Släkten Nöjd från Siikais, via Lappfjärd till Träskändan.

Uppgjort av Lasse Backlund i juli 2022. Uppgifter är tagna ur Merit Rönngrens släktutredningar men den främsta källan är Wilhelm Janssons dokumentation av gårdarna i Korsbäck. Tekla Nitovuoris barnbarn Bjarne och Håkan har bidragit med flera fotografier och viktig information.

Om du vill förstora texten i din skärm, så skall du hålla ned CTRL-tangenten nere i vänstra hörnet. Håll ned och klicka ett par – tre gånger på + tecknet längst till höger. För att återgå till normal textstorlek, skall du göra samma sak, men klicka då på – tangenten.

Släkten Nöjd i Siikais och Lappfjärd.

Rotesoldaten Mickel Mattsson Nöjd föddes år 1787 i Siikais och han var son till Matts Mickelsson (1752-1789). Denne var torpare på Pyndäis bys ägor i Siikais. Matts var gift med Lisa Johansdotter (f.1758). De fick barnen Johan (f.1780), Katarina (1783-1791), Matts (f.1786) och Mickel (1787-1860). Efter Matts Mickelssons död gifte änkan Lisa om sig med Johan Jakobsson (f.1767) och fick med honom flera barn.

Soldaten Mickel Mattsson Nöjd (1787-1860) var soldat i nybildade Vasa regemente på Brännrotan i Lappfjärd. År 1808 deltog han i striderna under Sandels ledning i Pulkkila, Kuopio, Toivola och Suonenjoki. Efter att han tog avsked blev han torpare på Öist bostället i Lappfjärd. Mickel gifte sig år 1807 med inhysingsdottern Cajsa Johansdotter (1785-1859), som var från Leväsjoki hemman i Siikais och samma år flyttade de till Lappfjärd.

Mickel och Cajsa Nöjd fick flera barn:

1). Kajsa (f.1811) som var ”bräcklig och mindre vetande”. Hon flyttade 1838 tillbaka till Siikais, där hon blev piga på Karl Haarasalos torp. År 1839 fick hon de oäkta tvillingarna Kajsa Lovisa och Lena Sofia. Lena Sofia togs som fosterdotter hos sin morfar Mickel i Lappfjärd. År 1845 fick Kajsa en oäkta son Viktor och efter ett par år flyttade allesamman till Lappfjärd.

2). Johan (1814-1867), se nedan under rubriken ”Nöjs gamäl tonkten”.

3). Maja Lena (1816-1864) hade oäkta sonen Johan (f.1837). Hon gifte sig sedan med Henrik Samuelsson Klåvus (1813-1863).

4). Fredrika (f.1818) flyttade bort år 1833.

5). Mickel (f.1821- försvunnen efter 1867), som var gift med Anna Kajsa Henriksdotter Vesterback, född 1821 i Sastmola. Mickel och Anna Kajsa hade 3 barn, Maria Sofia (f.1848), Josef, kallad ”Nöjd Josip” (f.1855) och Ester (f.1859).

6). Lisa Sofia (f.1824) som hade svag syn och var gift med Johan Henrik Granat från Tjöck och de hade sönerna Johan (f.1849) och Josef (f.1858).

7). Lovisa (f.1827) flyttade bort som gift år 1849.

 Släkten Nöjd ”åp gamäl tonkten” i Träskändan.

Skomakaren Johan Mickelsson Nöjd (1814-1867) föddes i Lappfjärd och han var son till före detta rotesoldaten, senare torparen Mickel Mattsson Nöjd (1787-1860). Mickel var född i Siikais och han var gift med Cajsa Johansdotter (1785-1859), också hon från Siikais. Mickel lär ha utmärkt sig så pass i kriget 1808-09, så att när han begravdes så hade han 3 medaljer på bröstet.

Mickel och Cajsa flyttade efter kriget till Lappfjärd, i närheten av kyrkan och mellan åren 1811 och 1827 fick de 7 barn, som levde till vuxen ålder. Mickel och Cajsa har ett stort antal ättlingar runt om i världen.

Johan var nästäldst och han blev skomakare och han rörde sig på ett stort område med sitt skomakeri.  En dag kom han till ”Gamälsneckarin”, som bodde på Sneckarbackan i Norrviken för att göra skor åt honom och hans familj. Ingen vet vad snickaren hette på riktigt men han hade en fosterdotter, som hette Anna Kajsa Johansdotter Lillkull (f.16.7.1816) och hon var hemma från Toivola i Kornbäcken. Hon var föräldralös och hade kommit till Sneckarbackan som auktionsbarn, men blev sedan tagen till fosterdotter.

