Klemets gård på Dagsmarkvägen 403.

Sammanställt av Lasse Backlund i februari 2018, med hjälp av Rita Klemets. Om du först vill läsa Klemets Åkes memoarer, så klicka HÄR!

Klemets gård i centrala Dagsmark. Till höger syns boklånestationen som finns i daghemsbyggnaden.
Klemets gård i centrala Dagsmark. Till höger syns boklånestationen som finns i daghemsbyggnaden. Foto från 2003.

Det här huset som fram till år 2006 stod lite österut från folkskolan, renoverades och byggdes om ungefär 1915-1920 av bonden Viktor Klemets (1852-1936) och hans hustru Brita Lena Skrivars (1851-1926) från Uttermossa. I närheten på samma tomt stod tidigare en sytningsstuga och två större bondgårdar, som i samband med storskiftet 1900-1912 flyttades bort av Viktors bröder. Viktors bror Henrik Långfors flyttade den ena ner till Langjäälon i Klemetsändan och den andra gården flyttades av Viktors bror ”Klemes-Kalle” Ragnas ned till Storfors nära Ragnarsvik.

Viktor Klemets far hette ”Klemes-Josip”, alltså Josef Henriksson Klemets (1833-1919) som var en av de första Amerika-fararna från Dagsmark. Första gången for han redan 1872 men återvände och for på nytt 1880 men han återvände igen 1887 och då stannade han för gott. Viktor Klemets hade flera bröder som nästan alla drabbades av Amerikafebern, det var bara brodern Henrik Långfors som stannade hemma hela tiden.

Viktor Klemets mor hette Fredrika Andersdotter Klemets (1831-1912) och hon var dotter till mjölnaren Anders Larsson Klemets (1794-1834) från Klemetsändan. Fredrika hade många syskon, bland annat mjölnaren Johan Erik Klemets och de här syskonen har många ättlingar.

I storskiftet 1900-1912 fick Viktor Klemets sitt hemman väl samlat i ett skifte i centrala Dagsmark, nära Lappfjärds å. Därtill fanns det större skogar på Byåsen och på Rävåsen, hela hemmanet som kallades Bränn var på 55 hektar.
I storskiftet 1900-1912 fick Viktor Klemets sitt hemman väl samlat i ett skifte i centrala Dagsmark, nära Lappfjärds å. Därtill fanns det större skogar på Byåsen och på Rävåsen, hela hemmanet som kallades Bränn var på 55 hektar.

På detta Bränn hemman stod före storskiftet också ”Lill-Skräddarinas” gård, som sedan flyttades till Byåsvägen och som vi i dag kallar för Rintamäki Esteras. Nära intill stod den sytningsstuga, som Viktor Klemets far ”Klemes-Josip” bodde i fram till sin död 1919. Närmast landsvägen på Bränninas bodde också den gamla kvinnan Skomakas-Lena.

Här står Henrik Klemets, senare Långfors (1854-1916) framför sin gård som stod längs med landsvägen. Det var säkert sonen Emil Långfors som flyttade gården ner till Langjäälon i Klemetsändan.
Här står Henrik Klemets, senare Långfors (1854-1916) framför sin gård som före storskiftet stod på Bränninas tomt. Det var säkert sonen Emil Långfors som flyttade gården ner till Langjäälon i Klemetsändan. Foto Viktor Nylund, SLS:s arkiv.
Efter att alla gårdar blivit bortflyttade, så byggde bonden Viktor Klemets denna gård, som syns till höger. Den mindre grinden till höger, som kallades för ”Lillgrinden” ledde ned till folkskolan medan den större ledde ned till Bränninas.
Efter att alla gårdar blivit bortflyttade, så byggde bonden Viktor Klemets denna gård, som syns till höger. Den mindre grinden till höger, som kallades för ”Lillgrinden” ledde ned till folkskolan medan den större ledde ned till Bränninas. Foto Viktor Nylund, SLS:s arkiv.

Viktor och hans hustru Brita Lena fick 5 barn men endast sonen Erik Anders (1887-1968) levde till vuxen ålder. Erik Anders som kallades ”Brännin” var gift med Alvina Klemets (1889-1965), som var dotter till Henrik Klemets (f. 1866, död i Amerika 1896) och till Anna Kajsa (1864-1947). Anna Kajsa som kallades Glas-Kajs var född på Glasbackan i Lappfjärd och efter att hon gifte sig med Henrik, så bodde de på Sunnantillvägen, i närheten av Sandlundas eller Asplundas. Då maken Henrik dog i Amerika, så flyttade Glas-Kajs tillsammans med sina två döttrar till den gård som Broberg hade byggt nära Storabron. Alvina Klemets hade en syster Selma, som var gift med Axel Forslin på Åbackan.

