Ahlbergas på Korsbäckvägen 40. – Dagsmark förr och nu

Sammanställt av Lasse Backlund 2013, med hjälp av Daisy Kangasniemi. Uppdaterad i oktober 2016 och i februari 2021.

Här Ahlbergs gamla gård fotograferad en vacker dag år 2003. — Ahlbergs gamla gård fotograferad från väster sommaren 2003.

Den här gården på Korsbäckvägen 40 är mycket gammal och det är därför oklart när den byggts. Efter storskiftet 1900-1912 hörde det här området till storbonden Viktor Lillkulls hemman Löfgren på Lillkull nr 5. Efter det har gården haft många ägare, både Dagsmarbor och utbys.

På den gamla storskifteskartan från början på 1900-talet så ser vi bra var det gamla torpet låg, vackert belägen där Lillån gör en tvär krök och där åbranten är ovanligt hög.

De sista som bodde i denna gård var Elis Ahlberg (f. 1913 i Träskvik, d.2012) och hans hustru Gerda (f. Sten år 1922 i Korsbäck, d. 2011).

Elis var son till August Ahlberg från Träskvik (1880-1960) och Ida (f. Mannfolk i Lappfjärd 1885-1979). Gerda var dotter till Viktor Korsbäck (1880-1974) från Korsbäck och som bytte namn till Sten då han år 1907 gifte sig med Amanda Alvina Rosenback (1880-1959). Amanda Alvina var dotter till ”Eljasas-Viktor” Rosenback och var född där Agnäs gård står i dag nära folkskolan i Dagsmark. Läs mera om Gerdas hemgård och släkt HÄR!

Elis och Gerda köpte den här gården år 1944 men vistades under åren 1949-1952 i Sverige. De hyrde då ut gården åt trädgårdsmästaren Eino Fredrik Sjöblom (f.1909 i Helsinge lkm) och hustrun Laura Helena (f. Mäki i Storå 1909). De byggde till och med ett växthus nere vid Lillån och de skulle börja handla med olika växter. Det blev dock ett kortvarigt försök och Elis och Gerda återvände 1952. Mellan åren 1961-1966 bodde Ahlbergs igen i Sverige, där Elis arbetade på Hällefors Bruk. Efter den andra vistelsen i Sverige byggde makarna 2 växthus bredvid gården där de odlade tomater i flera år.

Gården är fortfarande i släkten Ahlbergs ägo men används inte som stadigvarande bostad.

Gårdens tidigare ägare:

I storskiftet 1900-1912 fick bonden Viktor Lillkull hela området på andra sidan Lillån, från Lillbron upp till Lillsjö, som sitt hemskifte. Efter att Viktor, som kallades ”Pelas Viktor” hamnade på obestånd år 1910 så övertogs hela hans hemman av affärsmannen Axel Lillträsk från Lappfjärd. Denne i sin tur sålde ut flera mindre områden år 1911 och slutligen sålde Lillträsk resten av hemmanet åt ”Holmbergas Kalle”, alltså Karl och Adelina Andersson, som sedan bytte namn till Storkull, sedan Lillkull och slutligen Löfgren.

Den 14.4.1914 sålde den nya ägaren Karl och Adelina Löfgren ett markområde på ungefär 2,5 tunnland åt Erland och Hulda Fagerros men dessa sålde inom 2 veckor området vidare åt torparen Josef och Ida Koskinen.

Den 6.6.1915 sålde paret Koskinen området på 1,69 åt Manda Sofia Marttila, som tidigare hade bott i Palon. Parcellen fick år 1917 namnet Marttila, och det namnet har den fortfarande kvar.

År 1918 sålde Sofia Marttila parcellen vidare åt bagaren Josef och Sofia Lillsjö.. Vill du läsa mera om Lillsjö-Bagarin, så klicka här.

År 1919 sålde Lillsjö-Bagarin parcellen Marttila åt Karl Oskar och Maria Träskvik.

Så här utförligt annonserade Karl Oskar Träskvik 1 oktober 1921 då han skulle sälja parcellen Marttila och mycket annat. Köpare blev Viktor och Ella Ribäck. Redan följande år sålde de stället åt Evert och Selma Storkull.

År 1921 köpte Viktor och Edla Maria Ribäck den här Marttila parcellen av paret Träskvik. Viktor (1885-1959) var son till ”Rebeck-Josip”, alltså Josef Gustafsson Lillkull och hans hustru Kristina. Han hade tidigare vistats i Ryssland och sedan 1903 i Amerika men under åren 1921 – 1922 bodde han i Finland där han försökte livnära sig på metallarbeten och gjutning. Efter perioden i Dagsmark såldes allt på auktion och Viktor återvände till Amerika.

Den 16.11.1921 annonserade Ribäck i Syd-Österbotten. Han uppmanade folk att inte kasta brustna maskindelar och redskap i skräpvrån, vare sig de är gjorda av gjut- eller smidjärn, stål, mässing eller koppar, för sådant remonteras å Antogeno svetsnings & remont verkstaden. Han kunde också svetsa ihop brutna velocipedramar.

