Sammanställt av Lasse Backlund i september 2019, med hjälp av Vera Lintula.
Den här gården byggdes år 1953 av Adelina Ranta. Eftersom den ligger på västra sidan av Risåsvägen, så ligger den i Lappfjärd by, men åtminstone de som bor där räknar sig som Dagsmarkbor. Gården hade tidigare adressen Sunnantillvägen 234 men på grund av flera missförstånd med transporter, så ändrades vägnamnet till Risåsvägen och gården fick då nummer 33. Längre tillbaka i tiderna kallades vägen upp till Risåsen ”Löna tå”.
På samma ställe som Lintulas gård står nu fanns före det en gård som ”Lill-Topinas” Johannes Hietaoja och hans hustru Ida hade byggt år 1906. De hade då köpt detta område som hörde till Hinders hemman i Lappfjärd av Johan Andersson Hinders.
Området på närmare 4 ha fick namnet Löna och de bodde här till år 1917 då de sålde parcellen Löna åt Erland Krook och Erik Anders Klemets. I samma veva köpte Johannes och Ida Hietaoja ett hemman på Lillsjölidvägen av Heikki och Ulrika Hemberg och flyttade dit. Sedan bytte parcellen Löna ägare flera gånger och år 1923 delades åkermarkerna på Löna mellan ”Andersas” Erland Grönroos och Josef Granholm. Om du vill läsa mera om området ”Löna” skall du klicka HÄR!
Den mittersta delen på Löna såldes år 1923 åt Lappfjärds kommuns fattigvård. Den här tiden köpte kommunen aktivt förmånliga gårdar för att kunna inhysa fattiga och hemlösa. Det är oklart vem som bodde i det gamla huset de första åren men år 1937 flyttade Thure och Adelina Vidberg hit med sina barn. Efter kriget skildes Thure och Adelina och det var efter det som Adelina kunde lösa in gården och tomtmarken.
Thure och Idbäckslid-Adelin.
Det var alltså år 1937 som Thure och Adelina Vidberg flyttade upp till Nystad, som detta område kallas i folkmun.
–Thure Vidberg (1913-1986) var son till Konstantin Vidberg (f.1876) som kallades ”Kånston” och Amanda Matilda Klemets (1878-1939). Kånston var son till Josef Vidberg, som kallades ”Lilltopinas-Josip” och hade kommit från Vanhakylä i Storå. År 1917 köpte Kånston ett område på ca 1,5 ha i Kvarnå av Karl Löfgren som låg nere vid Lillån, bakom nuvarande Ahlbergas. Där byggde de en gård och nödiga uthus. Konstantin och Amanda Matilda fick 12 barn men av dessa dog flera i ung ålder. År 1936 gifte sig Thure med änkan:
–Adelina, född Björklund (1900-1985) i Idbäcksliden nära Bötomvägen i Lappfjärd. Adelina var dotter till Josef Björklund (1867-1925) och Maja Greta (f. Holm 1860-1931). Adelina, som kallades ”Idbäckslid-Adelin” var första gången gift med Hjalmari Ranta (1891-1932) från Bötom. Hjalmari kom från trakten runt Lintuvuori men som gifta bodde de bland annat i en liten stuga på Nyskiftan i Lappfjärd och de fick 7 barn men endast 3 levde till vuxen ålder:
-Elin (1924-1991) flyttade 1939 till Ingå. Gift där och hade 4 barn.
-Anni (f.1926) gift med Helge Salonen från Borgå. Bosatt i Helsingfors och sedan i Borgå. En son.
-Arvid (f.1928) gift med Aili Granlund (f.1932) som var dotter till Johan Granlund (1904-1948) och dennes första hustru Hilma (1894-1935).