Under arbetets gång i Norrviken fattade Johan tycke för flickan och de gifte sig år 1836. De blev då torpare på Sveda under Ådjers hemman i Lappfjärd, som hade marker också i Träskändan på Långmarksidan. Tomtplatsen låg avsides, långt från annan bebyggelse på östra stranden av Storsjö träsk. Tomtplatsen skulle ha legat öster om Langmarksvägen uppe i skogsbrynet, ungefär en kilometer från korsningen till vägen som går tvärs över träsket. Där byggde de en gård och nödiga uthus, och de bröt upp den mark som de hade blivit tilldelade av bonden Ådjers.

Nöjds gamla tomt låg ungefär 1 km söder om tvärvägens korsning på östra sidan om Langmarkvägen uppe i skogsbrynet. Platsen är märkt med ett kryss nere i högra hörnet. Högst troligt flyttades bostadsbyggnaden över träsket till den nya boplatsen vid Juthviken omkring 1883, vid krysset i vänstra kanten på kartan.
Skomakaren Johan Nöjd och Cajsa fick 3 söner under tiden i Träskändan.

Äldsta sonen Henrik (1837-1904), som kallades ”Nöjd Hindrik” gifte sig år 1861 med Sara Öster-Kodes, som kallades ”Sarvi Sara” och var hemma från Sarviluomatrakten i Storå. Den första tiden bodde de i den gamla stugan, som fanns på ”Mäkelä Jåssas backan” men sedan bröt de upp ett torp som låg långt söderut från Nöjds gamla tomtplats. Avståndet från Mesomasfossin skulle ha varit ca 600 meter längs med Langmarksvägen. Henrik och Sara fick 2 barn, som båda dog i späd ålder. Henrik var en duktig spelman som kunde hantera fiolen och en gång lär han ha suttit uppe på taket till en lada och spelat för ungdomar som färdades mellan Korsbäck och Kärjenkoski. Det har också berättats att en gång då Hindrik hade klättrat upp i en gran för att hugga såband, så hade en björn kommit och ställt sig nedanför granen. Han började då ropa på hjälp, som Sara hörde. När hon såg vad som var på gång så började hon slå bleckkärl mot varandra, så att björnen skrämdes i väg. Ännu längre söderut från Nöjd Henriks torptomt tänkte ”Timo Viktor” Kankaanpää bygga sig en gård mellan Langmarksvägen och ån men under själva bygget ändrade han sig och byggde i stället sin gård längre norrut, nordost om brodern Leanders gård.

Den yngsta sonen Adolf (1843-1874), som kallades ”Nöjd Adolt” arbetade som dräng i Träskvik och i samma gård arbetade en Maja Lisa (1833-1898) från Kauhajoki. Hon kallades ”Maj” och de gifte sig och de byggde ett torp, som låg på östra sidan av Langmarkvägen i skogsbrynet bakom Lindfors Erlands uthus. Adolf var känd som en stark man, som på axeln kunde bära hem stora stockar från skogen. Adolfs gård är numera riven men en Salo Anna hade bott där en tid med sin dotter efter Adolf och Maj.

Adolf, som också kallades ”Dolla” dog ung men hann få 4 barn, varav 3 levde till vuxen ålder.

1). Karl Johan (f.1862) reste till Amerika och dog där.

2). Anna Kajsa (1864-1943) som gifte sig med Isak Uusitalo, senare Nevala i Siikais. Efter sin svärfar hade han också fått namnet ”Dolla Isak”. De bosatte sig i Heikkilä by i Storå och hade ett stort antal barn.

3). Frans Viktor (f.1867) som år 1893 gifte sig med Josefina Svartti (f.1879 i Storå). År 1899 flyttade de till Amerika och de återvände inte.

Nöjd Adolfs boplats skulle ha legat på Salobackan, ungefär vid den blåa pilen till höger. Avståndet till den gamla Nöjd boplatsen är ungefär 650 meter. Efter Adolfs och Majs död skulle Salo Anna ha bott i torpet med en dotter.

Den mellersta sonen Johan (1841-1925), som kallades ”Nöjd Jåss” fick efter faderns död 1867 överta torpet mot sytning åt modern Anna Kajsa. Denna flyttade dock ner till Lappfjärd, då hon skulle ha gift sig med ”Mangs gåbbin”. Johan var gift med Anna Kajsa Lamminharju, som var född 1844 på Kiikkelä i Vesijärvi i Storå och dog i Träskändan 1920. Anna Kajsa kallades ”Kiikkelä Kajs” eller ”Nöjd Kajs”.

Vid storskiftet i Lappfjärd miste Nöjd Jåss torpet men han fick behålla det så länge som sytningen skulle betalas åt modern. Medan Nöjd Jåss och hans Nöjd Kajs bodde på den gamla tomten fick 4 barn:

1). Elina (1871-1962) som kallades ”Nöjd Elin”, som sedan gifte sig med Johan Viktor Blomstedt, som for till Amerika 1903 och återvände aldrig.

