Myllyniemis gård på Åbackvägen 250

På bilden Myllyniemis gård som den ser ut idag, fotograferad från väster.
Den södra ändan av den här gården byggde Johannes Myllyniemi som bostad år 1932 och den tillbyggdes senare med ett snickeri i norra ändan och byggnaden fick då detta utseende.  Myllyniemis gård är fotograferad från väster i augusti 2013.

Sammanställt av Lasse Backlund 2014, med hjälp av Marjatta och Ilpo Myllyniemi. 

Om du vill läsa ett personporträtt om stenbyggaren Jukka Myllyniemi, skall du klicka HÄR!

Gårdens gamla historia

Rosenbergs gamla gård, som stod bakom nuvarande Myllyniemis snickeri flyttades från sin tidigare plats på Sebasbackan i början på 1900-talet av bonden Viktor Rosenberg (1876-1921) och Matilda (f. Klemets 1875-1962). Före storskiftet bodde Viktor Rosenberg, tidigare Rosenback tillsammans med sin mor, Amerika-änkan Karolina i samma gård men som då stod ungefär där Klåvus P. bor i dag. År 1904 gifte sig Viktor med Matilda Klemets som var dotter till Erik Johansson Klemets (1827-1902) och Greta (f. Storkull (1834-1904).

Gården som Rosenberg flyttade till Åbackan blev färdig ungefär 1910 och då flyttade Viktor och Matilda dit medan Viktors mor Karolina levde kvar nere i byin i Kaalas Minas gård som stod i Kias-kroken, där Vilho Toivonen sedan byggde sin gård. Karolina dog 1928 medan det är okänt när hennes man i Amerika dog.

Matilda och Viktor, som var barnlösa bodde dock inte på Åbackan längre än till 1915 då de sålde gården åt Erland och Fina Norén. Dessa i sin tur sålde gården vidare åt Ida och Viktor Lillsjö och de i sin tur sålde den åt Akseli och Rufiina Pihlaja i början på december år 1916.

Myllyniemi tar över Rosenbergs gamla gård

År 1916, i slutet av december sålde sålde makarna Pihlaja gården åt Oskar och Vilhelmina Myllyniemi från Ohriluoma.

Släkten Myllyniemi kom ursprungligen från Villamo i Storå men år 1901 flyttade Oskar Fritiof (1878-1953) till Kornbäck by i Bötom tillsammans med hustrun Vilhelmiina (1871-1950).

Oskar och Vilhelmina som levde som bönder i Kornbäcken hörde att elbolaget Jyllinkoski som ägde Tuimala-kraftverket i närheten hade planer på att dämma upp vattnet i ån så pass mycket att deras marker skulle dränkas. Han började leta efter en annan bondgård och ett hemman och hittade i Dagsmark Rosenbergs tomma gård. Den här relativt nya gården hade varit obebodd en tid trots att den hade bytt ägare flera gånger och så i april år 1917 flyttade Oskar med sin familj till det helt svenskspråkiga Dagsmark. Flytten från Kornbäcken skedde med häst på vintervägen, som gick över ån ungefär där Mellanå Plant finns i dag.

Nog fanns det orsak för de svenskspråkiga grannarna på Åbackan att förundra sig, vad det var för folk som kom med häst över ån för att bosätta sig i den tomma gården.

Före flytten till Åbackan hade Oskar och Vilhelmina fått 7 barn varav några dog unga men de här levde till vuxen ålder:

Hilda f. 1902 gifte sig med Knut Santamäki från Bötom. Vill du läsa mera om Hilda, så klicka HÄR!

Johannes f. 1906 gifte sig med Sylvia Salin från Kristinestad och blev snickare på hemgården.

Vilho f. 1909, gift med Alli Tevanen. Vilho var kapten i finska armén och verkade på många ställen. Vilhos son Pekka Myllyniemi var riksdagsman en period i mitten på 1980-talet.

