Rosenlunds eller Skomakas på Sunnantillvägen 191.

Uppgjort av Lasse Backlund i februari 2019, med hjälp av Bernice Sjögren, Nils Grönlund och ett stort antal släktingar, grannar och bekanta.

Viktor Rosenlunds gård fotograferad av Gun-Lis Grans eller Långfors från andra sidan ån på 1950-talet. Längst till vänster skymtar Dal-Frans Grönlunds gård.
Redan på 1950-talet var gården helt skymd av träd och buskar. Fotot taget från norr, ån ligger alltså bakom fotografen.
Det är inte mycket som syns av den stora bondgården på ”Skomakas” på Sunnantillvägen sedan naturen har fått ta över.

Gården som stod mitt i bild byggdes av bonden Viktor Josefsson Klemets (1866-1933) som sedan bytte namn till Rosenlund. Viktor som kallades ”Skomakas-Viktor” var son till Josef Henrik Klemets, eller Finne (1841-1892). Denne i sin tur var fosterson till ”Skomakas” Erik Fröberg och efter denne så heter hela släkten ”Skomakas”.

Före storskiftet 1900-1912 bodde Viktor Rosenlund och hans hustru Karolina f. Storlåhls i en större bondgård, som stod mellan Voitto Kangas och Grans Lennarts gård nära Klemets kvarn. Gården var omgiven av en stor mängd uthus, härbren, riar och andra byggnader.

I storskiftet fick de sitt stora hemman placerat på andra sidan ån, det var endast hemgården som blev kvar nära kvarnen i Klemetsändan. Hemmanet på 117 ha var det näststörsta i Dagsmark, efter ”Pelas” Viktor Lillkulls hemman. Till hemmanet hörde stora skogar på Rävåsen och i Kolängen.

Skomakas-Viktor och Lina fick hela 14 barn men flera dog i unga år. Viktor ville inte bli fotograferad så därför sitter Karolina ensam, här med minstingen Valter i famnen på Viktor Nylunds foto från 1912. Längst bak till vänster står Ida (gift med Josef Guss), sedan Konrad och till höger Selma (gift med Valentin Rosenback). Framme till vänster står Hulda (gift med Karl Henrik Nyholm), Julia (gift med Herbert Norrman). Bredvid lilla Valter sitter Hilma (gift med Frans Sandlund) och till höger står Leonard.

Viktors son Konrad, som var född 1893 och kallades ”Skomakas-Kondrad” for till Amerika 1916 tillsammans med 4 andra pojkar från Dagsmark. Tillsammans med Viktor Rosenback, Johannes Gröndahl, Frans Eklund och Leonard Lillkull for Konrad över Bottenhavet i en liten båt förd av Oskar Berg från Ståbacka. Båtfärden blev en skräckupplevelse som pojkarna sent skulle glömma.  Det blåste upp en storm och vattnet slog in i båten, vilket ledde till att motorn stannade. Det blev att ro och ösa, läget var hopplöst så de gav upp hoppet. Det var endast Viktor Rosenback från Kvarnå, som höll modet uppe och fick de andra att kämpa på. Och som ett under klarade de sig och kunde ta i land på den svenska sidan, på en holme där kustbevakningen hittade dem efter en tid. Resten av färden gick bättre och de anlände alla till Ellis Island den 27 november 1916.

Konrad arbetade på en skogscamp i 4 år tills han återvände till Dagsmark år 1920.

Efter storskiftet hade föräldrarna Viktor och Karolina Rosenlund byggt en ny gård åt sig på andra sidan ån, där största delen av hemmanet fanns. På 1930-talet delades det stora hemmanet mellan sönerna Konrad (1893-1987) och Valter (1911-1941). Också systern Hulda (1900-1960) som 1929 hade gift sig till Korsbäck fick en del mark. De andra barnen fick däremot ingen mark. Konrad som var ungkarl fortsatte att bo kvar i hemgården i Klemetsändan och där fanns många uthusbyggnader. Han var välförsedd med moderna maskiner, hade egen smedja, två härbren och där Kangas Voittos gård finns, så stod en stor ria. Eftersom han bodde ensam i gården, så blev det så att grannarna ofta samlades hemma hos Konrad och umgicks och spelade kort.

