Trygves foton, album 3.

101. Det var mer än fullsatt i folkhögskolans festsal då eleverna på våren 1971 ordnade barnfest. Bland annat framfördes teater med Pippi Långstrump och så ser det ut som att det bjuds på Pauligs kaffe i pausen.
102. Hoxellfolk byggde detta hus åt posten och busstationen på 1950-talet. Det övertogs sedan av Sydbottens Kraft, som blev fusionerat med Jyllinkosken Sähkö. Då Jyllinkoski flyttade till nya utrymmen på stadsskogen köpte Sydbottens Andelsbank huset och tänkte flytta kontoret dit. Men då Föreningsbanken stängde sitt kontor i närheten, så köpte Andelsbanken det huset i stället och flyttade kontoret dit i februari 1991. Sedan dess har huset haft många ägare. I början av 70-talet verkade Lappfjärds Värme i källarvåningen, dit de hade flyttat efter att i flera års ha verkat i Lehtonens hus i närheten. Det var Elis Nygren från Dagsmark som i tiderna startade Lappfjärds Värme och det övertogs sedan av sonen Roger.
103. Kilens allt i allo Arthur Hermans på kärran och som hästar fungerar Trygve Lindqvist t.v. och Lars Axén. Huset i bakgrunden är Henriksdalshuset, som var uppfört i början av 1800-talet och flyttades till Kilen i början av 1970-talet. Medan huset stod i ”Daalin”, så fanns det ett litet museum i det men alltsammans flyttades sedan till Kilen.
104. Skidbasen Karl Kronman visar upp skidstatyetten, som emigranten Åke Gullmes i Amerika hade donerat till Länken. Statyetten skulle ges till den bästa åkaren i det 31:a Bötombergsloppet, som gick av stapeln 20-21 mars 1971. Det nya skidlöften, Kurikka-jätten Juha Mieto var storfavorit, liksom världsmästaren Gjermund Eggen från Norge. Vem som sedan fick den förtäljer inte historien, eftersom Oskar Back helt överraskande gick och vann huvudsträckan 20 km.
105. Då Per-Erik Smeds år 1953 köpte sin första lastbil kunde han inte tro att han år 1970, tillsammans med brodern Bengt skulle ha en park med 15 långtradare. De körde alla möjliga varor på utlandet, främst till de nordiska länderna men också längre bort. ”Vårt område ligger mellan Norra ishavet och Medelhavet” sade Per-Erik en gång. Alla bilar var av märket Volvo och påbyggnaderna gjordes på Närpes Trä och Metall.
106. Under vintern 1969 – 1970 uppförde byggmästare Thure Nygren det första våningshuset i Lappfjärd, som fick namnet Blinken. Fotot är taget från Nybron och Thures hem syns till vänster, så man kan säga att denna gång hade han nära till jobbet. Huset byggdes i 3 våningar med totalt 10 lägenheter varav kommunen köpte 2, församlingen en och privata köpte resten. Grunden började grävas i juli och totala byggkostnaderna beräknades till 400 000 mark. Senare skulle det byggas ett affärshus i en våning mellan landsvägen och våningshuset.
107. Lappfjärds centrum med Fenniahuset till vänster och Lehtonens bageri och affärshus till höger. Längre bort syns gaveln till Helge Holms gård och bakom Lehtonens syns lyftkranen på Thure Nygrens höghusbygge. Fotot från 1970.
108. Svensk ungdom håller möte på folkhögskolan. På vänstra sidan syns syskonen Peter och Agneta Stenlund från Henriksdal och på högra sidan skymtar Folke Norrback och Kurt Gullberg. Ordförande är Trygve Lindqvist
109. Det var en präktig rad med fordon som ställdes upp på garagegården i Lappfjärd då semestrarna inföll och trafiken stannade av. I början av 1970-talet byggdes den nya verkstaden, där de egna bilarna kunde servas. Det var Bengt som var chef i verkstaden och den äldre brodern Per-Erik som var chef på kontoret och skötte om frakterna. Det var svenska Volvo som gällde och burarna byggdes i Närpes.
110. Helge Holm visar hur man gör fina filéer av en större fisk.
111. Sjöbodarna vid Kilhamn i Sideby.
112. Den 6 juli 1969 invigdes Kilens Hembygdsgård i Sideby under högtidliga former. President Kekkonen och många andra höga gäster närvar tillsammans med tusentals andra besökare. Kekkonen framhöll i sitt hälsningstal betydelsen av folkkultur, trots att vi har trätt in i rymdåldern. Som gammal fiskare sade han sig vara speciellt intresserad av Jannegården.
113. Typisk skärgårdsmiljö vid Kilhamn i Sideby. Stiftelsen Kilens Hembygdsgård bildades 6 augusti 1967 och den blev godkänd på våren följande år. Meningen var att bygga upp en typisk fiskarby och göra gårdsgruppen till ett kulturcentrum i Sydösterbotten.