Urho f. 1913, gifte sig med Hjördis från Kronoby, snickare i Dagsmark, i början på 1940-talet till Kronoby och slutligen på Högbacken i Vasa. Urho ägde också lite mark i Dagsmark och i september 1944 bjöd han ut 8 tunnland i tidningen Syd-Österbotten. Han bodde redan då i Kronoby,

I den här bastun uppe i Ohriluoma föddes barnen Hilda, Johannes, Vilho och Urho Myllyniemi medan den yngsta dottern Helmi föddes ett år efter flytten till Dagsmark, alltså 1918.
I den här bastun uppe i Kornbäcken föddes barnen Hilda, Johannes, Vilho och Urho Myllyniemi medan den yngsta dottern Helmi föddes ett år efter flytten till Dagsmark, alltså 1918.
På detta foto från år 1928 Myllyniemis gård som stod bakom nuvarande snickeriet. Nere från vänster: Helmi Myllyniemi (f. 1918 senare gift med Gunnar Hägglund), Oskar Myllyniemi (1878-1953), Vilhelmiina Myllyniemi ( 1871-1950), Hilda Santamäki med dottern Helvi i famnen och längst till höger Knut Santamäki. I övre raden från vänster Johannes (1904-1985) och hans hustru Sylvia (f. Salin i Kristinestad år 1906), Urho Myllyniemi (1913-2008) och Vilho Myllyniemi (f.1909)
På detta foto från år 1928 syns en del av Rosenbergs gamla bondgård, som tidigare hade stått på  Sebasbackan och den fanns alltså  bakom nuvarande snickeriet.
Nere från vänster: Helmi Myllyniemi (f. 1918 senare gift med Gunnar Hägglund), Oskar Myllyniemi (1878-1953), Vilhelmiina Myllyniemi ( 1871-1950), Hilda Santamäki med dottern Helvi i famnen och längst till höger Knut Santamäki.
I övre raden från vänster Johannes (1904-1985) och hans hustru Sylvia (f. Salin i Kristinestad år 1906), Urho Myllyniemi (1913-2008) och Vilho Myllyniemi (f.1909)
Haajamos porträtt av Oskar och Vilhelmina Myllyniemi.
Haajamos porträtt från 1939 av Oskar och Vilhelmina Myllyniemi.
Myllyniemis gård är riven och kvar finns endast det gamla fähuset i bakgrunden. Det är ombyggt och används i dag som förråd av snickarna här på bilden, Ilpo och Marjatta Myllyniemi. Uthuset är ombyggt men inuti syns fortfarande väggarna av det fähus som Oskar byggde efter att de flyttat till Dagsmark. Bakom björkarna t.v. stod Myllyniemis gamla gård.
Myllyniemis gamla gård är riven och kvar finns endast det gamla fähuset i bakgrunden. Det är ombyggt och används i dag som förråd av snickarna här på bilden, Ilpo och Marjatta (1947-2018) Myllyniemi. Uthuset är ombyggt men inuti syns fortfarande väggarna av det fähus som Oskar byggde efter att de flyttat till Dagsmark. Bakom björkarna t.v. stod Myllyniemis gamla gård med långsidan mot Åbackvägen.
Nere t.v. sitter Oskar Myllyniemi och ser nöjd ut. Bakom honom står Knut Santamäki som gift sig med dottern Hilda. Bredvid Hilda står Helvi Santamäki och längst t.v. står Kauko Santamäki.
Nere t.v. sitter Oskar Myllyniemi och ser nöjd ut. Bakom honom står Knut Santamäki som gift sig med dottern Hilda. Bredvid Hilda står Helvi Santamäki och längst t.v. står Kauko Santamäki.