Viktors yngsta son Valter tog över halva hemmanet och den nyare gården på Sunnantillvägen. Nu gick det så illa att Valter stupade i Svir i början på fortsättningskriget 1941, ogift och barnlös. Hans hemmansdel ärvdes då till hälften av hans mor, änkan Karolina, medan Valters syskon gemensamt ärvde den andra halvan.  Modern Karolina överlät sedan sin arvedel åt sin dotter Julia (1906-1993) som år 1943 hade gift sig med Herbert Norrgrann (1908-1956) från Kaskö. Julia och Herbert blev då bönder men ett par år efter att modern Karolina dog år 1950, så sålde Julia och Herbert hemmanet i januari 1952 åt affärsmännen Matti Lankoski (f.1927) och chauffören Eero Viitala (f.1923) båda från Kankaanpää och en bonde Yrjö Mäki-Kantti (f. 1907) från Karvia. Julia och Herbert fick Konrad övertalad att göra likadant. Efter försäljningen flyttade Julia och Herbert till Kaskö där de sedan bodde så länge de levde. De tog också Konrad med till Kaskö och han bodde sedan där tills han dog 1987.

Nere till vänster sitter Julia Norrman och längst till höger sitter Konrad Rosenlund. De övriga på fotot torde vara Herbert Norrmans släktingar från Kaskö.

Den gamla gården i Klemetsändan där ”Skomakas” Konrad hade bott, revs år 1953 av Vilho Toivonen med sonen Mauno och ”Tupa-Uno” som medhjälpare och Vilho använde stockarna för sin nya gård som han byggde bakom Mannfolks gård. Konrads gård var så pass stor att det blev stockar över, som Vilhos dotter kunde använda då hon byggde en gård på Korsbäckvägen på 1960-talet. Hemmanshandlarna sålde marken under Konrads gård åt bröderna Veli och Voitto Kangas i augusti 1953. I september samma år sålde Veli Kangas sin halva av marken åt sin bror Voitto som efter det byggde sin gård just där.

Vid den röda pilen stod Rosenlunds gamla gård i Klemetsändan fram till 1952 då Vilho Toivonen rev ner den och av stockarna byggde sitt nya hem bakom Mannfolks. En del av stockarna från gården räckte också till åt Vilhos dotter, när hon år 1964 byggde ett eget hem på Korsbäckvägen. Vid bokstaven ”R” i namnet Rosenlund gick en vinterkörväg, som gick över ån ovanför kvarndammen, sedan fortsatte den framför rian hos Sandlunds för att komma ut på Sunnantillvägen mellan Sandlunds och Rosenlunds nya gård.

Den nyare gården på Sunnantillvägen såldes alltså åt hemmanshandlaren Lankoski och hans kompanjoner på samma gång som hemmanet år 1952. Dylika hemmanshandlare fanns det gott om, som köpte upp stora hemman med skogar som de kunde hugga ner. Efter några månader sålde hemmanshandlarna det hemman som hade tillhört Julia och Herbert Norrman åt Paavo och Aune Enberg från Siikainen och i köpet ingick den nyare gården på Sunnantillvägen. I köpet ingick också skog på Risåsen och den så kallade Trastskogen på Kolängen. Vill du läsa mera om familjen Enberg, så skall du klicka HÄR!

År 1953 sålde hemmanshandlarna Konrad Rosenlunds del av hemmanet åt Vilho och Elma Toivonen från Lappfjärd och i köpet ingick också Konrads bondgård i Klemetsändan. Någon skog ingick inte i det här köpet. Familjen Toivonen bodde bakom kyrkan i Lappfjärd och hade lite mark där. I samband med att de köpte Konrads hemman bakom Mannfolks, så sålde de gården i Lappfjärd och de flyttade då tillfälligt till Skomakas gården på Sunnantillvägen. De bodde i ena ändan av den stora gården och Enbergs bodde i den andra, men troligen var de inte bekanta med varandra före Toivonens flyttade dit. Familjen Toivonen bodde ju där bara ett halvår medan Vilho byggde det nya hemmet.

Aune, född Lammi och Paavo Enberg som bodde i Sammi by i Siikainen. År 1952 köpte de Skomakas men redan efter 3 år tvingades de sälja gården vidare åt Aunes bror Eero Lammi.

