Marthaföreningen i Korsbäck.

Sammanställt av Lasse Backlund i september 2020, med hjälp av flera bybor och föreningens böcker.

Första försöket att bilda en marthaförening i Korsbäck gjordes år 1929 på initiativ av folkskollärarinnan Telma Savela, som var lärarinna i Korsbäck 1927 – 1929. Funktionärer valdes också, till exempel Edna Ålgars blev första ordförande och Emilia Lind, Elna Liljedahl och Fina Lindfors var också med. Någon egentlig verksamhet blev det dessvärre inte. Bättre gick det på det andra försöket i mars 1936 då 3 marthor från Kristinestad kom på besök för att blåsa liv i föreningen. M. Skeppar som var ordförande i Sydösterbottens Marthadistriktsförbund berättade om rörelsen och om dess strävan att bevara svenskheten. Hon uppmanade de församlade korsbäckkvinnorna att återuppta verksamheten. Efter en stunds diskussion kom dessa fram till att de igen skulle få liv i föreningen.

För att bekräfta samhörigheten inom Martharörelsen, läste Daga Hinds upp en hälsning av den norska biskopen Berggrav. Denne uttalade sin tillfredsställelse för Marthaförbundens verksamhet, deras arbete för hemmen och kvinnornas bildning och framtid.

På detta möte den 3 mars 1936, som också ansågs vara Korsbäck Marthaförenings första årsmöte, utsågs Linda Byman till ordförande, viceordförande blev Ida Korsbäck, sekreterare Inga Liljeblad, kassör Senja Stengård och till övriga styrelsemedlemmar valdes Fina Lindfors och Elin Sten.

Redan följande vecka hölls det första marthamötet, där 17 kvinnor var närvarande. För att få medel beslöt de att ordna en sommarfest den 19 juli.

Knappast kunde medlemmarna då ana att marthaföreningen skulle hållas vid liv ända till år 2013 när den upplöstes. Det har varit livlig verksamhet varje år och ekonomin har varit god. Ett bra samarbete har marthaföreningen haft med ungdomsföreningen genom det egna utrymmet i lokalen och en del av verksamheten har också varit gemensam.

Plock ur protokollen och kassaböckerna.

Protokollen från den första tiden var enkla och väl skrivna. Till exempel den 20 oktober 1936 hölls ett marthamöte eller ”ett kåd –spinntalko” och allihopa var samlade hemma hos Manda Lindqvist. ”Kardade och spann till ranan, som skall vävas för utställningen. Kaffe fick vi nog också.”

Den 13 december 1936 hölls en julfest på ungdomsföreningens lokal med program före pausen och ”ringlekar med liv och lust” efter pausen.

Till mötet i februari 1937 hade fru Byman tillverkat en docka som lottades ut. 99 lotter såldes för 3 mark per styck och så bestämdes det att vinnaren av dockan ytterligare skall betala 10 mark. Vid lottningen var det Selma Bergström som vann.

Den 4 april 1937 ordnade en fest där Sigfrid Liljedahl, Selim Norrvik och Lennart Lind spelade till dansen.

Den 26 maj 1938 ordnades en fest dit också marthorna från Dagsmark hade inbjudits, med ordförande Sandra Rosengren i spetsen. I januari 1939 blev Korsbäck Marthaförening medlem i föreningen ”Folkhälsan i Lappfjärd”, som hade grundats den 8 december 1938.

På årsmötet i februari 1939 beslöts det att föreningen skulle besöka den nya biografen Fennia i Lappfjärd. På detta möte valdes Ingeborg Lindqvist till ordförande efter Linda Byman. På ett annat möte i februari 1939 föreslogs det att de borde börja arbeta för en likvagn för byns räkning.

Normala möten hölls med jämna mellanrum med i stort sett samma program. Då kriget bröt ut samlades marthorna för att sticka strumpor åt de reservister från byn som var ute vid fronten. Kaffedrickandet var ett återkommande program, som tydligen var mycket uppskattat. Detta pågick ända till november 1941 då det började serveras ”surrogat med dopp”.

På årsmötet i februari 1942 beslöts det att samla medel för paket till reservisterna i kriget. Medel skulle också skaffas genom att ordna samkväm och dessa skulle sättas i kassan för den kommande likvagnen.