På bilden Myllyniemis familj. Nere från vänster Miina Myllyniemi med Keijo Santamäki i famnen, sedan Helvi Santamäki och Pertti Santamäki. Bakom Pertti hans kusin Alli Lähdesmäki och bredvid henne Alli Myllyniemi. Mannen med hatten är Oskar Myllyniemi med Kauko Santamäki i famnen. Där bak står från vänster fröken Niemi från Villamo, sedan Helmi Myllyniemi, Martta Forsberg från Sideby, Sylvi Myllyniemi och Hilda Santamäki.
Myllyniemis familj. Nere från vänster Miina Myllyniemi med Keijo Santamäki i famnen, sedan Helvi Santamäki och Pertti Santamäki. Bakom Pertti hans kusin Alli Lähdesmäki och bredvid henne Alli Myllyniemi. Mannen med hatten är Oskar Myllyniemi med Kauko Santamäki i famnen. Där bak står från vänster fröken Niemi från Villamo, sedan Helmi Myllyniemi, Martta Forsberg från Sideby, Sylvia Myllyniemi och Hilda Santamäki.
T.h. står Oskar Myllyniemi med barnen Hilda, Johannes och Urho.
T.h. står Oskar Myllyniemi med barnen Hilda, Johannes och Urho.
På bilden 3 av Oskar Myllyniemis barn, de 3 andra är tillsvidare okända.
Tre av Oskar Myllyniemis barn, de tre andra är tillsvidare okända.
Uppe till vänster Johannes Myllyniemi bredvid en Viitanen från Vanhakylä. Mannen nere till vänster heter Virtanen och den andra är Heikki Välimäki. Välimäki gifte sig sedan med Aili Hemberg och blev snickare på hemgården uppe i Palon.
Uppe till vänster Johannes Myllyniemi bredvid en Viitanen från Vanhakylä. Mannen nere till vänster heter Virtanen och den andra är Heikki Välimäki. Välimäki gifte sig sedan med Aili Hemberg och blev snickare på hemgården uppe i Palon.
Här en grupp musiker hemma hos Johannes Myllyniemi, själv står han längst bak. Mannen till vänster är Heikki Välimäki medan de två andra är okända.
En grupp musiker hemma hos Johannes Myllyniemi, själv står han längst bak. Mannen till vänster är Heikki Välimäki, han med fiolen hette Virtanen och med dragspelet kan heta Smith eller Smits.
Johannes dotter Alli och hennes första man Heikki med barnen Tarja f. 1952 och Olavi f. 1953.
Johannes dotter Alli och hennes första man Heikki med barnen Tarja f. 1952 och Olavi f. 1953.
På fotot en ung Sylvi Myllyniemi.
En ung Sylvia Myllyniemi.
Här Vilhelmina och Oskar Myllyniemi.
Vilhelmina och Oskar Myllyniemi.
På bilden Urho och Hjördis Myllyniemi med de 5 barnen: Harri f.1940, Vivi-Ann f.1942, Ritva f.1943, Margita f.1947 och Robert f.1949.
Urho och Hjördis Myllyniemi med de 5 barnen: Harri f.1940, Vivi-Ann f.1942, Ritva f.1943, Margita f.1947 och Robert f.1949. Hjördis som var född Nylund i Kronoby kom till Dagsmark på 30-talet då hon började arbeta på Dagsmark Andelsmejeriet. Hjördis deltog aktivt i föreningslivet i byn.
Här Vilho Myllyniemi, f. 1909 som avancerade till kapten i den finska armén.
Vilho Myllyniemi, f. 1909 som avancerade till kapten i den finska armén.