Den 29 april annonserade Ribeck att Marttila parcell kommer att säljas på auktion den 5 maj 1922.

Tydligen blev det ingen affär vid den första auktionen, eftersom J. V, Ribeck annonserar på nytt den 16 augusti 1922. Annonsen var ovanligt lång och detaljerad. Efter att Johan Viktor Ribäck eller Lillkull sålt Marttila på Korsbäckvägen, så köpte han Brobergsgärdan nära Storbron av Erik Anders Broberg. Men efter en kort tid beslöt han att sälja också den på auktion och han flyttade tillbaka till Amerika, där han stannade livet ut. Köpare nu var Karl Söderström som hade gift sig med Glas-Kajs några år tidigare.

År 1922 köpte Evert och Selma Storkull den här gården av paret Ribeck. Evert (1900-1973) var äldste son till handlaren J.H. Storkull och var gift med Selma (f. Lövdahl 1903, d. 1969). År 1927 blev det här området en egen lägenhet efter att ha varit en parcell sedan 1917 då det fick namnet Marttila.

Runt 1921 förlovade sig Evert Storkull med Selma Lillkull. Möjligtvis hette hon här Lövdahl, som mamma Kajs och hennes systrar bytte namn till.

Möjligtvis är det Elna Lillkull till vänster, som hälsar på sin syster Selma Storkull och sonen Egil. De bodde då i den gård vi kallar för ”Ahlbergas”. Kvinnan till höger verkar bekant. Notera att cyklarna har både kedjeskydd och kjolskydd på bakhjulet, men att de saknar pakethållare. Sitsarna har rejäla fjädringar men i övrigt ser de moderna ut. Egil var född 1922, så fotot är kanske från 1927.

Evert annonserade i både Suupohjan Sanomat och i Syd-Österbotten den 18 april 1934 då han vill sälja gården och området.

År 1934 sålde Evert och Selma Storkull denna Marttila lägenhet åt slaktaren Josef Henrik (f.1863) och Amanda Isakintytär (f.1867) Kuvaskangas . De hade en fosterson som hette Arvo Johannes (f.1916). Makarna Kuvaskangas var hemma från Merikarvia och de flyttade tillbaka dit år 1938.

År 1937 sålde slaktaren Kuvaskangas denna Marttila lägenhet åt Lennart Grans och Signe (f. Grönroos), som flyttade dit 1937. De bodde där i 7 år, tills de flyttade till Signes barndomshem i Klemetsändan. Det råkade sig så att makarna Elis och Gerda Ahlberg var i beråd att bygga ett hem åt sig i Träskvik då Elis och Lennart Grans möttes på butikstrappan i Dagsmark. När Lennart fick höra om det tilltänkta bygget i Träskvik så bjöd han ut sin gård, eftersom han tänkte flytta bort. Det här tyckte Elis så bra idé att han nappade på den direkt.

År 1944 köpte Elis och Gerda Ahlberg denna Marttila lägenhet, där de sedan bodde, så länge de levde, förutom några perioder i Sverige.

Foton.

Gerda Sten förlovade sig med Elis Ahlberg från Träskvik.

På bilden Elis Ahlberg med hustrun Gerda år 1942. — På bilden Elis Ahlberg med fästmön Gerda år 1942. De gifte sig sedan i april 1943. Elis och Gerda fick sedan 2 döttrar, den ena bor i Dagsmark och den andra i Vasa.

Gerda och Elis Ahlberg till vänster. Herrarna till höger ser ut att vara släktingar till Elis.

Elis och Gerda med dottern Helfrid under vistelsen i Sverige.

Elis och Gerda med Helfrid på besök hos morfar Viktor i Korsbäck.

Troligtvis fyller Viktor Sten år, eftersom alla barnen har kommit på besök. Till vänster i gungan Gerda Ahlberg och till höger Elin Sjöholm. Bakom står Elis Sten och Eskil Sten.

I slutet av 1950-talet samlades hela släkten hos Elin och Ragnar Sjöholm i Träskvik. Från vänster Sixten Sjöholm, Anne-Maj Sten, Ellen Sten, Folke Sten, Elis Sten. Följande är en granne som också ville vara med på fotot. I mitten står värdparet Elin och Ragnar Sjöholm, Margareta Sten, Inga Sten, Eskil Sten med Majvor i famnen. Följande är Elis Ahlberg med dottern Daisy i famnen, sedan Helfrid Ahlberg och Gerda Ahlberg.

Gerda Ahlberg utanför barndomshemmet i Korsbäck. Gerda var dotter till Viktor Korsbäck (1880-1974) som senare tog namnet Sten. Gerdas mor Amanda var dotter till ”Eljasas-Viktor” från Dagsmark, med andra ord var hennes farfar Elias Färm (1820-1881) som flyttade från Korsnäs till Dagsmark.

Viktor Sten från Korsbäck som var född 1880, men ännu i början av 70-talet besökte han dottern Gerda Ahlberg.

Gerda Ahlberg uppvaktar sin svägerska Ellen Sten med blommor och present.

Gården är troligtvis från 1800-talet och renoverad och tillbyggd under senare delen av 1900-talet. Gården är i dag obebodd.