Tidningsartiklar om Lantmannagillet

Syd-Österbotten 23.12.1905:

Dagsmark lantmannagille hade möte på folkskolan den 10 december kl. 4 em för val av ordförande och bestyrelsemedlemmar för inkommande år i stället för de som genom lottning var i tur att avgå. Ordföranden Viktor Lillkull omvaldes och utlottade blev medlemmarna Josef Mattsson Lillkull, Josef Josefsson Klemets och folkskolläraren Wadström. Invalda blev i stället bonden Viktor Eklund, mjölnaren Erik Lång och torparen Josef Gustafsson Lillkull.

Viceordförande är Erik Anders Klemets, sekreterare Henrik Agnäs och ekonom Viktor Eklund.

Gillet räknar för närvarande in emot 40 medlemmar och beslöts att prenumerera på 40 exemplar av tidskriften Pellervo för åt 1906.

Gemensamma inköp har gjorts hos handlanden Frans Henrikson i Kristinestad och gillesmedlemmarna är belåtna med varorna och prisen, samt fast beslutna att fortsätta med gemensamma inköp.

Vidare granskades prisuppgifter från Metvikens mekaniska värkstad i Vasa och Hankkija i Helsingfors över det påtänkta ångtröskverket och ansågs Metvikens anbud för det bästa, men lämnades avgörandet tills stadgar för tröskverksandelslaget hinner anlända från Pellervo, då beställningen på ångtröskverket skall göras.

Föregående söndag utdelades premier för rotfruktsodling, mejeri och ladugårdsskötsel, sammanlagt 50 mark som gillet fått uppbära av Österbottens svenska lantbrukssällskap som årsanslag.

Någon diskussion om enkammarsystemet har gillet inte företagit, som andra, emedan vi inte har något begrepp om kammarens storhet i längd och bredd, som skulle inrymma sp mycket förnuft, både sunt och osunt, vett och ovett, utan lämnas hela kammaren åt framtiden och vi litar helt fast och säkert på vår lantdag, som sköter bästa om saken som alltid förut.

(den här sista frågan handlar om att Finland skall frångå den gamla fyrkammar ständerlantdagen och gå in för en riksdag med en eller två kamrar och flera organisationer har gett förslag på vilken modell det borde bli. Men Lantmannagillet i Dagsmark lät den saken avgöras av den lantdag som kejsaren hade sammankallat till slutet av december 1905. Lasses anm.)

Syd-Österbotten19.3.1913, skrivet av signaturen ”deltagare”:

Dagsmark lantmannagille sammanträdde till diskussionsmöte söndagen den 9 mars på ungdomslokalen. Till mötet infann sig ett större antal deltagare än någonsin förut. Första diskussionsfrågan ”Huru få en mönstergård uppställd i omnejden” refererades av bonden Erik Sundblom. Referenten ansåg att ett livligt samarbete med Lappfjärd och närliggande lantmannagillen skulle vara behövligt. Mötet ansåg enhälligt att en ”Mönstergård” skulle vara till stor nytta men varifrån medel till en sådan kunde fås visste man inte. Frågan lämnades öppen åt ordförande Erik Englund, som skulle fråga sig för hos Lantbrukssällskapet.

Sedan togs till diskussion ”Wilken åtgärd bör widtagas för att förbättra bondens ekonomiska ställning?” Trots att ingen referent fanns, uppstod ändå en livlig diskussion om bondens ställning, som med tiden från så många håll undergrävs. De flesta talare ansåg att tiden för länge sedan varit inne, att vi bönder mera än förut sammansluter oss för motarbetande av vår undergång. Mötet beslöt att uppmana beredningsutskottet i Lappfjärd insända frågan till diskussion på kommunaldagarna i Närpes. Den tredje frågan ”Motswarar folkskolan nutidens krav”, bordlades till följande möte.

