Laibergas i Träskändan

Gården i Träskändan, som kallas både ”Laibergas och Mäkelä Jåssas” byggdes i början av 1900-talet av ”Nöjd Jåss” och hans måg Mauritz Frigård, som kallades ”Nöjd Mauris”. Efter en tid sålde ”Nöjd Mauris och hustrun Mauritsas Ida” gården åt Johannes Mäkelä. Efter dennes död övertogs den av sonen Frans Mäkelä och sedan av den nuvarande ägaren från Kärjenkoski. Fotot från våren 2020 är taget från sydväst.

Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2026. Uppgifterna är tagna ur gamla släktutredningar och ur Wilhelm Janssons anteckningar.

Gårdens gamla historia

Den första gården på detta ställe i Träskändan byggdes av Matts Mattsson Lillvik, senare Långfors, som var född år 1814 på Lillvik hemman i Träskvik. Han var son till torparen Henrik Mattsson Nordström (1735–1797) som gifte sig med Maria Mattsdotter Lillvik (f.1754), som var dotter till nybyggaren på Lillvik hemman i Träskvik.

Matts, som av okänd anledning kallades ”Laibergas Matt” vistades i ungdomen i Kristinestad men bodde sedan en tid på Långfors hemman i Kärjenkoski hos sin syster och han började då använda släktnamnet Långfors. Matts hade i mitten av 1830-talet gift sig med Maja Lena Eriksdotter Ådjers (f. i Lappfjärd 1818).

Matts och Maja Lena fick flera barn, bland annat:

1). Brita Lena Långfors (f.1837) som gifte sig med Niklas Hornborg (f.1827 i Bötom). Niklas var son till sockenskomakaren Thomas Henriksson Hornborg (f.1781 i Storå) och Greta Gabrielsdotter (f.1798 i Siikais). Niklas hade tidigare varit gift med Serafia (1827 i Bötom-1853 i Härkmeri). Då Niklas gifte om sig med Brita Lena bodde de en tid i Härkmeri men flyttade år 1863 till Träskändan där Brita Lenas far ”Laibergas Matt” hade byggt en gård. De bosatte sig i en mindre stuga bredvid svärfaderns gård i den så kallade ”Juoksula jäälon” och det var högst troligt Niklas som byggde den.

Brita Lena och Niklas fick tre barn, varva de två äldsta var födda i Härkmeri och den yngsta sonen var född i Träskändan.

Riktigt länge bodde inte Brita Lena och Niklas i Träskändan före de flyttade till Heikkilä by i Storå. I deras stuga bodde sedan Esala Jakop på hyra med hustrun Kiikkelä Amanda och sedan tog Laibergas Kalle, som också kallades ”Tokot Kalle” över. Kalle var son till ”Laibergas Matt” och slutligen bodde Juoksu Jåss i stugan.

Det var ju den här stugan som Frans Heinonen vid sekelskiftet flyttade till Norrviken och han bodde där med hustrun Tilda.

2). Klara Sofia Långfors (f.1839) som kallades ”Laibergas Mattas Klara” och flyttade till Sideby där hon gifte sig med Abraham Teirfolk.

3). Karl Johan Långfors (f.1842) var en speciell person, som i kyrkböckerna betecknas ”svagsint”. Han kallades allt från ”Laibergas Kalle och ”Tokot Kalle” till ”Kålder Kalle” och ”Höperö Kalle”. Han var ogift och barnlös och han bodde långt upp i söder ”i ett oeldat hebär” eller häbbre som stod på östra sidan av vägen som går genom träsket. När det blev riktigt kallt kunde han hysa in sig till natten i någon varmare bostad men annars klarade han sig. Han badade i ån varje dag året runt och han tvättade sig med bastukvastar i det kalla vattnet.

På sensomrarna hjälpte han bönderna med att bärga gräset ur träsket. Då han i den värsta värmen drog släpan med gräs var han iförd en tjock päls ”för att hålla värmen ute”. Han var inte så noga med maten heller, utan han kunde blanda mjöl i ”vattpåttan” och så åt han därifrån med träsked.

Det var allmänt känt att Kalle blev ”underlig” då han skulle ha fått starka supar av en flicka, som han hade avvisat.

På äldre dar bodde han tidvis i den stuga som hans syster Brita Lisa och hennes man Niklas Hornborg hade byggt i ”Juoksula jäälon”. En tid bodde han också i Storå men slutade sina dagar i Kärjenkoski hos släktingar.

4). Josef Viktor Långfors (f.1844) som gifte sig med Anna Kajsa Greta Lisasdotter Korsbäck (f. Ekblom 1844). Anna Kajsa var oäkta dotter till Greta Lisa Johan Henriksdotter Ekblom, som drunknade i träsket den 9 november 1848, då flickan var fyra år gammal. Flickan togs om hand av morföräldrarna ”Gamäl Virkarinas” eller ”Gamäl Veckarinas”. De bodde i en liten stuga nedanför Mäkelä Tures nuvarande gård i Träskändan.

Josef Viktor och Anna Kajsa flyttade sedan till Kärjenkoski där de blev bönder. Där förfinskades de snabbt och deras barn antog släktnamnet Ylikoski. Åtminstone sonen Johannes Ylikoski, som kallades ”Laibergas Johannes” pratade bra svenska och det gjorde dottern Olga också. Det var ju hon som gifte sig med Alexander Mäkelä, som kallades ”Mäkelä Alexin”.

5). Robert (1846–1857)

År 1861 flyttade Matts och Maja Lena från Kärjenkoski till Treskändan och blev torpare på det dåvarande Lappfjärds hemmanet Bränn. Tillsammans med sönerna och en måg röjde Matts upp gårdens mark till åker och äng. Med tiden blev Matts bräcklig och år 1873 flyttade han till Storå med sin hustru, där de sedan bodde så länge de levde.

