Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2026. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, tingsprotokoll och tidningar. Hilda Kaskimäkis sondotter Margit Häyry i Vasa har hjälpt till med fotografier och annan viktig information.
Det här området på södra sidan av vägen till Storå ägdes i slutet av 1800-talet av bonden Erik Johan Johansson Rosenback (f.1829), som omkring 1860 hade gift sig med änkan Anna Kajsa Lång (1827–1897), som bodde på ”Kolltå”, nuvarande Storkullsvägen. Den här Anna Kajsa hade tidigare varit gift med Johan Karlsson Lång (1826–1858) och de fick sonen Henrik (1853–1939), som kallades ”Kaalas Hindrik”.
Då Johan Karlsson avled år 1858, så erhöll änkan Anna Kajsa 1/36 dels mtl av hemmanet i giftorätt medan sonen Henrik ärvde 1/18 dels mtl. Med andra ord blev nya mannen Erik Johan Rosenback bonde på Lång hemmanet på 1/18 dels mtl och han bytte då släktnamn till Lång.
Torpet ovanför Dragåsmossen
År 1877, den 28 april utarrenderade bonden Erik Johan Lång ett område vid Dragåsmossen åt torparen Anders Gustav Sippola (1845–1899) och Anna Stina Karlsdotter (f.1843 i Storå) från Lappfjärd. År 1871 hade de fått dottern Hilda.
Området var ca 1,7 ha stort och arrendetiden bestämdes till 50 år. Köpeskillingen utgjorde 50 mark och så skulle torparen varje år gör tre dagsverken åt bonden Erik Johan.
Samtidigt gjorde ”styvsonen Kaalas Hindrik”, alltså Henrik Johansson Lång ett arrendeavtal med Anders Gustav Sippola, också på 50 år. Han arrenderade ut ett område på 50 m x 50 meter invid landsvägen som tomtmark för själva torpet och för detta område skulle Sippola göra två dagsverken. Torparkontraktet från 1877 löd så här:
”Härmedelst upplåter och försäljer vi Bönderna Erik Johansson den äldre och Henrik Johansson Lång, en uppodlingsmark vid den så kallade Dragåsmossan, nedanför Torparen Erik Karlsson Lång östra mark och längs med Bonden Erik Johansson Lång den yngres rå, sjuttioen (71) famnar lång och sjuttiosex 76 famnar bredd, på 50 års tid, till Anders Gustaf Johansson Sippola , emot en av oss emellan överenskommen köpesumma femtio (50) mark silver, vilket är till fullo betalt och kvitterat och skall bemälta Anders Gustaf Sippola årligen vårtid utgöra tre 3 dagsverken med gårdens kost och således får ovannämnda mark nu genast tillträdas och begagnas i ovan nämnda tid men efter ovan utsatta tid faller detta hemmansinnehavaren till utan lösen, men i händelse ovan nämnda mark skulle genom storskifte honom frångå så skall köpesumman erläggas; även upplåter jag ovan nämnda Henrik Johansson på samma skogsskifte, fast vid landsvägen trettio famnar fyrkant såsom till tomtrum till ovan nämnda Anders Gustaf Sippola, på femtio 50 år, emot villkor att årligen skall utgöras två 2 dagsverk med gårdens kost, detta kontrakt är i vittnens närvaro bestyrkta af Dagsmark den 28 april 1877.
Erik Johansson Lång Henrik Johansson Lång
Med förestående kontrakt är jag till alla delar nöjd, tid och ort som ovan.
Anders Gustaf Johansson Sippola
Bevittnar: Josef Josefsson Klemets, bonde och Robert Isaksson Svarti, dräng”
På 1880-talet förnyade Henrik Johansson Lång torparkontraket med Anders Gustaf Sippola.
År 1895 gifte sig Sippolas dotter Hilda med Johan Viktor Kaskimäki (f.1866 i Karvia – d. i Amerika 12 mars 1916).
