Tidningsartiklar från år 1895.

Wasa-Posten 12.1.1895, brev från Lappfjärd:

Väderleken. Äntligen blev det då slädföre sista dagen av det gångna året. Dittills hade väderleken varit så obeständig och nyckfull man gärna kan tänka sig. Ena dagen 15 grader kallt, andra dagen regn och töväder. Till juldagen kom dock så pass mycket snö, att kyrkobesökande fick åka med släde och klingande bjällror. Det var dock en, om ock klen tröst efter det skarpa, bullrande kärrföret, som även med god kärra låtit en förnimma, att människan ännu besitter den forna skolgossens ömma ledamot. Den hittills bara vintern har gjort det bekymmersamt nog för mången lantman, som ej försett sitt lider med ved och sin lada med hö. Och nu sedan slädföret kommit, blir det nog bråttom att hinna verkställa de försummade körslorna.

Affärer. Även vår ort har i kommersiellt hänseende under de senaste tiderna visat synnerlig pigghet. Att dock näringslagen, som ger en rätt att i dag vara skomakare och i morgon vara på väg att bli kommerseråd, från konservativt håll ses med oblida ögon, torde ej förvåna. Den bransch, som inom affärsvärlden tycks vara mest lockande är lanthandeln. Från Amerika återvändande emigranter slår sig med förkärlek härpå. En olägenhet, som mången gång kan vara rätt förtretlig, är den gynnande ”invändiga” handeln. Dess utövare kan stundom för lika god handel, ha lokalen försedd med disk, fack, vågskålar m.m. som en till kronan betalande och endast därför, att han inte har direkt utgång till allmän väg, vara fritagen från kronoutskylder.

Lappfjärd mejeriaktiebolags mejeri, som oaktat det enda i sitt slag i kommunen visat mera nedslående årsdividender, har fått en farlig konkurrent i en av delägarna. Även i Dagsmark by har ett kall-mejeri blivit inrättat. Kallmejerierna med sitt billiga anläggningskapital tycks sålunda vilja göra ångmejerierna platsen bestridig, till fromma för smörets kvalité vill vi dock ingalunda påstå.

Allmogen som för några år sedan köpte sitt ”bagarbröd” från staden, erbjuds nu sådant av två bagerier i kyrkobyn och ett tredje i Dagsmark, som tävlar om kundernas slantar.

I Wasa Tidning 14.2.1895 finns en notis ”att landthandlanden Josef Eriksson Lillkull, från Lappfjärds socken uti sin egande handelslägenhet å bonden Ivar Karlsson Långs egande Lång hemman i Dagsmark by af Lappfjärd socken får sälja mindre giftiga ämnen”.

Wasa Tidning 23.5.1895, artikel skriven av signaturen L.:

Våren har inträtt med värme och torka, vintern har för länge sedan farit sin kos, allting ter sig nu i sin sommarskrud, lövträden står med fullt löv och häggarna blommar.

Vårsådden är slutförd och potatissättningen torde inom denna vecka bli slutförd, rågbroddarna ser vackra och lovande ut men lite regn skulle också för den vara av stort värde. Ängarna lider värst av den ihållande torkan, i synnerhet gamla lindor, som tycks ha svårt att kläda sig i grönt, utan bibehåller fortfarande den för årstiden opassande vita färgen. Nya och frodiga lindor visar däremot en god början till höväxt.

Höbristen har varit kända även här denna vår och outhärdliga har spåmännens spådomar om lång vår varit för alla höbehövande, då däremot de icke behövande eller de som kunnat avyttra något lispund, åhört dylikt tal med stor tillfredsställelse. Och så kommer den tidiga och vackra våren och kullslår alla gamla märken och spåmannens utsagor. Nog är det ju bäst att först se och sedan profetera.

Olyckshändelse har genom eldsvåda drabbat bonden Josef Riabäck i det att dennes välbyggda gård med alla uthus, undantagande en spannmålsbod och ribyggnaden, den 17 dennes totalt nedbrann. Endast lite sängkläder och en symaskin kunde räddas, allt annat gick till aska, ett svinkreatur blev också innebränt. Gården var försäkrad i Bötom brandstodsförening, men endast till lågt belopp, skadan sägs stiga till 9,000 mark. Svårt var det även för den tjänsteflicka på stället, som miste allt vad hon hade i kläder. Endast föga hann hon få bärgat, för hon var på åkern med det övriga gårdsfolket när olyckan inträffade. Elden skall först ha börjat i ladugården, där en vattenvärmare fanns inrättad.