Hjalmari Ranta dog i december 1932 och änkan Adelina Ranta gifte år 1936 om sig med Thure Vidberg. De bodde de första åren i Thures hem ”där Kånstonas” i Kvarnå, men redan följande år fick de flytta till kommunens fattiggård i Nystad, tillsammans med barnen Elin, Anni och Arvid. Efter flytten fick de sedan 4 barn till:
-Gunvor (1937-2019) som var förlovad med Heimer Lillsjö (1934-2020), som var son till Emil och Matilda Lillsjö. Bosatta i Hallstavik i Sverige, barnlösa. Gunvor skickades under fortsättningskriget till ett barnhem i Sverige. Återvände till Finland men for på nytt till Sverige i slutet av 50-talet.
-Tor (1938-1989), sjuklig, bodde i Nystad. Ogift och barnlös.
-Karin (f.1938) gift med Ingvar Svensson. Skickades under fortsättningskriget till en familj i Sverige, där hon sedan stannade.
-Vera (f. 1940) som i augusti 1961 gifte sig med Niilo Lintula (f. 1940) från Storå, 3 barn. Niilo kommer från en småbrukarfamilj i Lähteenkylä i Villamo by i Storå.
Thure Vidberg blev uttagen till krigstjänst då kriget bröt ut och det var där i Svir som han träffade lottan Martta Katarina Lehtimäki (f.1918), hemma från Kankaanpää. Direkt efter krigsslutet så skildes Thure och Adelina. Thure gifte om sig 1946 och han flyttade till Åland, där han stannade så länge han levde. Thure och Martta fick 7 barn tillsammans.
Adelina blev nu ensam med barnen i Nystad och hon försörjde familjen med att arbeta åt bönder med jordbruket. Hon bytte också släktnamn och hon valde att ta tillbaka namnet Ranta, inte födelsenamnet Björklund.
År 1953 lät Adelina riva den gamla gården och det var då som den nya byggdes. Under byggtiden bodde Adelina och barnen i den lilla stuga med endast ett litet rum, som fortfarande står på gården. Det var i den stugan som änkan Ida Nöjd (1876-1950, dotter till Johan och Anna Kajsa Nöjd) hade bott i på 1940-talet. Den nya gården uppfördes av byggmästare Hinds, tillsammans med byggare såsom ”Joot Hemming å Sällskaps Viktor”. Kommunen gav den här tiden förmånliga kolonisationslån med lång återbetalningstid, som Adelina fick del av. Av skogsägarna i Dagsmark fick hon stockar, som sågades till byggnadsvirke på Kangas såg. Huset blev lite mindre än det var tänkt, för Hindsin tyckte att det räcker nog med lite mindre åt Adelina.
Adelina fortsatte att arbeta åt folk i närheten, bland annat hos Enbergas, Vilho Toivonen och Lillsjö Ingvar. Hon arbetade tidvis på Kangas såg och däremellan livnärde hon sig med att tillverka kvastar av både björkris och kråkris. Hennes kvastar var kända för sin höga kvalitet och det finns fortfarande kvastar i användning, som är mer än 40 år gamla. I slutet av 1960-talet övertogs Adelinas gård av dottern Vera och hennes man Niilo, som återvände efter några år i Sverige. Efter övertagandet bodde Niilo och Vera Lintula tillsammans med Adelina och Tor, så länge de levde.
Niilo och Vera byggde sedan till gården i flera repriser, både på höjden, på längden och på bredden. De har sedan köpt till hus och mark, så att de i princip äger alla 10-tal byggnader som finns i Nystad.
Trevligt om Nystad:
För länge sedan då Vera och Niilo var till Kristinestad tillsammans med grannarna Anja och Tage Mannfolk, så skulle de ta en taxi hem till Nystad. Då de satte sig i bilen frågade chauffören, vart de skulle och Tage svarade: ”Ti Nystad!” Nej, svarade chauffören, så lång resa har jag inte tid med just nu. ”Men det är ju bara 15 – 17 kilometer dit” svarade Tage och sakta men säkert började det gå upp för taxichauffören, att det fanns ett Nystad till som låg närmare än det riktiga Nystad i sydvästra Finland. Så de kom nog lyckligt hem också den gången.