Vilho Toivonen byggde sedan ett kombinerat uthus och bostad bakom Mannfolks gård och flyttade dit 1953. Vilho blev bonde på Konrads hemman men han arbetade också på byggen. År 1971 sålde Vilho Toivonen gården och sitt hemman åt Tage Mannfolk, som var uppväxt i granngården. Tage som med sin familj före det bott en tid i Sverige, bosatte sig då i Toivonens gård. Tage odlade potatis på hemmanet och han skaffade också en grävmaskin. År 1976 sålde Tage hemmanet och det övertogs av Håkan Söderqvist och själv flyttade han tillbaka till Sverige. Efter Håkans död år 2007 övertogs hemmanet av företagarna Öström från Back och det var också de som rev ner gården och nu syns det knappt var den har stått.

Paavo Enberg som också ägde ett hemman i Härkmeri gjorde den här tiden en olycklig virkesaffär, som han inte fick några pengar för. Han såg sig tvungen att sälja hemmanet där Skomakas redan år 1955 åt sin svåger, alltså Aunes bror Eero Lammi. Med sin familj flyttade Paavo Enberg till ”Roras-Viktors” gamla gård på andra sidan ån, där de bodde 7 år före de flyttade till Lerviken i Kristinestad. Bonden Lammi flyttade aldrig till Skomakas gård men hemmanet och stället är fortfarande i den släktens ägo. Själva gården, den som Skomakas-Viktor hade byggt, förstördes i en brand men uthusen står fortfarande kvar och de är i dåligt skick.

Viktor och Karolina fick 14 barn:

-Selma Adelina (1889-1978) som år 1909 gifte sig med Valentin Rosenback (1881-1952) och bodde hela livet på Åbackan. 3 barn som alla levde till vuxen ålder.

-Ida Emilia (1890-1891)

-Maria Alvina (1892-1913)

-Konrad (1893-1987 i Kaskö) ogift och barnlös. Bonde på halva hemmanet.

-Ida Emilia (1895-1978) som år 1916 gifte sig med ”Kvään-Josip”, alltså Josef Guss (1894-1956) och bodde sedan i Klemetsändan.

-Frans Emil (1898-1915)

-Emil Anselm (1899-1900)

-Hulda Amanda (1900-1960) som år 1929 gifte sig med Karl Henrik Nyholm (1896-1946) från Korsbäck. 3 döttrar, bland annat Gunhild som sedan gifte sig med Nils Lillkull.

-Hilma Olivia (1902-1902)

-Hilma (1903-2000) som år 1938 gifte sig med grannen Frans Sandlund (1896-1946). Barnlös.

-Artur Leonard (1904-1904)

-Leonard (1905-1981) sinnessjuk, ogift och barnlös.

-Julia (1906-1993) som år 1943 gifte sig med Herbert Norrman (1908-1956) från Kaskö. Bonde på hemmanet till början av 50-talet, då de flyttade till Kaskö.

-Valter Leander (1911-1941) ogift och barnlös. Stupade på östfronten i början på fortsättningskriget.

Foton. 

Skomakas – Rosenlundas – Enbergas – Lammias, kärt barn har många namn. Fotot är från våren 2003 och buskarna skymmer uthusen, fast det inte finns några löv ännu.
Rosenlund Julia i folkdräkt i unga år.
Ida Rosenlund som var född 1895 och sedan gifte sig med Josef Guss.
Julias och Herberts hem på Alexandersgatan 48 i Kaskö. Foto från Google.
Skomakas-Juli kallades hon men hette Julia Rosenlund på riktigt och hon gifte sig sedan med Herbert Norrman från Kaskö.
Yngsta sonen Valter tog över hälften av det stora hemmanet men han stupade i början av fortsättningskriget. Hans mor och syskonen delade sedan på hans hemmansdel och modern Karolina gav sin del av hemmanet åt dottern Julia.
Gruppfoto från början av 1930-talet, där både Hilma och Julia Rosenlund är med.
Selma Rosenlund (1889-1978) som år 1909 gifte sig med Valentin Rosenback (1881-1952) och bodde efter det hela livet på Åbackan. Här omgiven av blommor på sin 80-års dag.
Julia var en anlitad brudkläderska, som hade lärt sig av sin mor Karolina hur det hela går till. Bilden tagen ur Lappfjärds historia, del III.
Huvudbyggnaden där Skomakas förstördes i en brand och uthusen ser ut förstöras av sig själva.

Det är inte mycket som syns av uthusbyggnaderna där Skomakas. När Viktor i tiderna byggde sitt nya hem på Sunnantillvägen, så kunde han nog inte ana att området en dag skulle vara så öde och förfallet, som det är i dag.