Efter kyrkans invigning i maj 1852.

Denna artikel var införd i tidningen Ilmarinen i två nummer i maj 1852. Artikeln är inte signerad men högst troligt är det kyrkoherde Jacob Jonas Estlander (1785-1854) som har skrivit den. Estlander, som blev kyrkoherde i Lappfjärd år 1824 var den drivande kraften bakom kyrkbygget. Texten är moderniserad och måttenheterna är omvandlade från fot och alnar till metersystemet.

Sedan ärkebiskopen den 13 maj 1852 anställt visitation i denna stads kyrka och dess arkiv samt den 14 examen i lägre elementarskolan i staden, avreste biskopen samma dag till Lappfjärd för att den 15 maj förrätta visitation där. Söndagen den 16 maj invigde biskopen, assisterad av prosten i Malax J. Wegelius, prosten, lektor H. Heikel, kyrkoherden i Östermark M. Kumlin och kapellanen i Närpes pastor J. R. Eneberg, till dess heliga ändamål, ett verk för sekler, nämligen Lappfjärds nybyggda moderkyrka.

Denna högtidliga akt, så sällsynt att få skåda, gjorde ett djupt intryck på åtminstone flertalet av de närvarande. — Hur många tusenden skall inte i detta rum söka och finna tröst och frid under jordelivets bekymmer? Hur många andra tusenden skall inte födas, blomstra och försvinna från jorden förrän själva kyrkan, slutligen anfrätt av tidens tand, sammanfaller i grus? Hurudan blir denna tid, vilka intressen, vilka förhållanden skall utgöra det då levande släktets strävanden och fröjder?

Dylika betraktelser måste vid detta tillfälle kraftigt ha påträngt sig var och en som inte är allt för känslolös för både det gudomliga och det mänskliga.

Kyrkan, som är byggd av sten i form av ett grekiskt kors med de fyra inåtgående hörnen snett avskurna, står på berggrund, höjd över den omgivande nejden och är synlig på omkring en halv mils avstånd från nästan alla sidor. Grundstenen lades i november 1848 och i december 1851 var kyrkan såvida färdig att första gudstjänsten kunde hållas andra söndagen i adventet. Den gamla träkyrkan, byggd år 1666, var redan så fallfärdig att man började befara takets infallande, varföre arbetet på den nya energiskt måste påskyndas. Trots att den nya byggnaden är imponerande genom sin kolossala massa, så förefaller dess yttre arkitektur likväl inte vacker.

Den huvudsakliga orsaken till detta är tornet, som uppfördes över korsets mitt. Detta är till formen åttkantigt, försett med 16 för det mesta blinda fönster, det har 76 meter (228 fot) i omkrets men blott 18 m i höjd, det trubbvinkliga taket inberäknat, och har ingenting gemensamt med kyrkans byggnadsstil. Men ifall kyrkans yttre inte är till belåtenhet, så glöms detta i det ögonblick man inträder under de lätta, höga och ljusa valven. En mera enkel och storartad interiör torde näppeligen någon kyrka i Finland, domkyrkan i Åbo ensam undantagen, erbjuda. Valven vilar på 16 pelare, som samtidigt stöder de runt omkring kyrkan, med undantag av fonden i koret, gående läktarna.

Fönstrens antal är utom tornets 30, av vilka 3 släpper in ljus i sakristian, i cirkelrunda i rosettform, vardera av 3 meters diameter, genomsläpper dager på vindarna och 4 åt förstugorna. De övriga fönstren släpper in ljus i själva kyrkan, som trots sin storlek är ganska ljus. Fyra av dessa fönster, upptill halvrunda och placerade i mitten på gavlarna, har 5 m höjd och 5,5 m i bredd. Återstående, likaledes halvcirkelformiga upptill, är 7,5 meter höga och 2 m breda.

För övrigt är kyrkans huvudsakliga dimensioner följande: längden 56 m, bredden i gavlarna 22 m, längden på de väggar, som skär av de eljest inåt kyrkan gående hörnen, vardera 11 meter. Genom dessa vinklars avskärning har kyrkan vunnit särdeles i utrymme även som platser för fönster.

Höjden från sockeln till takbandet är ca 12 m och höjden därifrån till takkammen 11,5 m, höjden från marken till spetsen på tornet 47 m och från golvet till det höga valvet i mitten 27 m. Golvets arealinnehåll, med sakristian och de fyra små förstugorna inräknade, utgör omkring ca 1 700 m2 (16.596 qvadratfot).

Kostnaderna för kyrkan uppgick den 1 maj senaste år förutom dagsverken till 10,820 rubel och 88 kopek. Från denna tid är räkenskaperna ännu inte avslutade och kan inte heller vara det, eftersom mycket arbete ännu återstår. Efter ungefärligt överslag torde kostnaderna med inberäkning av dagsverken, mm. komma att uppgå till omkring 52,000 rubel silver. (som jämförelse kan nämnas att i Kristinestad såldes stora stadsgårdar för lite mer än 1 000 rubel och mindre kunde säljas för några hundra rubel vid denna tid).

Kyrkan är beräknad att ge sittplatser för 3,000 personer, men rymmer med säkerhet detta antal dubbelt om inte mera, innan gångarna och läktarna blivit fyllda. Också på själva invigningsdagen var en mängd bänkar i de bakre delarna av kyrkan och en stor del av läktarna tomma, trots att en ofantlig människomassa, så väl från Lappfjärd och dess kapeller som från angränsande församlingar, var samlad. Härav synes att kyrkans storlek inte är lämpad efter den närvarande utan efter kommande tidens behov, vilket även är klokt och prisvärt, ty församlingens marker skall, en gång fullt odlad, ge föda åt fyrdubbelt så många inbyggare som nu. Heder därför åt dem som oaktat dessa knappa år rest detta härliga monument åt eftervärlden! Måtte den nya helgedomen genom tidevarven av Försynen skyddas för olyckor!