Höbärgning var ingen favoritsyssla för en ung flicka, som hade sommarlov från skolan. Men Bernice från Klemetsändan tyckte ändå att det var riktigt roligt att bärga hö i Nystad, där Gunnar och Svea hade en åker bredvid Lintulas. Det var alltid liv och rörelse i Nystad, och mycket folk som kom och hälsade på. Så där ser vi att det behövs inte så mycket, för att göra arbetet roligt!
Andra bostäder i Nystad:
Det är fortfarande oklart varför detta område har börjat kallas Nystad. Möjligtvis var det i början av 1930-talet då Arthur Lövholm flyttade sin skomakarverkstad från Kristinestad till Dagsmark och han satte då också upp en reklamskylt, ”såde såm i staadin”. På detta lilla område fanns det mellan 10 och 15 olika byggnader, så det kändes nog lite som en stadsmiljö. Här bodde också mycket folk på ett litet område, så möjligtvis var det Erik Anders Broberg, som bodde i närheten som tyckte att Nystad vore ett berättigat namn. Familjen Lintula äger i dag alla hus i Nystad, förutom de som finns på Granholms gamla område i närheten.
Mauritzas-Idas stuga.
I den här stugan, bestående av en farstu och ett litet rum bodde änkan Nöjd Ida (1876-1950) efter att hennes man Mauritz Frigård (f. i Kankaanpää 1880-1931) hade dött på 1930-talet. Ida och Mauritz bodde på Ådjers hemman i Norrviken och fick 8 barn, bland annat Nikolaj, som gifte sig med änkan Julia Rosenlund, efter att han först hade dödat hennes första man med en sten. Stugan på fotot från september 2019 har blivit tillbyggd av den nuvarande ägare med den delen som är till vänster om ytterdörren. Det var i den här stugan som Adelina bodde med sina barn medan hon lät bygga sin nya gård i närheten.
Tupa-Uunos stuga.
Den här enkla stugan byggde ”Tupa-Uno” i tiderna. Det är oklart varifrån han kom och vad han hette på riktigt. Uno var sjuklig efter att han drabbats av ansiktsförlamning men kunde nog arbeta åt bönderna i Dagsmark. Följande som bodde i stugan var Sixten och Pirkko Lund. Sixten är son till ”Hjort-Hemming” och Pirkko var dotter till ”Strand-Hemming” och hon var uppväxt lite nedanför denna stuga. Efter att Sixten och Pirkko flyttade bort, bodde Sixtens mor Hulda här, så länge hon levde. Sedan dess har stugan stått tom och den är i dag i dåligt skick. Om du vill läsa mera om Huldas bakgrund och barndom, så skall du klicka HÄR!
Lövholm Arthur och Helmi.
Lövholm Hemming och Martta.
Till den här gården som syns bakom Aili Ranta flyttade Hemming och Martta Lövholm år 1932. Hemming och Martta hade före det tillsammans med de två äldsta döttrarna bott i en liten stuga mellan Brobackan och Palon, på en liten tomt nära Storåvägen. I stugan i Nystad hade före det bott Vilhelmina Viiala men år 1932 flyttade Vilhelmina till en liten stuga som stod på samfälld mark där Lappfjärds Potatis finns i dag. Efter kriget flyttade Vilhelmina, som kallades ”Sanderas-Mina” till Brobackan, där hon stannade tills hon dog. Hon flyttade alltså till den stuga där Hemming och Martta hade bott.
Hemming och Martta fick 13 barn men bara 10 blev vuxna. På 1950-talet byggde Hemming en egen liten stuga åt sig själv nere vid vägen och efter det bodde Martta ensam med barnen i denna stuga som stod högre upp. Stugan är numera riven.
Strand-Hemmingas stuga.
Då familjen växte, så byggde Hemming Lövholm en egen stuga åt sig nere vid Risåsvägen. Den här stugan är renoverad och ser prydlig ut i dag.
Foton.