Under det pågående fortsättningskriget hölls marthamöten ungefär varannan vecka i gårdarna, där värdinnan bjöd på kaffe och bulla. Sånger sjöngs tillsammans och någon läste något viktigt ur en bok eller ur en tidning. Det var brist på allt och från Marthadistriktet kom ett önskemål att kläder skulle skickas åt soldaterna vid fronten. I hemmen fanns det inga kläder, så de beslöt att se vilka tyger som fanns till salu i affärerna. Några tyger hittades inte, så det blev inga paket till fronten. Sockerbristen var också stor, så då föreningen skulle ordna ett samkväm, så fick två medlemmar i uppdrag att gå i gårdarna och begära socker till surrogatkaffet.

På årsmötet den 21 januari 1943 beslöt föreningen att uppta ett lån för inköp av likvagnen. Denna hade ju varit aktuell redan före kriget. Regelbundet bakades det både råg- och vetebröd åt soldaterna vid fronten och nu började man också ha ”Vet ni?” frågesport på mötena.

År 1943 köpte Korsbäck marthaförening denna likvagn för 12 000 mark och den hyrdes sedan ut till behövande i byn. 40 år senare såldes den åt Åke Weckström för 100 mark och den finns nu uppbevarat på Carlsro museum i ett förråd. Foto Bo-Göran Lindh.

På styrelsemötet den 16 maj 1943 beslöts att marthaföreningen skall inköpa en likvagn, som kommer att kosta lite över 12 000 mark. Ordföranden Manda Liljedahl fick i uppdrag att sköta om saken.

På årsmötet den 27 januari 1944 bestämdes det att hyran för likvagnen skulle vara 25 mark, för kaffekopparna 10 mark, för glasen likaså 10 mark. För tallrikar, fat, skedar och gafflar 20 mark och för porslinsservicen 50 mark.

På ett möte i februari 1944 beslöts att anskaffa ”en Bråtmaskin och en Potatismaskin till byn”. 400 mark skulle också ges till Nationalinsamlingen.

Den 18 november 1944 ordnade Marthaföreningen och Korsbäck Ungdomsförening en gemensam hemkomstfest för de soldater som hade återvänt från kriget. ”De återvändande krigarna gjorde ett djupt intryck”, skrev sekreteraren efteråt.

Under krigsåren hade pastor Stjernberg ofta deltagit i marthornas möten och fester, han hade till och med hållit bibelstudier med medlemmarna. I februari 1945 då Stjernberg skulle flytta från församlingen, så beslöt marthaföreningen att de skulle tillverka ett ”sjäslongtäcke” åt honom som avskedsgåva. Men först skulle det kardas och spinnas!

De vanliga marthamötena försiggick ju i gårdarna medan festerna och samkvämen firades på ungdomslokalen. I maj 1945 beslöt marthorna att de som ersättning skulle tapetsera serveringsrummet på lokalen och stå för alla kostnader. På festerna började man också spela teater och nu var igen tillåtet med dans efter programmet.

Den 8 juli 1945 gjorde marthaföreningen en utfärd till Vasa med chaufför Smeds buss. De besökte Brages hembygdsmuseum, några var på bio, de fick vara med om spelmanstävlingar och folkdansuppvisningar. De sjöng i bussen båda vägarna och alla var nöjda.

På årsmötet i januari 1946 beslöts det att med det snaraste anskaffa ett par stora vävstolar och en bärpress. Föreningen ägde nu så pass mycket egendom att tre medlemmar fick i uppdrag att göra en inventering. Några dagar efter inventeringen höll föreningen ett krismöte, eftersom det visade sig att det fattades 16 emaljerade fat sedan förra inventeringen. Problemet blev olöst.

På marthamötet den 29 april 1947 bjöds det på ”äkta gott kaffe” hemma hos Signe Stenlund. I flera år har det bara bjudits på ”surra och bulla”. En stor dag med andra ord!

På hösten 1947 diskuterades det vart marthakärlen skulle flyttas eftersom Ida Korsbäck inte skulle ta hand om dem. Slutligen blev det så att de skulle flyttas till Hulda Hammarbergs med hjälp av Elna Norrgrann.

Verksamheten fortsatte på traditionellt vis med möten i gårdarna där mellan 20 och 30 marthor deltog och fester ordnades på lokalen. Av olika anledningar kunde deltagarantalet på mötena gå ned under 10.

I november 1948 flyttades kärlen till Inga Sten, som lovade ta hand om dem för en tid framåt.

Under år 1949 hölls det många marthamöten och fester på traditionellt vis. Det enda speciella var att föreningen beställde ett par ”Byk-Major” från Lillsjö, som de sedan hade Gunbert Hammarberg att hämta.

