidberg utanför Adelinas nybyggda gård.
De nuvarande ägarna sitter bekvämt i trädgårdsgungan.
Lintulas gård fotograferad från gårdssidan i september 2019.
I september 2019 ser Hemmingas stuga så här prydlig ut. Dottern Rakel och hennes man renoverade stugan och byggde till en riktig farstukvist och de byggde också en bastu i närheten. Vera och Niilo Lintula övertog stugan för något år sedan.