Kyrkan i Lappfjärd.

Det var i oktober år 1843 som lappfjärdsborna på en sockenstämma beslöt att de skall bygga en ny kyrka, i stället för den gamla Birgitta kyrkan som var gammal och i dåligt skick. Birgitta kyrkan var alltför liten för den stora socknen, som den tiden bestod av Lappfjärd, Tjöck, Bötom, Storå  och Sideby. Arkitekten Ernst Lohrmann fick i uppdrag att göra ritningar och dessa kunde godkännas år 1847. Kyrkobyggaren Kuorikoski från Kaustby åtog sig att uppföra kyrkan och grunden lades i november 1848. År 1851 kunde kyrkan tas i bruk och i maj 1852 kunde biskopen inviga den nya kyrkan. I nästan 170 års tid har den stått där på Mangsbackan som ett landmärke för kyrkbyn och förhoppningsvis kommer den att stå där i ytterligare 170 år.

Lappfjärds kyrka i juni 2020.
Kyrkan fotograferad från sydost i juni 2020 med minneslunden framme till höger.
Augusti 2006.
Janne Söderqvists drönarfoto från 2017 med utsikt över Åsändan.
På vykortet med Lappfjärds kyrka i bakgrunden så syns Sigfrid och Elin Landgärds gård till höger. I gården till vänster bodde Elma Mannfolk, som var ogift och barnlös. Alla byggnader på fotot finns kvar ännu men är kanske skymda av träd och buskar.
Stämningsfullt nattfoto av kyrkan, taget av Jan Bergman 1970. Ljuset strömmar ur fönstren i Gullmes gård.

Renovering på gång 2008.

Klockstapeln och kyrkan fotograferad den 22 januari 2020, det år då vi väntade på vintern förgäves.
”Giv de fattiga efter din förmåga” är den begäran som ”fatigåbbin” vid klockstapeln vill säga åt oss.
Janne Smeds drönarfoto.
Med jämna mellanrum skulle kyrkans spåntak tjäras och det arbetet gjordes inte av de höjdrädda.
Det tidigare kronomagasinet som byggdes om till församlingshem. Det så kallade södra magasinet till vänster på fotot användes i tiderna som förvaringsutrymme för böndernas brännvinspannor. År 1987 byggdes det om till ungdomsutrymmen.  Fotot från år 2006.
Frans och Alvinas gård ser liten ut med den stora kyrkan i bakgrunden. Fotot av Trygve Lindqvist, ca 1970.
Karhumäkis flygfoto från 1952.

Lappfjärd Andelshandel till höger, sedan läkargården, apoteket och längst bort kyrkan.
Kyrkan och klockstapeln fotograferad av okänd fotograf. Klockstapeln renoverades 1975 och Nygren & Co gjorde bland annat ett nytt tak av plåt.
Konstnär Rosbloms tavla av Lappfjärds kyrka finns på Kilens hembygdsmuseum i Sideby.
Körövning i kyrkan.
År 1861 fick kyrkan sin altartavla, som är en kopia av Leonardo da Vincis kända tavla ”Nattvarden”. Konstnären var Erik Johan Löfgren från Åbo.
Predikstolen är centralt belägen på den vänstra sidan av mittgången.
Kyrkan är ljus och rymlig.

Flera lampkronor i den nya kyrkan är hämtade från den gamla Birgittakyrkan som revs på 1860-talet.
På läktarna finns det plats för många kyrkobesökare men på senare används endast de nedre sittplatserna.
Foto Selim Björses, SLS:s arkiv.

Kyrkan fotad från vägen till Perus.

Selim Björses foto av trädgården där också kyrkan rymdes med.
Foto Selim Björses.
Bild från Åsändan. Nummer 18 på stolpen betyder att det är 18 km till vägskälet i Ömossa.
Ilta-Lilja Klockars foto, SLS:s arkiv.
Foto från läktaren.
Foto Ilta-Lilja Klockars, SLS:s arkiv.
Kyrkan och Johan Lindqvists bil rymdes på samma foto.
Interiör med predikstolen och altaret.

Det finns långt mer än 3 000 sittplatser i kyrkan och här ser de ut att vara väl fyllda.

Det var i oktober 1843 som sockenstämman i Lappfjärd beslöt att en nya kyrka skall byggas och arkitekt Ernst Lohrmann, som var född i Tyskland men som bodde i Helsingfors anlitades som arkitekt. I slutet av juni 1847 kunde ritningarna godkännas. Längdmåttet som användes var aln, ungefär 60 cm och det har senare spekulerats att byggarna började blanda på måttenheterna aln och meter. I Finland togs metersystemet i bruk betydligt senare, så det är nog inte råddande med olika måttband som har gjort att kyrkan fått sin stora volym.
Ernst Lohrmanns ritning av den västra fasaden. Sockenstämman i Lappfjärd godkände ritningarna 18 augusti 1847 och den kända kyrkobyggaren Jaakko Kuorikoski från Kaustby anlitades som byggare. Han byggde under sin levnadstid ett 30-tal kyrkor och den i Lappfjärd är nog den största.
Ritning av kyrkans genomskärning. I nedre kanten har någon efteråt skrivit texten ”METER” men den måttenheten togs i bruk först i slutet av 1800-talet i Finland.
Karhumäkis flygfoto.

Rosengrens foto från 1932.

 

Isen packar ihop sig nedanför Johan Starkes, senare af Hällström gård. Foto Selim Björses, SLS:s arkiv.
Pulpettvättardag vid södra folkskolan. Byggnaden i mitten är lärarbostäderna och kyrkan syns till höger. Foto Selim Björses, SLS:s arkiv.
Eleverna i södra folkskolan bryter stenar på gårdsplanen. Foto Selim Björses, SLS:s arkiv.
Björkarna längs landsvägen är tyngda av rimfrost. Foto Selim Björses, SLS:s arkiv.
Kyrka i vinterskrud. Foto Selim Björses, SLS:s arkiv.
Foto Selim Björses, SLS:s arkiv.
Södra folkskolan, lärarbostäderna och kyrkan. Foto Selim Björses, SLS:s arkiv.

Konfirmation.
Interiör från kyrkan i Lappfjärd.
Lappfjärds mäktiga kyrka fotograferad från norr. Foto Trygve Lindqvist ca 1970.
Lappfjärds kyrka och klockstapeln fotograferad från väster under den tid då det inte ännu fanns några pensionärshem på denna sida av landsvägen. Foto Trygve Lindqvist ca 1970.
Lappfjärds kyrka och klockstapeln. Planeringen av denna kyrka påbörjades redan 1847 och sedan startade bygget av kyrkan som skulle rymma hela 3 000 personer. Under denna tid hörde också Bötom, Storå och Sideby till Lappfjärds socken, så det var nog meningen att den skulle bli så stor som den sedan blev. Olyckligt nog så blev Bötom och Storå egna kommuner några år efter att kyrkan blev färdig 1851 och efter en tid blev också Sideby egen kommun. Foto Trygve Lindqvist ca 1970.
Colorerat vykort av Lappfjärds kyrka från början av 1900-talet.
Fotografen Unto Heinonen från Vasa rörde sig runt hela landet med kameran och av fotona trycktes sedan vykort i stora mängder, som såldes i de lokala butikerna.
De stupades monument och deras gravar i juni 2020.