Folkskolan i Korsbäck verkade i denna byggnad fram till 1930, då det nya skolhuset blev färdigt. Följande år bildades Korsbäck ungdomsförening som tog över byggnaden och fotot kan vara från mitten av 1920-talet. Längst fram sitter folkskolläraren Walter Byman. I början av 50-talet utvidgades lokalen och fick i stort sett sitt nuvarande utseende och marthorna i Korsbäck fick då ett eget rum, där de kunde förvara sina kärl och andra viktiga saker,

Den 12 februari 1950 inkallades styrelsen till ett extra möte hos Inga Sten, detta på grund av att ungdomsföreningen höll sitt årsmöte just den dagen. På det årsmötet skulle ungdomsföreningen behandla frågan om en utbyggnad av lokalen och marthorna som hittills varit utan egen lokal, såg nu en möjlighet till eget utrymme. Samtliga tågade iväg till lokalen där de blev väl emot tagna med kaffe och bulla. Marthorna framförde då sitt önskemål om ett litet rum för sina kärl. De erbjöd 75 000 mark som gåva ifall ett utrymme kunde ordnas. Ungdomsföreningens årsmöte omfattade saken och beslöt att ordna ett rum i närheten av den nya festsalen.

Den 26 februari 1950 ordnade marthaföreningen en fest i Uttermossa, men det kom litet eftersom vädret var mycket kallt. Programmet var normalt och Lennart Hammarberg och Lennart Lind spelade till dansen. Den traditionella marthaauktionen som brukade hållas runt första maj, skulle nu hållas på skolan i juni eftersom det skulle rivas på lokalen. Den 2 september ordnade martorna en fest på lokalen i Dagsmark med traditionellt program och mycket publik. Följande vecka hölls en likadan fest i Härkmeri och där var det också mycket folk.

På årsmötet 11 januari 1951 beslöts att det skall vävas ett sjäslong täcke och ”Utteras Manda” Disén från Dagsmark skulle få uppdraget. De beslöt att ullen till täcket skall skickas till Pörtom Karderi för att förspinnas. En plåtstekugn skulle skaffas till martharummet och en kulspetspenna skulle skaffas åt sekreteraren. Antalet medlemmar på mötena var nu under 20 och ibland kunde det vara mindre än 10 närvarande.

Marthornas rum på lokalen som kunde tas i bruk redan år 1951, skulle nu göras färdigt och sekreteraren skrev så här i maj 1952: ”Vidare talade vi om att tapetsera vår Martarum, sku ha Wiljam Sjövik att tapetsera, så sku vi ha Martagubbarna att någon kväll gå och laga några hillor där, så vi sku få setta dit våra martakärl och mangeln, varje Marta sku då ge ett bräde och någon en planka till hillorna”. I detta rum förvarades sedan marthakärlen och mangeln medan de större grytorna, vävstolarna, bykmajorna och likvagnen uppbevarades i likvagnshuset nedanför Sågkvarnsbacken. Utrymmet på lokalen var så pass litet att Inga Lind redan år 1957 lovade att uppbevara mangeln i sitt hem.

I juli 1952 gjorde en grupp marthor och några utomstående en 2-dagars resa till Tammerfors och Tavastehus med Salonens buss. I början av 50-talet gav föreningen flera bidrag åt tuberkulossjuka medlemmar som vårdades på Högåsen.

På ett möte den 28 januari 1953 beslöts det att föreningen skall inregistreras i föreningsregistret under namnet Korsbäck Marthaförening. Eftersom det inte fanns några protokoll från föreningens tillblivelse år 1929, så måste föreningen nu konstituera sig och de antog då Marthaförbundets stadgar. Läraren Nils Bergman hade fått i uppdrag att sköta om inregistreringen. Anhållan till föreningsregistret undertecknades av Inga Sten, Elna Hammarberg och Selma Nyholm.

Inregistreringen skedde 29 september 1953 och föreningens riktiga namn blev ”Dagsmark Korsbäck Marthaförening”.

Den 21 juni 1953 ordnade föreningen en resa till Marthadagen i Norrnäs tillsammans med marthorna från Dagsmark. I juli 1954 gjorde marthorna en utfärd till Korsholm där en utställning pågick.

Den 6 februari 1955 blev föreningen inbjuden till den nya ungdomslokalen i Dagsmark. ”16 marthor å ett par gubbar” blev till att börja med bjudna på kaffe i det nya martharummet. Sedan blev det program i lokalens festsal med tal av rektor Evalds, sång av några skolflickor och så berättade kapten Nils Nelson på skånska om sin barndom i Skåne.