År 1897 avled Anna Kajsa Lång och genom ett muntligt testamente övertog änklingen Erik Johansson Lång all resterande egendom, både lös och fast. Hemmanet bestod då av 1/36 dels mtl. Testamentet bestämde också att efter bägges död skall deras dotter Wilhelmina ensam ärva all egendom mot att hon ger 400 mark åt systern Sofia Westerback.
Hilda och Johan Viktor Kaskimäki tar över torpet
År 1899, den 14 september övertog Hilda och hennes man Johan Viktor Kaskimäki torpet vid Dragåsmossen av Hildas föräldrar. De gjorde då ett nytt torparkontrakt med bonden Erik Johansson Lång och dennes dotter Wilhelmina, som hade ärvt en del efter hennes mor som avled år 1897. Torpområdet låg ”åfvan dragås måssa till dett gamla krono diket nemligen mellan vegen som leder till Lillsjö skogskifte och ofvan bemält kronodik”.
Arrendetiden bestämdes till 50 år, köpeskillingen utgjorde 25 mark och varje år skulle arrendatorn göra två dagsverken åt hemmansägaren. Torpområdet ”Dragåsmossen” beskrevs ligga:
”å södra sidan af lansvegen vid dragåsen streckande sig i söder till torparenkan Rebeka Karlsdåter Lång skifte nemligen 23 famnar och 2 alnar lång och 25 famnar och en aln brett på femtio (50) orstid reknad från nedanstående år och dag till ofvanberörda torpar och hans hustru emot samma villkor och förmåner som Henrik Johansson Lång kontrakt utfester vilket uti till kallade vittnes nervaro bestyrkas.
Dagsmark den 14 September 1899.
Erik Johansson Lång d.ä. och Wilhelmina Eriksdotter Lång, dåter
Härmed nöid och tid som ofvan.
Johan Viktor Kaskimeki och Hilda Maria Andersdåter
Bevitnar Josef Mattsson Lillkull och Viktor Andersson Lång”
Omkring år 1900 gifte sig Erik Johanssons dotter Wilhelmina med Erik Anders Klemets (1873–1963). Denne var född i den gård som sedan blev Dagsmark ungdomsförenings hus Majbo och han bytte släktnamn till Lång, då han blev måg och bonde på Wilhelminas hemman.
År 1901 sökte torparen Kaskimäki om inteckning i hemmanet Lång, som säkerhet för arrendekontraktet från 1901. Hemmanet hade nu helt övertagits av dottern Wilhelmina och hennes man Erik Anders.
Erik Anders ville inte godkänna torparkontraktet men rätten i Lappfjärd godkände inteckningen eftersom hustrun Wilhelmina hade godkänt det före hon gifte sig.
Hilda och Johan Viktor Kaskimäki fick 5 barn:
–Hulda Maria f. 1896. Det finns inte många uppgifter om Hulda, annat än att hon i november 1912 antogs som medlem i ”Nykterhetsföreningen Framtid” i Dagsmark. Hon avgick dock redan följande år i september då hon flyttade till USA, bytte namn till Hill, gifte sig åtminstone en gång och fick en son Walter, f. 1915. Efter 1913 besökte hon inte Dagsmark.
-Oskar Villiam, f. 1897, antog senare namnet Mäki. Oskar var omkring 1917-18 skräddarlärling hos Isak Aalto, som hade sitt skrädderi på Strandgatan 26 i Kristinestad. Han blev sedan skräddare och flyttade år 1924 till Canada, där han arbetade som skräddare. Han reste tillsammans med Arthur Gröndahl, som sedan åkte vidare till Vancouver på västkusten medan Oskar stannade i den östra delen. I början på 30-talet försämrades det ekonomiska läget dramatiskt och eftersom han var en hängiven socialist, så återvände han till Finland för att förbereda sig på att resa till arbetarparadiset i Sovjetunionen. Trots att han varnades av sina syskon så åkte han år 1932 till Sovjetparadiset. Det finns bara knapphändiga uppgifter om hans liv där och han sände hem endast två censurerade brev. Men som så många andra fängslades Oskar som förrädare någon gång på 40-talet och avrättades sedan i Stalins fångläger. År 1942 dödförklarades Oskar på tinget i Lappfjärd och dödsdagen bestämdes till 1.1.1940.