Syd-Österbotten 30.12.1914:

Dagsmark Lantmannagille höll årsmöte söndagen den 20 december. Ordföranden Johan Lillkull öppnade mötet. Till ordförande för det kommande året valdes bonden Erland Fagerroos. I en pristävlan för gödselstäder hade gillets samtliga medlemmar deltagit. Följande erhöll pris: I pris Erland Fagerroos, II pris Axel Hummelgård och III pris till Viktor Båsk.

Vid samma tillfälle hade gillet anordnat en smörutställning. Det bästa smöret befanns följande värdinnor ha, nämligen Maria Backlund, II pris Alvina Bränn och III pris Ida Nylund.

Syd-Österbotten 26.5.1917:

Dagsmark Lantmannagille hade ett talrikt besökt möte söndagen den 20 maj varvid följande ärenden behandlades:

-Wasa djurskyddsförenings cirkulär föredrogs och valdes bönderna Erland Fagerros, Viktor Långkvist och Nicklas Nyström till djurskyddsnämnd inom gillet.

-Sedan refererades åtta timmars dagen och våra nuvarande förhållanden av häradsdomaren Viktor Båsk som redogjorde för vår tids situation, där endast fordringar framställs med cirkulär och oändliga upprop om ökad produktion av livsmedel. Man uppmanar lantmannen ideligen: ”så mera, plantera mera”. Uppropen är berättigade! Men man tänker inte att ökning i produktion även medför ökning i arbete. Senatens upprop till jordbrukarna var inte ägnat att bringa klarhet i situationen. Endast en uppmaning till ökad produktion, men några utvägar till att möjliggöra ökningen har varken från regeringens eller från andra håll anvisats.

-Under den efter följande livliga diskussionen uttalades förvåning över att övriga partier i landet så litet ligga in i jordbruksarbetet och dess förhållanden. De tycks så litet ha reda på att jordbrukaren förut fått arbeta 15 – 18 timmars dagar. Hur skall det nu då gå ihop med åtta timmars arbetsdag? Mötet uttalade en skarp protest mot införandet av åtta timmars arbetsdag i jordbruksarbetet. Man yrkar på ökning av produktion, men vill förkorta arbetsdagen! Nu då hungern står för dörren bör det inte arbetas åtta, utan sexton.

Syd-Österbotten 29.1.1919:

Dagsmark lantmannagille hade möte söndagen den 25 januari i ungdomshemmet. Först upplästes några cirkulär från lantbrukssällskapet. Sedan beslöt man prenumerera på särskilda jordbrukstidningar för året. Hembränningsfrågan och därmed följande ofog diskuterades, den frågan har förut behandlats vid särskilda möten, men nu efter den fula händelsen i ungdomshemmet tycktes alla vara eniga om ett motarbetande av den fula hanteringen. Samtliga talare beklagade, att vår by nu står vid en farlig brant och är på väg att gå bakåt. Detta faktum är det sorgligaste. Allting har varit så lovande. Ungdomen har uppfört sig väl. Nuvarande ungdom icke heller att klandra, men sådant som brännvinsbränningen bör ej få höra till vår tid. En del talare frågade också om vi mera ha några brännvinspoliser. Andra betonade att det vore svårt för några få poliser att upprätthålla ordningen.

En förening eller någon slags kommitté för motarbetandet av ofoget bör taga sig an saken. Sedan diskussionen länge rört sig kring ämnet, stannade man vid beslutet, att en ordningskommitté bör bildas, som bör vara poliserna till hjälp och uttalade man även förhoppningen att alla, som älska ordning, böra ansluta sig till kommittén. Följande personer antecknade sig genast: häradsdomar Viktor Båsk, nämndeman Viktor Eklund, sågägare Viktor Nylund, bönderna Viktor Nyroos, Erland Fagerros, Erik Englund, Erik Bränn, Alfred Nordberg, Emil Båsk, Axel Hummelgård, Niklas Nyström, Ivar Wester back och Viktor Björklund.