I unga år var både Urho och Vilho Myllyniemi mycket duktiga idrottare och ofta representerade dom Dagsmark Idrottsklubb vid större tävlingar. I tidningen Syd-Österbotten 27 maj 1942 fick Urho berömmelse som fårfarmare, eftersom ett av hans får hade fått 4 lamm och ett annat hela 5 lamm, vilket torde vara något av rekord.

Johannes Myllyniemi tar över och bygger gården på Åbackvägen 251

På bilden Myllyniemis gård som den ser ut idag, fotograferad från väster.
Myllyniemis gård på Strandgård lägenhet som den ser ut idag, fotograferad från väster år 2013.

År 1932, den 22 februari sålde Oskar Myllyniemi hemmanet och gården åt sin sin Johan Adolf Myllyniemi för 4 000 mark, plus livstids sytning åt säljarna. Johan Adolf började då bygga en ny gård åt sig på andra sidan landsvägen. Han byggde först den södra ändan av gården och den tillbyggdes senare med ett litet snickeri i norra ändan och byggnaden fick då detta utseende.

År 1928 hade Johan Adolf, men som kallades Johannes Myllyniemi (1906-1985) gift sig med Sylvia Salin (1906-1985) från Kristinestad. Sylvia arbetade då på Kyynys café medan Johannes vid denna tid arbetade på Westas skidfabrik i Kristinestad.

I bortre ändan av Fremdelings gård på Strandgatan fanns det välkända Kyynys kafé och där arbetade Sylvi Salin under flera år före hon gifte sig med Johannes och flyttade till Dagsmark. I huset finns idag Varuhus Talas järnaffär.
I bortre ändan av Fremdelings gård på Strandgatan fanns det välkända Kyynys café och där arbetade Sylvia Salin under flera år före hon gifte sig med Johannes och flyttade till Dagsmark. Läs mera om den gamla stadsgården HÄR!
Sylvia Salin arbetade på Kyynys café på Strandgatan i 8 år. Fotot är från 1925 och till vänster står Miili Söderback.
Sylvia Salin arbetade på Kyynys café på Strandgatan i 8 år. Fotot är från 1925 och till vänster står Miili Söderback.
Här på skidfabriken Westa nära Varvsbacken i Kristinestad arbetade Johannes år 1927, han står här längst till höger. Westa tillverkade också möbler och inredningar. till exempel en stor del av inredningen i den svenska samskolan tillverkades här.
Här på skidfabriken Westa nära Varvsbacken i Kristinestad arbetade Johannes år 1927, han står längst till höger. Westa tillverkade också möbler och inredningar, till exempel en stor del av inredningen i den svenska samskolan tillverkades här.
Ab Westas verkade i denna byggnad som ligger mellan Varvsbacken och Badhusparken. Övre våningen förstörde i en brand år 1961 då det fanns en bilverkstad här. I dag verkar stadens sjöfartsmuseum i byggnaden.
Ab Westa verkade i denna byggnad som låg mellan Varvsbacken och Badhusparken. Övre våningen förstördes i en brand år 1961 då det fanns en bilverkstad här. I dag verkar stadens sjöfartsmuseum i byggnaden.
På bilden t.v. den nybyggda gården år 1932 och t.h. står Johannes och Sylvi på trappan tillsammans med dottern Alli år 1934.
På bilden t.v. den nybyggda gården år 1932 och det ser ut som att gamla stockar skulle ha använts vid bygget. På bilden till höger står Johannes och Sylvia på trappan tillsammans med dottern Alli år 1934.
Den här flygbilden är från år 1961 och Myllyniemis gård uppe till höger. Den högra ingången gick till snickeriet och den vänstra till Johannes och Sylvias bostad. Snickarvirket finns upplagrat nära landsvägen. Åkervägen på andra sidan Åbackvägen leder till Oskars gård, som revs år 1961.
Den här flygbilden är från år 1961 och Myllyniemis gård uppe till höger. Den högra ingången gick till snickeriet och den vänstra till Johannes och Sylvias bostad. Snickarvirket finns upplagrat nära landsvägen. Åkervägen på andra sidan Åbackvägen leder till Oskars gård, som revs år 1961.
Flygfoto från 1999 där man ser att Myllyniemis gård ligger nära Åbackvägen och Estrellas fabriker.
Det var alltså i det här huset som Johannes började snickra fönster, dörrar och mycket annat. En tid var han i bolag med yngre brodern Urho men Urho flyttade i början på 1940-talet till Kronoby och blev snickare där och sedan flyttade han till Vasa och byggde hus och snickeri åt sig på Högbacken.
Det var alltså i det här huset som Johannes började snickra fönster, dörrar och mycket annat. En tid var han i bolag med yngre brodern Urho men Urho flyttade i början på 1940-talet till Kronoby och blev snickare där och sedan flyttade han till Vasa och byggde hus och snickeri åt sig på Högbacken.