-Frans Viktor Vilhelm, f. 1899, gick som lärling och lärde sig skomakaryrket och flyttade år 1923 till Malax, där han fick arbete som dräng hos riksdagsman Helenelund. Han gifte sig med Lydia Björkgren (1904-2002) från Malax år 1924 och antog då namnet Svedmark. Han reste därefter till Canada för att förtjäna pengar till ett gemensamt hem. Det var säkert meningen att hustrun skulle flytta till Canada men så visade det sig att hon var gravid och hon ville inte åka. Så efter en kort flyttade Frans hem tillbaka och de bodde då i Lydias hem. Han blev efter det polis i Brändö och de flyttade dit till en liten lägenhet. Men år 1929 fick han tjänst som vaktmästare på stadshuset i Vasa och avgick därifrån med pension år 1962. Frans fick med sin hustru Lydia från Malax 2 barn, Harry Svedmark f. 1926 som verkade som biträdande stadsdirektör i Vasa och Margit (f. 1935) som haft olika kontorsarbeten både i hemlandet och utomlands. Margit och hennes man Kalevi Häyry (f. 1934 i Karelen nära Viborg) har 4 barn varav den yngsta i dag verkar som stadsdirektör i Vasa.
Margit och Kalevi Häyry har på grund av Kalevis arbete varit bosatta utomlands i över 10 års tid, bland annat i Canada, Tyskland, Portugal och Kina.
-Helmi Elempi , f. 1901 gifte sig med en Wirkkala och flyttade till Amerika 1921. År 1934 fick hon sonen Richard. Richard i sin tur har en dotter Tammie, född 1964, gift Orrok och de har två döttrar.
-Hilma Ilona, f. 1902, gift 1925 med Emil Sigg (1905-1978) från Kristinestad. De bodde en tid på Byåsen i Dagsmark i Stål Viktors gård. alltså på det ställe där stadens radhus finns i dag. De fick 4 döttrar, Elvi f.1925, Elise, f. 1927, Else f. 1930 och Dency f. 1935. År 1939 flyttade familjen till Mosabacka i Helsinge och år 1953 vidare till Helsingfors. Emil Sigg var son till sjömannen Adrian Sigg (1860-1917) från Övermark men som år 1903 flyttade till Kristinestad.
Vid storskiftet 1900–1912 blev Wilhelminas och Erik Anders hemman flyttat från Storkullstå upp till Åbackan och de bytte då släktnamn till Rosengren. Vid samma storskifte bytte torpområdet Dragåsmossen ägare och det övertogs av bondeänkan ”Kårk Lena”, alltså Lena Andersson Lång.
Kårk Lena hade möjligheter att vräka paret Kaskimäki men högst troligt gjorde hon det inte. Risken fanns dock hela tiden.
Johan Viktor Kaskimäki till Amerika
Det var säkert hårda tider för Johan Viktor och Hilda uppe på det avlägsna torpet och år 1902 så reste Johan Viktor ensam till Amerika och lämnade Hilda ensam med de 5 små barnen. Det var nog hotet om vräkning från torpet som fick Johan Viktor att åka i väg, för storskiftet i Dagsmark hade påbörjats ett par år tidigare och de misstänkte att den nya ägaren kunde återta torpet.
Just det här året var det en massutvandring från Finland till Amerika, för den nya värnpliktslagen hade just trätt i kraft. Den hade instiftats redan år 1899 och den betydde att män i Finland nu skulle börja tjänstgöra i 3 år i den ryska armén i stället för 3 år i den finska.
År 1908 utsåg tingsrätten i Lappfjärd på hösttinget ”Dragås Hilda” Kaskimäki till godeman och rättsbevakare för sin man Viktor som vistades i Ohio i Amerika sedan år 1902.