I april ordnades en lampskärmskurs där Ruth Mitts från Dagsmark var med och undervisade. I samma månad ordnades en Marthadag i Påskmark och några marthor for till med Runar Linds lastbil.

Den 10 juni 1956 besökte några marthor kretsmötet i Närpesgården. Detta år inköptes 45 tillbringare med texten K.M. på varje. I augusti ordnades Marthadagen på nya lokalen i Dagsmark och flera marthor cyklade dit. Programmet var bra och det bjöds på mat och kaffe i den nybyggda småskolan. Det här året gavs också ett bidrag om 1 000 mark till Ungernhjälpen, alltså till de nödställda under upproret. Till julen gavs det julklappar åt några mindre bemedlade i byn.

Under år 1957 ordnades det igen möten och tillställningar utom under sommarmånaderna. Så har det alltid varit under alla år, endast resor och utflykter har gjorts sommartid. Den 30 juni for nio cyklande marthor via Dagsmark, Storliden och Bötom upp till den nybyggda Bötombergsstugan. Där blev de bjudna på förfriskningar och alla fick beundra utsikten med Elna Hammarbergs kikare. Ungdomsföreningen byggde ett vedlider och marthorna bidrog med en spiklåda. De åtog sig också att måla fönstren i serveringsrummet. I juni ordnades en sommarfest där ”Fyrans gäng” svarade för dansmusiken. Femton marthor deltog i Marthadagen i Finby. Mot slutet av året så blev det mindre och mindre medlemmar med på mötena. ”Det börjar bli lite slött, trots att ordföranden nog bjuder till”, skrev sekreteraren.

Året 1958 fortsatte med samma program som tidigare år. Det var auktioner med Elis Sten som mäklare, möten i gårdar och fester på lokalen. En mindre vävstol hade inköpts från Lappfjärd och på den skulle det endast vävas finare saker, inga mattor alls. På ett möte hemma hos Elna Norrgrann, så bjöd Edgar på musik av skivor som spelades med en grammofon. En mässa ordnades i Seinäjoki och sex marthor for dit med Jörgen Lindqvists bil. Elis Sten fick också följa med eftersom han svingat auktionsklubban i flera år.

Det blev svårare och svårare att ordna fester med program, eftersom ingen ville ställa upp med sketcher, sånger eller teater. Ändå lyckades de ställa till med en trevlig fest i augusti 1958 där Fyrans gäng spelade till dansen.

Selma Nyholm hade varit på ”Mors vila” på Jutbacka semesterhem i Nykarleby och hon kunde rekommendera en sådan åt alla de andra marthorna också om möjlighet gavs.

I januari 1959 sammankallade ordförande Ellen Sten styrelsen och föreslog att det skulle ordnas ett 30-års jubileum under året. Festen ordnades den 19 april dit både gamla och nya marthor hade inbjudits. Från Dagsmark kom det 15 marthor med ordförande Mildrid Klåvus i spetsen till festen. Hildur Lind hälsade alla välkomna, en marthakör sjöng några sånger, en historik lästes upp och ett föredrag hölls av lärarinnan Elna Bergman från Lappfjärd. Gästerna bjöds på gott kaffe före programmet och i pausen. Jubiléet fortsatte på kvällen med program och dans.

Under året ordnades det många marthamöten i hemmen. Dessa började alltid med en psalm eller en sång, sedan bjöd värdinnan på kaffe och bulla. Sedan kunde det vara ett lotteri, någon läste högt och så blev det diskussion om något aktuellt ämne. Säkerligen var ”sticksöman” i flitig användning hela tiden, fastän det aldrig nämns i protokollen. Sedan kunde det bli kaffe ännu en gång och då beslöts det också i vems gård nästa möte skall hållas. Det diskuterades också hur sykurser skulle ordnas och var.

I januari 1960 ordnades en hel veckas sykurs hemma hos Ida Korsbäck och där tillverkades inte mindre än 51 arbeten, bland annat 17 klänningar under ledning av en Tyra Forsberg. Då kursen var slut ordnades en avslutningsfest med mannekänger, utställning och annat trevligt program.

I mars bestämde marthorna att de skulle ge 15 000 i bidrag åt ungdomsföreningen, då de skulle göra nytt plåttak på serveringsrummet. I övrigt var det endast runt 10 marthor med på mötena ”så det var lite si å så med sjungandet” skrev sekreteraren. En utfärd till ett möte i Kaskö gjordes på sommaren 1960. Ett annat möte ordnades i Kristinestad på den svenska folkskolan och middagen intogs på stadens hotell.

