Sammanställt av Lasse Backlund 2014, med hjälp av Marjatta och Ilpo Myllyniemi.
Om du vill läsa ett personporträtt om stenbyggaren Jukka Myllyniemi, skall du klicka HÄR!
Gårdens gamla historia
Rosenbergs gamla gård, som stod bakom nuvarande Myllyniemis snickeri flyttades från sin tidigare plats på Sebasbackan i början på 1900-talet av bonden Viktor Rosenberg (1876-1921) och Matilda (f. Klemets 1875-1962). Före storskiftet bodde Viktor Rosenberg, tidigare Rosenback tillsammans med sin mor, Amerika-änkan Karolina i samma gård men som då stod ungefär där Klåvus P. bor i dag. År 1904 gifte sig Viktor med Matilda Klemets som var dotter till Erik Johansson Klemets (1827-1902) och Greta (f. Storkull (1834-1904).
Gården som Rosenberg flyttade till Åbackan blev färdig ungefär 1910 och då flyttade Viktor och Matilda dit medan Viktors mor Karolina levde kvar nere i byin i Kaalas Minas gård som stod i Kias-kroken, där Vilho Toivonen sedan byggde sin gård. Karolina dog 1928 medan det är okänt när hennes man i Amerika dog.
Matilda och Viktor, som var barnlösa bodde dock inte på Åbackan längre än till 1915 då de sålde gården åt Erland och Fina Norén. Dessa i sin tur sålde gården vidare åt Ida och Viktor Lillsjö och de i sin tur sålde den åt Akseli och Rufiina Pihlaja i början på december år 1916.
Myllyniemi tar över Rosenbergs gamla gård
År 1916, i slutet av december sålde sålde makarna Pihlaja gården åt Oskar och Vilhelmina Myllyniemi från Ohriluoma.
Släkten Myllyniemi kom ursprungligen från Villamo i Storå men år 1901 flyttade Oskar Fritiof (1878-1953) till Kornbäck by i Bötom tillsammans med hustrun Vilhelmiina (1871-1950).
Oskar och Vilhelmina som levde som bönder i Kornbäcken hörde att elbolaget Jyllinkoski som ägde Tuimala-kraftverket i närheten hade planer på att dämma upp vattnet i ån så pass mycket att deras marker skulle dränkas. Han började leta efter en annan bondgård och ett hemman och hittade i Dagsmark Rosenbergs tomma gård. Den här relativt nya gården hade varit obebodd en tid trots att den hade bytt ägare flera gånger och så i april år 1917 flyttade Oskar med sin familj till det helt svenskspråkiga Dagsmark. Flytten från Kornbäcken skedde med häst på vintervägen, som gick över ån ungefär där Mellanå Plant finns i dag.
Nog fanns det orsak för de svenskspråkiga grannarna på Åbackan att förundra sig, vad det var för folk som kom med häst över ån för att bosätta sig i den tomma gården.
Före flytten till Åbackan hade Oskar och Vilhelmina fått 7 barn varav några dog unga men de här levde till vuxen ålder:
–Hilda f. 1902 gifte sig med Knut Santamäki från Bötom. Vill du läsa mera om Hilda, så klicka HÄR!
–Johannes f. 1906 gifte sig med Sylvia Salin från Kristinestad och blev snickare på hemgården.
–Vilho f. 1909, gift med Alli Tevanen. Vilho var kapten i finska armén och verkade på många ställen. Vilhos son Pekka Myllyniemi var riksdagsman en period i mitten på 1980-talet.
–Urho f. 1913, gifte sig med Hjördis från Kronoby, snickare i Dagsmark, i början på 1940-talet till Kronoby och slutligen på Högbacken i Vasa. Urho ägde också lite mark i Dagsmark och i september 1944 bjöd han ut 8 tunnland i tidningen Syd-Österbotten. Han bodde redan då i Kronoby,
I unga år var både Urho och Vilho Myllyniemi mycket duktiga idrottare och ofta representerade dom Dagsmark Idrottsklubb vid större tävlingar. I tidningen Syd-Österbotten 27 maj 1942 fick Urho berömmelse som fårfarmare, eftersom ett av hans får hade fått 4 lamm och ett annat hela 5 lamm, vilket torde vara något av rekord.
Johannes Myllyniemi tar över och bygger gården på Åbackvägen 251
År 1932, den 22 februari sålde Oskar Myllyniemi hemmanet och gården åt sin sin Johan Adolf Myllyniemi för 4 000 mark, plus livstids sytning åt säljarna. Johan Adolf började då bygga en ny gård åt sig på andra sidan landsvägen. Han byggde först den södra ändan av gården och den tillbyggdes senare med ett litet snickeri i norra ändan och byggnaden fick då detta utseende.
År 1928 hade Johan Adolf, men som kallades Johannes Myllyniemi (1906-1985) gift sig med Sylvia Salin (1906-1985) från Kristinestad. Sylvia arbetade då på Kyynys café medan Johannes vid denna tid arbetade på Westas skidfabrik i Kristinestad.
Den här snickeriverkstaden blev småningom för liten och år 1956 byggde Johannes om fähuset på andra sidan vägen nära den gamla hemgården. Han höjde upp taket och gjorde vissa andra förbättringar. Något snickeri blev det däremot inte av det gamla fähuset utan år 1967 byggde Johannes den snickeribyggnad som fortfarande står där.
Johannes var känd som en bra snickare som gjorde ett bra arbete. Han är också känd som den som drev på att Dagsmark skulle få en finskspråkig folkskola. Redan år 1932 startade den finska skolan i Myllyniemis gamla gård men snart flyttade den till andra sidan vägen till ett litet hus på 4,5 x 9 m som hade endast ett klassrum. Det lilla huset hade tillhört skräddaren Johannes Klemets och blev tomt då han flyttade närmare centrum. Efter att skolan blev kommunal var han dess mångåriga direktionsordförande. Vill du läsa mera om den finska folkskolan i Dagsmark, så skall du klicka HÄR!
Ilpo Myllyniemi tar över
År 1968, den 8 maj sålde Johannes Myllyniemi gården vid Åbackvägen åt sonen Ilpo, som använder den som stadigvarande bostad. Johannes tog åt sig rätten att bo kvar i gårdens södra del till död dag medan köparen fick överta den oinredda norra delen. Han gifte sig år 1969 med Marjatta Kiviharju, f. 1947 i Storå.
Johannes och Sylvia fick 1 dotter och 3 pojkar och de 2 äldsta pojkarna fortsatte med snickerirörelsen medan den yngsta är i grävmaskinbranschen.
Om du vill läsa om Johannes bortgång och hans nekrolog, så klicka då HÄR!
Myllyniemen Puunjalostus på Åbackvägen 250.
Vill du läsa mera om snickeriet Myllyniemen Puunjalostus, så skall du klicka HÄR!