Till vintertinget 1910 stämde hon in de gamla hemmansägarna Josef Henrik Storkull och Erik Anders Rosengren för att få ersättning för de utdikningar, förbättringar och förstoringar som de gjort på detta torp. Rätten dömde de tidigare ägarna att ersätta henne med över 400 mark.
”Dragås Hilda” till Amerika – och tillbaka
Hildas man Johan Viktor i Amerika skickade vid denna tid hem pengar till biljetter så att Hilda och hennes ena son Oskar, f. 1897 skulle kunna komma över till Amerika för att bosätta sig där.
De övriga barnen blev kvar i Finland hos deras mormor då Hilda och sonen Oskar åkte i väg på den långa båtresan över Atlanten. När de kom fram till New York så var det ju meningen att Johan Viktor skulle ta emot dem, det var ju ett villkor för att de överhuvudtaget skulle slippa in i det nya landet. Nu var det tyvärr så att Johan Viktor hade problem med alkoholen och hade just då en sådan period att han aldrig kom till hamnen och tog emot dem. Man kan förstå hur förtvivlad Hilda och hennes kanske 12-åriga son Oskar var då de tvingades återvända till Finland med samma fartyg.
Hilda och Oskar var inte de enda som råkade ut för denna förnedrande hemresa, för i dagstidningarna fanns det flera varnande exempel. Åbo Tidning skrev om detta problem år 1903 och vill du läsa artikeln, så klicka HÄR! I Marthaförbundets tidning Husmodern publicerades i tiderna en artikel om mottagandet av immigranter på Ellis Island, vill du läsa den så klicka HÄR!
Med lite fantasi kan vi förstå hur förnedrande det var för Hilda och sonen Oskar att återvända till Dagsmark.
Hilda med sin familj till Treskvägen
År 1913, den 31 mars köpte Hildas son Oskar Kaskimäki ett område på 1,5 ha för 1200 mark av Axel Lillträsk. Området hade tidigare tillhört bonden ”Pelas Viktor” Lillkull och Axel Lillträsk sålde ut flera mindre områden från hemmanet.
Högst troligt var det så att ”Dragås Hilda” lät flytta sitt torphus från Dragåsen till det nya stället vid Bergåsen.
De hade ju aldrig känt sig riktigt hemma i Dagsmark eftersom de var finskatalande, fattiga torpare och socialister. De hade inte mat varje dag och de små barnen fick tidigt börja göra rätt för sig.
Trots att skolplikten inte ännu var införd så började alla barnen nu gå i den svenska folkskolan och lärde sig svenska den vägen. Hur Hilda lyckades köpa gården på Korsbäckvägen 70 av Axel Lillträsk och med vilka pengar är en gåta men hon hade ett par kor som vallades i skogen på Bergåsen och levde av det som naturen gav. Kanske maken Johan Viktor i Amerika också skickade hem pengar för familjens försörjning?
Hilda avled år 1946
Hilda Kaskimäki råkade dö just då hon besökte sin dotter Hilma Sigg i Helsingfors och därför är hon begravd där.
Efter Hildas död delades gården och det lilla hemmanet mellan barnen. Sonen Frans Svedmark sålde genast sin del åt Sigurd Löfgren, alltså det ställe där dottern Marianne sedan byggde växthus.
År 1957, den 23 juli sålde Hilma Sigg, då bosatt i Helsingfors med fullmakt av systrarna Hulda Hill och Helmi Virkkala i Amerika gården och tomten för 150 000 gamla mark åt bröderna Martti Malinen (f.1934 i Jaakkima-2019) och Arvo Malinen (f.1938 i Jaakkima). Köpebrevet undertecknades av brödernas far Juho Malinen. Martti gifte sig år 1959 med Anna-Liisa Tammisto (f. 1937 i Teuva-2023) och Arvo gifte sig 1958 med Irma Sivula (f.1937) från Storkyrö.
Hildas gamla stuga stod tom till slutet av 1950-talet då bröderna Malinen, som under kriget blivit evakuerade från Karelen rev ner den och Martti byggde en ny gård på samma tomt.
Om du vill läsa mera om denna gård som Martti Malinen byggde, så skall du klicka HÄR!