För någon vecka sedan nedbrann även bysmedjan i Dagsmark, som var försäkrad i Lappfjärds bolag. Allt detta talar för ett ordnat brandväsende på landet och anskaffandet av flera och stora sprutor. Skulle en eldsvåda i denna torra tid inträffa här mitt i byn, där ett tjugotal gårdar är sammanträngda om varandra med rior och badstugor samt byns dyraste hus, folkskolan i centrum, så skulle här bli en ödeläggelse, som inte så snart kunde botas. Men likväl är största delen av byn emot anskaffande av en eller flera större sprutor och säger endast: ”vi har rett oss förr, nog går det även härefter”.

En händelse av eget slag inträffade i går på morgonen. När en torparhustru kom tillbaka från skogen, dit hon fört sina kor, såg hon uppe i en talltopp ett blänkande föremål. Den var långt ifrån landsvägen när hon såg det och hon blev lite rädd men så tänkte hon: ”va e fol fännin, no ska ja sia kva e je”.

Hon gick därför till stället och fann till sin stora glädje, att det var en vacker näsduk av silke i lysande färger, som blänkte i trädtoppen. Men nu gällde det att få den nedskaffad och med hjälp av två långa stänger lyckades hon med det. Vem som dit praktiserat näsduken är tillsvidare en hemlighet, somliga påstår att någon fågel haft den med sig från det ovannämnda brandstället, där ett och annat hann utkastas men lika troligt kan det enligt andra mening vara, att någon irrande luftballong nedsläppt den med någon innehåll i sig till ett märke om sig, men vem kan såga något i visshet härom.

I dag har vi 36 Celsius värme.

Svenska Österbotten 28.5.1895:

Dagsmark. Två eldsvådor har nyligen inträffat härstädes. Vid den förra nedbrann bysmedjan, vid den senare en välbyggd gård med de flesta uthus, det hela värt närmare niotusen mark.

Med anledning härav yttrar en brevskrivare i Wasa Tidning:

Allt detta talar för ett ordnat brandväsende på landet och anskaffandet af flera och stora sprutor. Skulle en eldsvåda i denna torra tid inträffa här i mitten af byn, där ett tjugotal gårdar äro sammanträngda om hvarandra med rior och badstugor samt byns dyraste hus, folkskolan, i centrum, så skulle här bli en ödeläggelse, som icke så snart kunde botas. Men likväl är största delen af byn emot anskaffandet af en eller flera större sprutor och säger endast: „vi har rett oss förr, nog går det äfven härefter.”

Svenska Österbotten 31.5.1895, notiser skrivna av lärare Wadström:

Läsestugorna, som de senaste åren varit utdöende härstädes, har åter upprättats under ett livligt intresse från allmänhetens sida. Ett flertal välvilliga och för den svenska folkbildningen nitälskande personer i Kristinestad lämnar regelbundet tidningar, tidskrifter och böcker till orten, som sedan fördelas till sju särskilda läsestugor inom Lappfjärds kommun. Då även ortens ståndspersoner lämnar sina tidningar till disposition är den dagliga pressen ganska manstarkt representerad vid våra läsestugor, bland annat:

Nya Pressen, dagupplagan, 5 ex.
Nya Pressen, veckoupplagan, 2 ex.
Hufvudstadsbladet, 2 ex.
Wasa Tidning, 5, ex.
Vasabladet, 2 ex.
Lördagskvällen, 2 ex.
Åbo Tidning, 2 ex.
Svenska Österbotten, 1 ex.

 

I de byar där läsestugorna är placerade i folkskolorna, är där förlagda lånebibliotek tillgängliga, då läsestugorna besöks. Uti kyrkobyns folkskola har mag. Hannelius flitigt hållit föredrag i allmänt nyttiga ämnen. På orten är även en syförening i verksamhet, vilken ämnar verkställa ett lotteri, vid det lantbruksmöte som kommer att ordnas i kommunen. Föreningen arbetar närmast för anskaffande av läroböcker åt medellösa skolbarn.

På kyrkostämman behandlades för någon tid sedan kyrkorådets förslag angående kyrkans målning invändigt under denna sommar. Förslaget avböjdes dock och man enades om att de disponibla medlen, som föreslagits för kyrkans målning, tillsvidare skulle förräntas och i stället framdeles användas för bekostande av koppartak på kyrkan, vilket är välbetänkt emedan det nuvarande taket är mindre hållbart och kräver därför ofta kostbara reparationer.

Vårplanteringen, som nu är slutförd har försiggått under det härligaste väder. Emellertid torde vårsäden väsentligen hämnas i sin utveckling till följd av den ihållande torkan. Senaste lördag föll ett stilla regn, som dock var alldeles otillräckligt.

Spörsmål, som nu inom kommunen livligt gör sig gällande, är anskaffande av brandsprutor och brandsegel. I slutet av förra året företogs frågan första gången till åtgärd och sedan dess har ärendet i besvärsväg cirkulerat mellan guvernörsämbetet och kommunen. Att döma av det intresse som saken egnas torde det ännu dröja ganska länge innan den är utagerad. Allmänt är man dock ense om nyttan och behovet av dylika redskap men tvisten gäller egentligen brandredskapens placerande på lämpliga ställen.