I november höll styrelsen ett möte för att diskutera julfesten men då inget passligt teaterstycke hittades ”så blev festen utödd”.

Under år 1961 ordnades martha- eller symöten varannan vecka i medlemmarnas hem, förutom om sommaren då det var paus. Styrelsen hade sammanträtt 3 gånger och i övrigt hade det ordnats en fest och ett par auktioner. En jubileumsfest på Juthbacka i Nykarleby hade lockat 14 marthor från Korsbäck. En speciell händelse på mötet den 22 november hemma hos Inga Lind, var att medlemmarna fick en möjlighet att se på TV.

Sommaren 1962 skulle ungdomslokalen målas och fixas och marthorna lovade att delta i arbetet, eftersom de fick hålla sina fester där. De skulle också sy nya gardiner.

Olyckligt nog så fattas protokollboken från 1962 till 1970 men antagligen fortsatte verksamheten på traditionellt vis med möten, fester och auktioner. Ur kassaboken kan man se att verksamheten fortsatte på normalt sätt under de kommande åren.

Korsbäckmarthor tillsammans med en okänd gäst, från vänster Karin Norrvik, Linnea Liljedahl, Ida Korsbäck och Sylvia Stenlund. Kvinnan med blommorna är tillsvidare okänd men följande är Ines Tasanko, Ines Berg, Ellen Sten, Inga Sten, Signe Stenlund, Hildur Lindh, Martta Nygård, och Anita Lindqvist.

Protokollboken från 1970 till 1996 finns i behåll och där syns direkt att verksamheten fortsätter som förr. Antalet deltagare i marthamötena har gått ned till ungefär 10 – 12. En ny verksamhet som har kommit med är att bjuda åldringarna på Åldersro på kaffe, bulla och sång.

I augusti 1973 gjordes en utfärd till marthafesten på Kilen i Sideby och på samma gång besöktes den nya kyrkan i Sideby där Valter Norrback var guide. På ett möte år 1977 fick marthorna sitta i mörker eftersom det var elektricitetsstrejk. På ett möte i januari 1979 så kunde endast 7 marthor delta, eftersom ”sotarmurre råkade komma just då och en del hade att lasta potatis o.s.v.”. I juni 1979 gjorde marthorna och några gubbar en dagsresa till Umeå och via Sundsvall hem tillbaka samma dag.

I oktober 1979 ordnades ett marthamöte som nästan räknades som ett 50-års jubileum. Endast 7 marthor var närvarande. Till mötet i april 1981 hade ungdomsföreningen kommit med en anhållan om att marthorna skulle bidra med ett nytt fönster till sitt rum. Eftersom ungdomsföreningen hade fått bidrag till fönsterrenoveringen, så ansåg martorna att de inte skulle bidra med detta. Till på köpet var kassan så gott som tom.

Likvagnshuset revs sommaren 1983 och marthaföreningen sålde då likvagnen åt museimannen Åke Weckström på Carlsro i Kristinestad för 100 mark. Den finns fortfarande i behåll i ett förråd.

De följande åren fortsatte verksamheten på traditionellt sätt. I april 1985 var marthorna bjudna till Verna Björses i Perus, där de bjöds på både fyllkaka och smörgåstårta. Vid detta tillfälle visade ordförande en byggnadsritning som ungdomsföreningen hade gjort. Lokalen skulle byggas ut och marthornas rum flyttas dit. Detta var ok bara rummet inte blev mindre än det förra.

Marthaförening anordnade också  soppdag på lokalen och den omtyckta kaffebjudningen ordnades på Åldersro.

Den 4 augusti 1985 fyllde marthaförening i Lappfjärd 75 år och 13 medlemmar från Korsbäck for dit med Yngves båda taxibilar.

Dricksglas, kaffekoppar och serveringsbrickor anskaffades vid denna tid. Den 21 mars 1986 diskuterades igen utbyggnaden på lokalen. Den 23 april beslöts det att marthakärlen skulle flyttas bort från lokalen och medlemmarna tog hem lite av varje och vävstolarna flyttades till Helga Liljedahl. I maj gjorde nio marthor en resa till Åland.

I november 1986 beslöt föreningen att ge en gåva åt Hans Stenlund för allt som han hade gjort vid renoveringen och utbyggnaden av lokalen. Marthorna bidrog med 200 mark till denna. Vid återinvigningen fick Hans blommor av marthaföreningen. Marthorna skaffade nya garderober, ett bord och bänkar till det nya och vackra rummet.