År 1873 övertog Karl Fredrik Jonasson Kankaanpää, senare Söderholm torpet i Träskändan. Han var född år 1848, troligen i Kärjenkoski och år 1869 hade han gift sig med Anna Kajsa Korsbäck, som var född i Korsbäck år 1846. Hon var dotter till Anders Henrik Riarbäck, senare Korsbäck och Anna Kajsa Johansdotter Korsbäck (f.1817).

Anna Kajsa, som kallades ”Aastu Ana Kajs” och hennes man som kallades ”Aastu Kalle” for till Amerika redan år 1880 och det är inte känt om de hade några barn.

År 1880 övertogs torpet av Anna Kajsas yngre syster Ester Wilhelmina (f.1859) som kallades ”Aastu Mina” som ogift. Omkring år 1880 gifte sig Mina med Henrik Hautaviita-Kankaanpää (f.1859).

Mina och Henrik gifte sig i gården i Träskändan. Bruden kläddes i hennes hem på ”Aastu” därifrån brudraden gick upp till Träskändan. Enligt en liten flicka som var med och ”skåda bruden” fanns det i Träskändan en stor, rödmålad bondgård och två rödmålade häbber.

Maken Henrik var son till Johan Henrik och Maja Greta Hautaviita, senare Mitts och var född på Mitts i Lappfjärd och han kallades då ”Mitts Hindrik”. De flyttade tillfälligt till Hautaviita hemman i Bötom men bosatte sig sedan i Norrviken. Henrik började då kallas ”Kanganpe Hindrik”.

Hindrik byggde en mjölkvarn i Mesåmasfåssin på 1880-talet. En vår när det var ovanligt häftig islossning förde isen med sig kvarnen och den sågs segla i väg på träskets böljor. ”Gåsens Kalle” som råkade ha flera mjölsäckar i kvarnen rodde ut med ekstocken och kunde därifrån bärga sitt mjöl, som då ännu var torrt.

Under en tid bodde också Henriks bror Jonas Johansson i gården och han gifte sig år 1882 med Vilhelmina Törmä och de for till Amerika följande år.

Hindrik och Mina fick på kort tid sju barn, men det är oklart om något av dem levde till vuxen ålder.

År 1890 flyttade Hindrik och Mina bort. Vissa källor uppger att de for till Amerika därifrån de återvände till Sideby men det finns också uppgifter att de först flyttade till Härkmeri och sedan till Amerika.

Före flytten sålde Hindrik och Mina själva boningsbyggnaden åt handlanden Viktor Ulfves, som flyttade gården till Sebasbackan i Dagsmark. Själva hemmanet sålde Henrik och Mina åt Johan Nöjd, som kallades ”Nöjd Jåss”, som uppförde en ny gård på samma plats där Laibergas hade stått.  Gården står fortfarande kvar i Treskändan, i förfallet tillstånd.

Nöjd Jåss bodde inte själv i gården utan han gav den åt sin dotter ”Mauritsas Ida” (f.1876), som år 1902 hade gift sig med Mauritz Frigård (1880–1931), som kallades ”Nöjd Mauris”. Mauritz var född i Kankaanpää. Under åren 1904 och 1918 fick Ida och Mauritz 9 barn, bland annat Nikolai som gifte sig med ”Ulla Juuli” Julia Rosenlund i Storfors.

På den forna träskstranden finns ”Mäkelä Jåssas” gård fortfarande kvar. Avståndet till Storsjö-Kärjenkoskivägen är omkring 150 meter.
Inne bland buskar och träd står den gård som Nöjd Jåss byggde åt sin dotter Ida. Den tiden då Laibergas Matt byggde den första gården på samma ställe hörde området till Lappfjärds hemmanet Bränn men efter storskiftet hör det till hemmanet Ådjers. Fotot taget från norr år 2020.

År 1918 flyttade Mauritz och Ida bort från Träskändan och bodde på olika ställen. År 1931 avled Mauritz och Ida flyttade till Nystad där hon bodde i en liten stuga till år 1950, då hon flyttade till Räfsö utanför Björneborg, där hennes dotter Aino bodde.  Ida avled där år 1965.

År 1931 avled Mauritz Frigård, och änkan Ida sålde då gården åt Johannes Mäkelä och troligtvis var han släkt med Mauritz eller så var de bara bra bekanta eftersom de hade kommit från samma ställe i Kankaanpää. Johannes hade då överlåtit sitt hemman i Norrviken åt hustrun Marias son Erland Mäkelä.

Johannes Mäkelä föddes i Vihteljärvi by i Kankaanpää år 1881 och år 1903 hade han gift sig med änkan Maria Wilhelmina Johansdotter Äijälä (f. Nyholm 1867–1941). Maria, var född i Bötom och kallades där ”Mitts Mari” gifte sig år 1889 med Alexander Äijälä (f.1862 i Karstula).

Johannes, som kallades ”Mäkelä Jåss” bodde sedan här med sin Maria men på grund av Jåssas kvinnfolksaffärer bodde de tidvis åtskilda på olika håll. Mari avled år 1941 och efter det bodde Jåss ensam i gården, som kallades ”Mäkelä Jåssas”.

På 1950-talet flyttade Jåss till sin son Frans som bodde i Uttermossa,där han sedan avled år 1952. Frans övertog då gården i Träskändan och han flyttade dit där han bodde ensam i några år.

I början av 1960-talet sålde Frans Mäkelä gården och markerna runt omkring åt bonden Martti Pitkäkoski från Kärjenkoski. Efter dess har ingen bott i gården eller i dess närhet. Alla byggnader är rivna förutom den gård som Nöjd Jåss i tiderna byggde åt sin dotter Ida.