Sammanställt av Lasse Backlund i februari 2026. Uppgifterna är tagna ur lagfarterna från år 1931.
År 1930, den 13 december sålde hemmansägarna ”Skomakas” Viktor och Karolina Rosenlund sitt stora hemman åt fem av sina barn. Köpebrev uppgjordes med alla fem och de bevittnades av Emil och Alma Nyberg från granngården.
1). Åt ogifta dottern Julia Rosenlund sålde de ett skogsområde på 0,0020 mtl för 2 000 mark och i köpet ingick också en ko. I gengäld skulle Julia ge sytning i form av en halv famn, sex kvarters lång, kluven och torr ved, vilken senast den 1 oktober bör vara hemkörd till vedlidret. Efter båda säljarnas död skulle hälften av sytningshusen och hälften av all lösegendom tillfalla Julia.
2). Åt ogifta dottern Hilma Rosenlund sålde de ett skogsområde på 0,0021 mtl för 2 000 mark och i köpet ingick också en ko. I gengäld skulle Julia ge sytning i form av en halv famn, sex kvarters lång, kluven och torr ved, vilken senast den 1 oktober bör vara hemkörd till vedlidret. Efter båda säljarnas död skulle hälften av sytningshusen och hälften av all lösegendom tillfalla Hilma.
3). Åt dottern Hulda, som var gift med Karl Nyholm i Norrviken sålde de ett markområde på 0,0034 mtl för 4 000 mark och i köpet ingick också en ko. Någon sytning behövde Hulda inte ge åt föräldrarna.
4). Åt ogifta och omyndiga sonen Valter Rosenlund sålde de mer än hälften av det resterande hemmanet, totalt 0,0379 mtl. Köpeskillingen utgjorde 45 000 mark, varav 27 500 skulle betalas åt säljarna. Valter skulle betala 2 500 mark var åt sina syskon Selma Rosenback, Ida Guss, Julia Rosenlund, Hilma Rosenlund och Leonard Rosenlund. Valter skulle betala 5 000 mark åt sin bror Konrad.
I köpet ingick förutom halva hemmanet den nya bondgården på södra sidan av ån med två fähus, en foderlada, ett stall, fyra lider, sädesmagasin, bad- och bykstuga samt ribyggnad och ängslador. Valter fick endast hälften av torkrian och smedjan. I köpet ingick den yngre hästen och en ko, en Mars slåttermaskin, en säng med kläder, och hälften av alla andra maskiner och körredskap. En kärra och en separator ingick inte i affären.
Valter skulle ge livstids sytning åt föräldrarna enligt ett skilt kontrakt. Folkskolläraren Henrik Rosenback utsågs att bevaka omyndiga Valters rätt vid köpet.
5). Åt ogifta och omyndiga sonen Konrad Rosenlund sålde de hälften av det resterande hemmanet, totalt 0,0379 mtl. Köpeskillingen utgjorde 45 000 mark, varav 32 500 skulle betalas åt säljarna. Konrad skulle betala 2 500 mark var åt sina syskon Selma Rosenback, Ida Guss, Julia Rosenlund, Hilma Rosenlund och Leonard Rosenlund.
I köpet ingick förutom halva hemmanet också bondgården på gamla stället på åns norra sida. I köpet ingick ett fähus och ett stall, tre lider, spannmålsmagasin, badstuga och en ria jämte ängslador. Konrad fick endast hälften av torkrian och smedjan. I köpet ingick de båda gamla hästarna och en ko, en säng med kläder, samt hälften av alla maskiner och körredskap utom den nya Mars slåttermaskinen, En kärra och en separator ingick inte i affären.
Konrad skulle ge livstids sytning åt föräldrarna enligt ett skilt kontrakt.
Sytningskontraktet 1930
Samma dag som köpebreven, alltså den 13 december skrevs ett sytningskontrakt som säljarna och de fem köparna undertecknade och som säljarna som säkerhet lät inteckna i hemmanet.
”Sedan undertecknade denna dag till våra barn Konrad, Valter, Hilma, Julia och Hulda Nyholm och hennes man Karl Nyholm försålt vårt ägande 0,0833 manatal av Klemets skattehemman N:o 1 i Dagsmark by av Lappfjärds socken, har vi av sönerna Konrads och Valters, samt döttrarna Hilmas och Julias hemmansdelar förbehållit oss följande sytningsförmåner:
1). Undantar vi oss lillstugan 12,6 m lång och 6,3 m bred, bestående av tre rum, förstuga och källare under golvet, lillstallet och fähuset, 4,7 m långt och 6,5 m brett, ved- och kärrlider, vardera 4 m i fyrkant, alla belägna på gamla tomten. Dessa byggnader bör iståndsättas och underhållas i vår livstid av bönderna Valter och Konrad, men tillfaller efter vår död döttrarna Hilma och Julia, som då måste bortskaffa desamma. De båda sistnämnda erhåller även allt, vad vi då äga.
2). Till sytningsjord undantar vi från sonen Konrads hemman på gamla tomten åkern, som befinner sig mellan ån och vägen, samt sträcker sig från nämnda väg i norr till det dike i sydost, vilket går från ån till sydöstra knuten av lillstugan. Dessutom undantar vi på samma ställe tomtplats för alla ovannämnda hus och nyttjorätt tillsammans med bonden av hans gårdsplan och vägen på norra sidan av manngården ävensom till brunnen, som i vår livstid bör underhållas av bönderna. Efter vår död återfaller alla dessa förmåner till sonen Konrad. I gengäld för denna jord bör sonen Valter under vår livstid lämna åt Konrad nyttjorätten till ett jordstycke, motsvarande hälften av denna sytningsjord.
3). Jordägarna Konrad och Valter åligger vardera att årligen senast den 1 oktober till oss eller till vårt ombud lämna av årets gröda 2,5 tunnor råg, 1,5 tunnor korn, välrensade och ritorkade, 2 250 kg gott lindhö, två skrindar havre- eller kornhalm, halvt hekto salt, 25 kg ungt nötkött, 12 kg färsk strömming, ett par pjäxor, 150 mark kontant, 3,5 famnar, 6 kvarters lång, torr och kluven blandved, hemkörd i lidret, samt stängsel efter behov. Dessutom förbehåller vi oss ko- och fårbete tillsammans med bönderna, häst till nödiga resor och nyttjorätt till badstugan. Tillika förbehåller vi oss rätt att tröska i böndernas ria, ordentlig skötsel och vård till döden, samt rätt att bo i våra nuvarande hus, tills sytningshusen blir färdiga.
4). Döttrarna Hilma och Julia bör vardera årligen från sina hemmansdelar åt oss hemköra en halv famn, 6 kvarters lång, torr och kluven blandved.
5). Dessa sytningsförmåner bör oförminskade utgå även trots att någon av oss avlider.
Dagsmark den 13 december 1930.”
Sytningskontraktet undertecknades sedan av alla parter.