Under år 1987 var det marthamöten nästan varannan vecka med lotteri, läsning, kaffedrickande och säkerligen handarbete trots att det aldrig nämns i protokollböckerna. Soppdagen tillsammans med ungdomsföreningen är populär och så bjuds det på kaffe på Åldersro. I april besökte marthorna Skaftung, där de bjöds på bra program. På mötena var det mellan 7 och 10 medlemmar närvarande. Den årligen återkommande julauktionen brukar vara välbesökt och gav alltid ett bra tillskott i kassan.

Skaftungmartorna kom på svarsbesök år 1988 och det året ordnades en endagars resa till Jyväskylä och Tammerfors, där 8 marthor deltog. Kärlen hade under sommaren varit utlånade till fem bröllop, varav fyra i den egna byn.

På årsmötet 1989 bekymrade sig marthorna över det minskade antalet medlemmar och problem med att rekrytera nya. Pengar gavs till katastroffonden och ett 20-kilos klädpaket skickades till Polen. Marthaföreningen hade för övrigt under flera år stött många insamlingar för nödställda runt om i världen. På marthamötet den första mars hade endast 5 medlemmar infunnit sig.

Föreningen fyllde 60 år och för att fira detta gjorde medlemmarna en bussresa med Mäkelä till hotellet i Kaskö där det bjöds på middag. Marthadagen firades i Övermark och dit reste några marthor med Sideby trafik tillsammans med grannföreningarnas marthor.

I juli 1990 gjordes en resa till Stundars i Solf, denna gång med Yngves kleinbuss. Marthorna i Lappfjärd ordnade en modevisning med kläder och skor från Textil och Sko Susanne.

Några stora förändringar i verksamheten följande år var det inte. Marthafesten ordnades i juni i simhallens festsal i Närpes, kaffebjudning på Åldersro, varupaket skickades till Rumänien, marthamöten i hemmen och julauktion på lokalen.

I januari 1992 for några marthor till Yttermark där Marianne Ivars visade en film från barnhemmet i Rumänien, dit ett varupaket hade skickats. Under ett möte hemma hos Ellen Sten i februari var det någon som kom på idén att de skulle vandra iväg till den nya isbanan, där det skulle bjudas på grillkorv. Tyvärr var korven slut när de kom dit, så de fick gå tillbaka och dricka lemonad och äta kaka i stället.

I november 1992 ordnades Sydösterbottens Marthadistrikts höstmöte på lokalen i Korsbäck med 80 deltagare. Ordförande Sylvia Stenlund hälsade välkommen, distriktsordförande Marja-Lisa Hohenthal berättade om passliga böcker och Ulla-Maj Jern berättade om Sri Lanka i sitt festtal. Eftersom Finland snart skulle fylla 75 år, sjöngs ”Vårt land” som avslutningssång.

År 1993 var trädgårdsarbete aktuellt. Flera marthor for till marthagården i Lappfjärd där ”en från Wickmans plantskola” visade hur buskar och träd skulle beskäras. I april for flera marthor med buss till en trädgårdsmässa i Tammerfors. På samma gång besökte de också andra sevärdheter. I maj blev det kaffebjudning på Åldersro och sju spelmän från byn var också med. ”Det blev riktigt bröllopsstämning” tyckte någon åldring. Till marthafesten på Vargberget i Närpes for sju marthor med Yngves taxi.

I oktober 1993 höll styrelsen gemensamt möte med ungdomsföreningen, där diskussionen handlade om den nya fastighetsskatten. Enligt uträkning skulle marthornas andel bli 223 mark. Under året har det hållits flera marthamöten och deltagarantalet hade hållit sig konstant på 10 – 11.

Marthorna i Korsbäck har flera gånger visat intresse för skidsport och på marthamötet hemma hos Ines Tasanko, så följde de med då Kirvesniemi tog silver på 30 km OS i Lillehammer 1994. En gång tidigare hade sekreteraren skrivit att det var ett mycket spännande marthamöte, eftersom det finska damlandslaget skidade stafett i någon större tävling.

Marthaföreningen hade också under alla år flitigt delat ut både blommor och pengar åt medlemmar som varit sjuka en längre tid. Likaså när någon medlem fyllde jämt, så uppvaktades det med blommor och present. Kristinestads Cancerförening höll möte i Korsbäck i februari 1994, och marthorna bjöd då på kaffe.