Här sitter ”Brännin” själv, alltså Erik Anders Klemets tillsammans med hustrun Alvina, framför lillstugan där de bodde på gamla dar.
Här sitter ”Brännin” själv, alltså Erik Anders Klemets tillsammans med hustrun Alvina, framför lillstugan där de bodde på gamla dar.

Erik Anders och Alvina Klemets fick 5 barn:

-Fanny Ingeborg (1909-1931) som gifte sig 1930 med Anselm Nygård från Korsbäck. Hon dog i barnsäng redan 1931 då dottern Berit Ingeborg (1931-1932) föddes.

-Irene Julina (1913-1914)

-Inga Irene (1918-2000) som år 1943 gifte sig med Eskil Sten från Korsbäck. Två döttrar.

-Gertrud Dagmar (1918-1965), sjuklig.

-Åke Olof (1925-2004) som år 1951 gifte sig med Ilona Viitamäki (f. 1928). Ilona var lärare i den finska folkskolan i Dagsmark och vill du läsa om den, så klicka HÄR!

Åke Klemets, som på 1950-talet tog över Bränninas hemman är mest känd som bilhandlare ”Dagsmark 4”. Nummer fyra kom ju av hans telefonnummer. Han var en personlighet som många i nejden har egna erfarenheter av. Bilhandeln skötte han hemifrån och det skulle roligt att få veta hur många bilar som bytte ägare på Åkes gårdsplan. Det var främst på 1960-talet som bilhandeln drevs men ännu efter att familjen 1973 flyttade till Abborrholmen i Lålby, så fortsatte bilaffärerna i någon mån.

Då Åke och Ilona Klemets flyttade till Lålby, sålde de gården åt Ruben och Benita Ånäs, som byggde ett egnahemshus i närheten. Ruben och Benita Ånäs sålde sedan den gamla gården vidare åt Jouko (1944-1993, född i Bötom) och Marja-Liisa Niemelä (f.Mäkikorpi år 1947, dotter till Toivo Mäki-Korpi som bodde ovanför Mellanå Plant). Jouko och Marja-Liisa byggde sedan ett nytt hus i närheten, som sedan har övertagits av följande generation.

Den gamla gården som Viktor Klemets byggde i tiderna revs 2006 och på tomten finns nu en vacker trädgård.

Åkermarken i gårdens närhet sålde Åke och Ilona åt Edvin Ikäheimonen (f.1923) från södra Finland. Edvin var gift med Astrid Kronman (f.1926) som var dotter till Hulda Eklund (f. på Brobackan 1900-1991). På 1980-talet drogs den nya landsvägen snett igenom åkrarna och år 1986 köpte Lasse Backlund den norra delen och byggde ett affärshus på området. Åkrarna på vägens södra sida såldes långt senare åt familjen Ohlgren.

Efter att Åke insjuknade i Parkinsons sjukdom flyttade Åke och Ilona Klemets till Kaskö år 1996. Tidvis bodde de också på spanska Solkusten. År 2003 skrev Åke sina memoarer som bilhandlare och dem kan du läsa genom att klicka HÄR! Memoarerna handlar mest om Åkes bilaffärer men också om tiden i Skaftung, Spanien och på villan i Kuusamo. Åkes liv var minsann allt annat än tråkigt!

Åke dog år 2004 medan hustrun Ilona fortfarande bor i Kaskö.

Bilder.

Här visar Åke Klemets upp de begagnade bilar som han hade till salu på sin gårdsplan.
Här visar Åke Klemets upp de begagnade bilar som han hade till salu på sin gårdsplan.
Här Åke Klemets tillsammans med dottern Rita.
Här Åke Klemets tillsammans med dottern Rita.
”Dagsmark fyra – säljer bilar dyra” var ett välkänt uttryck den tiden som Åke sålde bilar.
”Dagsmark fyra – säljer bilar dyra” var ett välkänt uttryck den tiden som Åke sålde bilar.

Sedan lång tid tillbaka hade man i Dagsmark uttalat ”y” som ”i”, det betyder att ”Dagsmark fyra” uttalades som ”Dagsmark fira – säljer bilar dira”. En som också använde det här uttalet, var Alfred Solfvin (f.1912) vars far Johan Viktor Solfvin var mjölnare på Klemets kvarn under åren 1912-1922. Under tiden som Alfred bodde i Dagsmark, så lärde han sig att fyra hette fira. Då han i 10-årsåldern flyttade till Lappfjärd och började i norra folkskolan där, så försökte folkskolläraren Selim Knus lära Alfred hur det rätta uttalet lät. Det här gillade inte Alfred, så i ren protest så gick han hem från skolan och tänkte vägra att gå dit igen.