Den här snickeriverkstaden blev småningom för liten och år 1956 byggde Johannes om fähuset på andra sidan vägen nära den gamla hemgården. Han höjde upp taket och gjorde vissa andra förbättringar. Något snickeri blev det däremot inte av det gamla fähuset utan år 1967 byggde Johannes den snickeribyggnad som fortfarande står där.

Här Johannes Myllyniemi i snickeriet.
Johannes Myllyniemi i snickeriet.

Johannes var känd som en bra snickare som gjorde ett bra arbete. Han är också känd som den som drev på att Dagsmark skulle få en finskspråkig folkskola. Redan år 1932 startade den finska skolan i Myllyniemis gamla gård men snart flyttade den till andra sidan vägen till ett litet hus på 4,5 x 9 m som hade endast ett klassrum. Det lilla huset hade tillhört skräddaren Johannes Klemets och blev tomt då han flyttade närmare centrum. Efter att skolan blev kommunal var han dess mångåriga direktionsordförande. Vill du läsa mera om den finska folkskolan i Dagsmark, så skall du klicka HÄR!

Här har Ilpo Myllyniemi lyckats fånga många saker på samma bild. Fotot är från senare hälften av 50-talet, där den finska folkskolan dominerar. Till höger om skolan syns Johannes Myllyniemis gård, medan uthusen till höger finns hos Knut Santamäki. Bron och väger leder till Frivelas eller Mellanå som det heter nuförtiden.
Här har Ilpo Myllyniemi lyckats fånga många detaljer på samma bild. Fotot är från senare hälften av 50-talet, där den finska folkskolan dominerar. Till höger om skolan syns Johannes Myllyniemis gård, medan uthusen till höger finns hos Knut Santamäki. Bron och vägen leder till Frivelas eller Mellanå som det heter nuförtiden.

Ilpo Myllyniemi tar över

År 1968, den 8 maj sålde Johannes Myllyniemi gården vid Åbackvägen åt sonen Ilpo, som använder den som stadigvarande bostad. Johannes tog åt sig rätten att bo kvar i gårdens södra del till död dag medan köparen fick överta den oinredda norra delen. Han gifte sig år 1969 med Marjatta Kiviharju, f. 1947 i Storå.

Johannes och Sylvia fick 1 dotter och 3 pojkar och de 2 äldsta pojkarna fortsatte med snickerirörelsen medan den yngsta är i grävmaskinbranschen.

Om du vill läsa om Johannes bortgång och hans nekrolog, så klicka då HÄR!

Här Johannes Myllyniemi.
Johannes Myllyniemi.
Här Sylvia Myllyniemi tillsammans med äldsta dottern Alli Myllymäki.
Sylvia Myllyniemi tillsammans med äldsta barnet Alli Myllymäki.
Ilpo och Marjatta Myllyniemi på Majbo tillsammans med Helvi Klemets.
Så här "båsåt å oräidit" kan det se ut då Jukka påbörjar ett större arbete. Hösten 2014 höll han på med två grävmaskiner utanför nuvarande Jungmans restaurang vid Sjögatan.
Så här ”båsåt å oräidit” kan det se ut då Jukka Myllyniemi påbörjar ett större arbete. Hösten 2014 höll han på med två grävmaskiner utanför nuvarande Jungmans restaurang vid Sjögatan. Slutresultaten blev otroligt bra och var och en har möjlighet att själv beundra stenkajen, som är ett mästerverk utan like. Om du vill läsa ett personporträtt om Jukka, så skall du klicka HÄR!

Myllyniemen Puunjalostus på  Åbackvägen 250.

Byggnaden där Myllyniemen Puunjalostus verkar i dag byggdes år 1967 av Johannes Myllyniemi (1904-1985).
Byggnaden där Myllyniemen Puunjalostus verkade i flera år byggdes år 1967 av Johannes Myllyniemi (1904-1985).

Vill du läsa mera om snickeriet Myllyniemen Puunjalostus, så skall du klicka HÄR!