I juni 1995 reste 11 marthor tillsammans med andra marthor till Marthaförbundets årsfest i Nykarleby. Det blev besök både i kyrkan och på Kuddnäs före mötet började med tal och annat bra program. På våren hade det varit en penninginsamling till en smärtpump på kretssjukhuset och korsbäckmarthorna lyckades få ihop hela 1 500 mark. Det blev applåder i bussen och till och med ett tack i Syd-Österbotten. Marthorna var med då denna överräcktes till sjukhuset i oktober.

I augusti 1995 deltog några marthor i marthadistriktets sommarsamling i Pörtom. ”Lars-Erik Wägar var festtalare, i övrigt var det ett bra program”, skrev sekreteraren efteråt. Verksamheten resten av året var traditionell med möten och julauktionen med den eviga klubbaren Elgot Berg.

År 1996 gavs 200 mark till cancerinsamlingen och 100 mark till Röda korset. Resor gjordes till mötet i staden och en annan till Fridskär.

Korsbäckmarthor på utfärd år 1971, platsen ser ut att vara Hovrättsparken i Vasa. Längst till vänster en guide och följande är Ines Bergkvist, Ellen Sten, Seidi Bergkvist, Ines Tasanko, Ida Korsbäck, Elvi Öist, Gun-Maj Blomstedt, Ines Berg och Inga Lind.

År 1997 gjorde föreningen en utfärd till Tammerfors och där gjordes en tur med Silverlinjen. 1998 gjordes en resa till Jakobstad. År 1999 firade marthaföreningen sina 70 år med en stor fest och lotteri. År 2000 gjordes utfärder till både Parra i Teuva och Lauhanvuori i Storå. År 2001 fyllde ungdomsföreningen 70 år och marthorna uppvaktade med en check på 1 000 mark.

Korsbäck marthaförening som grundades år 1929 är 2 år äldre än ungdomsföreningen. År 1999 var det stor fest på lokalen då marthaföreningen fyllde 70 år. Från vänster Sylvia Stenlund, Gertrud Kankaanpää, Ines Tasanko, Görel Bergqvist, Helga Liljedahl. På högra sidan Lisbeth Hammarberg, Gretel Kaskela, Fageli Berg och Gun-Maj Blomstedt.

År 2003 deltog martorna i förbundets supé på Majbo i Dagsmark. Mångåriga ordföranden Sylvia Stenlund uppvaktades på sin 75-års dag med föreningens guldmärke.

Många försäljare bakom marthornas försäljningsbord på Gammaldags torgdag i Kristinestad. Från vänster Gertrud Kankaanpää, Vineta Lind, Inger Nyholm, Sylvia Stenlund, Eila Stenlund, Lisbeth Hammarberg, Gun-Maj Blomstedt, Helga Liljedahl delvis skymd, Ines Tasanko och Astrid Liljeblad. Till höger står Boris och Iris från Bergåsin.

Över lag kan man säga att ekonomin under alla år har varit god och det är nog främst tack vare auktionerna och lotterierna. Medlemmarna har ju varje år betalt en medlemsavgift men medlemsavgiften till marthadistriktet har varit betydligt högre. År 2006 gjordes en resa med Linda Tours till Åbo och Nådendal. Under de senaste åren gavs mycket till hjälporganisation Hoppets stjärna. Så gott som alla marthor stickade både vantar, strumpor och lapptäcken. Till jularna gjordes matpaket och julklappar åt samma förening och tacksamheten var stor, eftersom en av medlemmarna yttrade:

”Tänk om alla marthor gjorde likadant!”

Marthaföreningen upphör.

Några speciella händelser finns inte att nämna fram till år 2013 då marthaföreningen upplöstes. Mot slutet hade föreningen endast ett fåtal medlemmar och dessa ansåg då att det inte fanns förutsättningar att fortsätta verksamheten. Eftersom martharummet med alla kärl fanns inrymt i ungdomsföreningens lokal, så ansågs det naturligt att ungdomsföreningen får ta över både rummet och kärlen. Föreningen blev alltså 84 år gammal – en aktningsvärd ålder.

Foton.

I juni 2006 gjorde marthorna och några andra Korsbäckbor en utfärd till Åbo. Därifrån for de till Nådendal och till presidentens Gullranda. Från vänster guiden Linus Hoffman, sen kommer Eila Stenlund, Inger Nyholm, Lisbeth Hammarberg, Elmer Nyholm , Sylvia Stenlund, Rudi Liljedahl, Vineta Lind, Bo-Erik Ivars, Astrid Liljeblad, Gertrud Kankaanpää, Ines Tasanko, Maj-Lis Liljedahl, Hans Stenlund, Gunbert Nyholm och Gunnel Stenlund.
I juni 2003 fick mångåriga ordföranden Sylvia Stenlund Marthaförbundets förtjänsttecken i guld för värdefull, energisk och initiativ marthagärning.