Här några av de bilar som Åke sålde på sin tid.
Här några av de bilar som Åke sålde på sin tid.
Åke Klemets annonserade flitigt i de lokala tidningarna på 1960-talet. År 1960 blev han till och med områdesrepresentant för Fords personbilar och traktorer.
Åke Klemets annonserade flitigt i de lokala tidningarna på 1960-talet. År 1960 blev han till och med områdesrepresentant för Fords personbilar och traktorer.
På fotot Långfors gård i Klemetsändan fotograferad från norr.
På fotot Långfors gård i Klemetsändan fotograferad från norr. Gården stod i tiderna på Klemets bredvid folkskolan men flyttades till Langjäälon i samband med storskiftet.
Det här stora diplomet fick Erik Anders Klemets på den stora lantbruksutställningen i Lappfjärd 1938. Gården hade då varit i samma släkts ägo i hela 330 år.
Det här stora diplomet fick Erik Anders Klemets på den stora lantbruksutställningen i Lappfjärd 1938. Gården hade då varit i samma släkts ägo i hela 330 år.
Så här såg Åke Klemets gård ut mot folkskolan, alltså mot väster just före den revs 2006.
Så här såg Åke Klemets gård ut mot folkskolan, alltså mot väster just före den revs 2006.
Åkes gård fotograferad från ”Lillgrinden”, alltså från den genväg som går från landsvägen ner till folkskolan.
Åkes gård fotograferad från ”Lillgrinden”, alltså från den genväg som går från landsvägen ner till folkskolan.
Klemets Erik Anders och Alvinas lillstuga har varit obebodd en längre tid och är i dag i dåligt skick. Fotot taget från söder och i bakgrunden syns föreningshuset Majbo.
Klemets Erik Anders och Alvinas lillstuga har varit obebodd en längre tid och är i dag i dåligt skick. Fotot taget från söder och i bakgrunden syns föreningshuset Majbo.
Efter att landsvägen drogs snett över åkrarna ner mot bron, så hamnade Klemets Erik Anders lillstuga närmare vägen. I bakgrunden syns den gård som Ruben och Benita Ånås byggde i början på 1970-talet. Båda gårdarna på bilden är obebodda i dag.
Efter att landsvägen drogs snett över åkrarna ner mot bron, så hamnade Klemets Erik Anders lillstuga närmare vägen. I bakgrunden syns den gård som Ruben och Benita Ånås byggde i början på 1970-talet. Båda gårdarna på bilden är obebodda i dag.
Det här tornet byggde Åke Klemets på sin sommarstuga i Skaftung. Dottern Rita sitter i gungan.
Det här tornet byggde Åke Klemets helt på egen hand på sin sommarstuga i Skaftung. Det byggdes helt utan ställningar på utsidan. Dottern Rita sitter i gungan.
Kanske det är memoarerna som Åke Klemets håller på att skriva under tiden han vistades i Spanien.
Kanske det är memoarerna som Åke Klemets håller på att skriva under tiden han vistades i Spanien.
Erik Anders Klemets äldsta dotter Fanny gifte sig 1930 med Anselm Nygård från Korsbäck. Lyckan blev dock kortvarig, eftersom Fanny dog i barnsäng följande år.
Erik Anders Klemets äldsta dotter Fanny gifte sig 1930 med Anselm Nygård från Korsbäck. Lyckan blev dock kortvarig, eftersom Fanny dog i barnsäng följande år.
Det var ett riktigt kronbröllop sommaren 1930 då Fanny Klemets gifte sig med Anselm Nygård från Korsbäck. Klemets gård syns till vänster.
Det var ett riktigt kronbröllop sommaren 1930 då Fanny Klemets gifte sig med Anselm Nygård från Korsbäck. Klemets gård syns till vänster.
Åke Klemets i potatislandet nere vid ån, ca 1935. I bakgrunden Stora bron och Ådd-gården skymtar uppe till höger.
Åke Klemets i potatislandet nere vid ån, ca 1935. I bakgrunden Stora bron och Ådd-gården skymtar uppe till höger.
Vanligtvis så finns det nog en bil med på alla Åkes fotografier, också på detta med ankorna på gården.
Vanligtvis så finns det nog en bil med på alla Åkes fotografier, också på detta med ankorna på gården.
Ovanlig grävmaskin på Byåsen i Klemets-Åkes sandtag.
Ovanlig grävmaskin på Byåsen i Klemets-Åkes sandtag. Mannen längst till höger är Åke själv.
Åke Klemets med dragspelet.
Åke Klemets med dragspelet.
Åke Klemets i farten med bilborsten.
Här en av Åkes kunder som tvättar den nyinköpta bilen. Eller så tvättar han den före den skall säljas åt Åke?
Åkes speciella hus, där han födde upp ankor. Framför huset syns ankorna och hustrun Ilona.
Åkes speciella hönshus, där han hade hela 1 500 hönor, något som var väldigt mycket på 1950-60-talet. Sedan blev det ankor och kalkoner. Framför huset syns hustrun Ilona bland hönorna. Klemets gård syns bakom hönshuset.