Huvudbyrån för Hamburger penningelotteriet utvecklar en rastlös verksamhet. Med varje post ankommer en massa brev till enskilda personer, vilka i livliga färger skildrar fördelarna och möjligheten av att genom en ringa avgift vinna en lycka bringande summa. Även den i den mest undanskymda skogsbygd boende torparen och inhysingen uppvaktas med skrivelser av antydd beskaffenhet. Dock har vi inte erfarit att någon ännu skulle ha nappat på kroken.

Utvandringen, som för åtskilliga år sedan var så livlig, tyckes nu fortfarande vara lämnad i glömska. För några månader sedan avreste från Dagsmark by tvenne personer till södra Afrika. Uti från dem ankomna brev klagas även över därstädes rådande dåliga tider och arbetskraft.

Svenska Österbotten 6.8.1895:

Höbärgningen pågår, men hämmas av det regniga vädret. Avkastningen blir i allmänhet medelgod med undantag av torrare ängar, som väsentligen lidit av den tidigare rådande torkan. I Dagsmark storsjöträsk, varifrån under vanliga förhållanden erhålls en riklig skörd, har vattnet nu ökats i sådan mängd, att bärgningen sker med stor möda. Från den av lantmätaren Gröndahl år 1854 efter verkställd avfattning upprättade kartan, samt därpå skedd uträkning, inhämtas att ifråga varande Storsjö träsk vid berörda tillfälle, inom de gränser det dittills av intressenterna hävdats, bestod av 637 tunnland äng, 29 tunnland ängsmark och 31 tunnland inom träskets område varande skogsmark och till äng otjänlig mark. Hela träskets arealvidd utgjorde sålunda vid sagda tid omkring 694 tunnland och avkastningen prövades uppgå till i medeltal 43,200 lispund. För närvarande bärgas årligen ifrån träsket över 100,000 lispund, varav omkring 400 kor erhåller sin föda.

(tunnland var en gammal måttenhet, som var ungefär ett halvt hektar. Måttenheten lispund avskaffades på 1850-talet men i folkmun användes det långt senare och det torde motsvara 8,5 kg)

Vasabladets bilaga 27.8.1895. Där finns upptagna alla de värnpliktiga som inkallats till aktiv tjänst i Vasa län. Tjänstgöringen börjar den 1 november och räcker i 2 år för de som har gått folkskola och i 3 år för de som inte alls gått i folkskola. Från Dagsmark inkallades endast arbetaren Klemets Erik Anders Josefsson med lott nr 5 och med 2 års tjänstgöringstid i Wasa skarpskyttebataljon i Nikolajstad. Erik Anders Klemets bytte sedan namn till Rosengren och flyttade vid storskiftet från ”lokalstomten” upp till Åbackan.

Wasa Nyheter 21.12.1895. En folkhögskola kommer att förläggas till Sydösterbotten och det finns flera alternativa placeringsorter

Vid bestämmandet av plats för den tilltänkta folkhögskolan, torde de enskilda kommunernas offervillighet för skolan komma att ha ett avgörande inflytande. En livlig opinion talar emellertid för Tjöck och medgivas måste, att orten inte saknar sina förtjänster. Utom det, att densamma är belägen i närheten av Kristinestad och lämpliga elevkvarter i den tätt bebyggda byn lätt kunde erhållas, finnes även en annan omständighet, som talar för skolans förläggande till berörda ställe. Förra karaktärsbyggnaden vid Tjöckfors bränneri kunde nu för billigt pris erhållas och med mindre förändringar omdanas till folkhögskola. Byggnaden, som ursprungligen kostat omkr. femtontusen mark, står nu jämte uthus till salu för cirka tvåtusen mark. Om inte någon annan kommun genom rikliga uppoffringar drar skolan till sig, vore Tjöck by av Kristinestads landsförsamling ingalunda någon olämplig plats för densamma.

Wasa Tidning 31.12.1895:

Folkskolorna i Lappfjärd har avslutat sina höstterminer, och julfesterna som de sista veckorna kämpade en hård kamp med mången elevs läxläsning, har fröjdat barnen och julgranen och ”bocken” har avbördat sig sina skatter. Barnens glädje över julferierna torde också delas av lärarna, inte endast i avseende av behövlig vila, utan också på grund av det höga antal elever, som har besökt skolorna.

Lappfjärds kyrkobys folkskola har sålunda besökts av 82 elever, Dagsmarks skola av 47, Härkmeri bys av 40 och Mörtmark finska av 37 elever. I grannkommunerna har Sideby haft 29, Ömossa 47 och Kristinestads landsförsamlings skola i Tjöck 48 elever.