I Korsbäck fanns det i tiderna en annan förening, som hade i stort sett samma verksamhet som marthaföreningen. På det här fotot från början av 1930-talet syns medlemmarna i ”Klutföreningen” där också Lillsjöbor kunde vara med.

Marthor på utfärd, från vänster Gertrud Kankaanpää, Sanelma Jansson, Ines Tasanko, Fageli Berg, Astrid Liljedahl och längst till höger Sylvia Stenlund.
I mitten av 1980-talet då ungdomsföreningen skarvade i lokalen i den östra ändan, så fick Korsbäck marthaförening ett nytt eget rum bredvid ungdomsföreningens klubbrum. Fotot från september 2020.

Tre marthor på utfärd, från vänster Eila Stenlund, Vineta Lind och Inger Nyholm.
Att bjuda åldringarna på Åldersro på kaffe var ett årligen återkommande evenemang. Ibland var byns spelmän också med och spelande kända låtar, något som alltid uppskattades. Från vänster Jan Norrvik, Yngve Hammarberg, Kenneth Bergqvist och Philip Norrvik.
Marthor i disken, Inger Nyholm till vänster och Gertrud Kankaanpää.
Att dricka kaffe med gott bulla var en självklarhet på marthamötena i gårdarna. Hemma hos Ellen Sten är samlade runt bordet från vänster Astrid Liljeblad, Ellen Sten, Görel Bergqvist, Sanelma Jansson, Fageli Berg, Lisbeth Hammarberg och Ines Tasanko. Stående till vänster Sylvia Stenlund.
Marthaföreningens medlemmar år 2009. Uppe till vänster står Ulla Fagerström, Lisbeth Hammarberg, Ines Tasanko, Gun-Maj Blomstedt, Maj-Lis Liljedahl, Fageli Berg, Görel Bergqvist och Sylvia Stenlund. Sittande till vänster Astrid Liljeblad, Vineta Lind, Gertrud Kankaanpää, Inger Nyholm och Helga Liljedahl. Fotografen måste vara Eila Stenlund eftersom hon fattas på fotot.
Då marthorna ställer till fest, så skall det bjudas bara på det bästa.
Marthornas utfärder gjordes ofta med Yngve Hammarbergs taxibil. Från vänster Ines Tasanko, Elvi Öist, Lisbeth Hammarberg, Ines Bergqvist, Gertrud Kankaanpää, Ellen Sten, Inga Lind, Gun-Maj Blomstedt och Sylvia Stenlund. Chauffören Yngve syns längst bak.
Marthor vid havet.
Marthor på berget.
Glada marthor i folkdräkt.
På marthamötena diskuterades kommande program och andra aktuella händelser samtidigt som händerna arbetade. Här blir det många fina julklappar för fattiga och nödställda barn runt om i världen. Hoppets stjärna skötte om att bland annat barnhemsbarn fick helst en julklapp. I vänstra kanten skymtar Helga Liljedahl sedan Astrid Liljeblad, Görel Bergqvist, Ines Tasanko, Lisbeth Hammarberg, Ulla Fagerström, Sylvia Stenlund, Gertrud Kankaanpää, Fageli Berg, Inger Nyholm, Eila Stenlund och Vineta Lind.
Marthor på utfärd till en trädgårdsmässa. Från vänster Sanelma Jansson, Lisbeth Hammarberg, Astrid Liljeblad, Fageli Berg, Sylvia Stenlund och Ines Tasanko.
Marthorna på julbasar på Kilen år 2007, från vänster Maj-Lis Liljedahl, Eila Stenlund och Inger Nyholm.
Marthorna kan! Här ett bra exempel på kreativitet med Inger Nyholms fjärilstårta.
Bordet fullt med stickade vantar, strumpor, mössor och mycket annat som donerades till Hoppets Stjärna.
Trots att det sällan nämns i protokollböckerna var handarbete den vanligaste och viktigaste verksamheten. De här handarbetena gjordes åt Hoppets stjärna som sedan vidareförmedlade dem till nödställda ute i världen.
Marthornas likvagn från 1943 finns nu uppbevarad i ett förråd på Carlsro i Kristinestad. Den är i bra skick förutom textilierna, som borde förnyas om vagnen skall visas för allmänheten.
År 1998 började Åsa Blomstedt arbeta som Marthaförbundets verksamhetsledare i Österbotten. Klippet ur Vasabladet 8.9.1998.