2). Ida (1876-1950) som kallades ”Mauritsas Ida”, efter att hon gifte sig med Mauritz Frigård.

3). Johannes (1878-1920) som for till Amerika och miste synen i en gruvolycka. Han skickades då tillbaka till hemlandet och han kallades efter det ”Nöjd Blindin”. Han gifte sig med Tekla Forsberg från Vesijärvi och fick med henne många barn.

4). Tilda Maria (1880-1962) som var sinnessvag och vårdades på Nöjd i Träskändan men i 80-års åldern skickades hon till Åldersro i Perus, där hon sedan dog.

År 1883 flyttade Nöjd Jåss och hans familj bort från den gamla tomten, som efter det började kallas ”Nöjd gamäl tonkten”. Efter det har ingen bott på den gamla tomten. Vid storskiftet i Dagsmark tilldelades området där ”Nöjd gamäl tonkten” fanns, bonden ”Timo” Robert Kankaanpää men hade före det också ägts av Josef Häggblom och hans Karolina. Det var ju de som kallades ”Skaftong Lina å Josip”.

Nöjdbackan i Norrviken.

Den första bebyggaren på Nöjdbackan i Norrviken var Mickel Mickelsson Nöjd, som var född 1821 i Lappfjärd. Han var son till förre rotesoldaten i svenska armén Mickel Nöjd (f.1787 i Siikais, död i Lappfjärd 1860) och Cajsa (född i Siikais 1785, död i Lappfjärd 1859).

Mickel, som kallades ”Nöjd Mick” byggde en gård åt sig i närheten av den gård som Boris Blomstedt byggde på Norrvikvägen 305, då han flyttade hem från Sverige. Nöjd Mick var gift med Anna Kajsa Westerback (född i Sastmola 1820, död i Norrviken 1863) och de hade 3 barn:

1). Maria Sofia (f.1848) som år 1873 reste utrikes, troligtvis till Amerika.

2). Josef (1855-1931) som kallades ”Nöjd Josip” och han var ogift och barnlös. Han försörjde sig som gårdsfarihandlare och gick omkring i gårdarna med sin skinnmatsäck, spelande på sitt munspel och han uppförde sig barnsligt. Josef dog som auktionsgubbe hos Frans Lillsjö i Norrviken

3). Ester (f.1859) som år 1889 gifte sig med tornvakten Gustaf Adolf Sillström (f. i Helsinge 1859-1963) och de var bosatta i Kristinestad på Östra Långgatan 63. Ester fick 3 barn som blev vuxna: Wilhelmina (f.1890) som flyttade till Petalax, Adolfine (f.1892) som flyttade till Helsingfors och Viktor August (f1897) som flyttade till södra Finland.

Änklingen Mickel Mickelsson Nöjd försvann spårlöst 1867-68 och trots att han efterlystes i kyrkorna kunde han inte återfinnas. Under den här tiden pågick den svåra hungersnöden i landet och kanske försvinnandet beror på den.

Den tomma gården övertogs sedan av Johan Henrik Finne (1844-1888), som kallades ”Majas Jåhan” och hans hustru Fredrika (f. Båsk 1848) som kallades Rika. Under tiden de bodde i ”Nöjd Micks” stuga fick de 4 söner:

1). Erik Johan Finne (1874-1952) som kallades ”Rikas Erik” och sedan bytte släktnamn till Eskelin.

2). Josef Anders Finne (1877-1948) som kallades ”Rikas Josip” och sedan bytte namn till Småträsk.

3). Henrik Finne (1879-1951) som kallades ”Rikas Hindrik” och bytte namn till Lindroos.

4). Viktor Finne (1875-1929) som kallades ”Rikas Viktor” och bytte namn till Jansson.

Erik Eskelin, han som kallades ”Rikas Erik”, vistades en tid i Canada och då han återvände därifrån så gav han bort sin gård i Norrviken åt sin son Viktor (1902-1938). Erik och hans hustru Wilhelmina (f.1876) flyttade då till Nöjdbackan, där de byggde en liten gård åt sig.

Då Erik dog år 1952, så flyttade änkan Mina längre bort till Träskändan på Norrviksidan, till sin dotter Hulda, som var gift med Johannes Blomstedt (1902-1946) och som kallades ”Nöjd Johannes”.

Den gård som Rikas Erik hade byggt på Nöjdbackan övertogs sedan av Boris Blomstedt och han bodde där en tid tills han for till Sverige. Om somrarna återvände han alltid till stugan men då deras dotter skulle börja skolan, så flyttade de hem till Nöjdbackan.  Han byggde då en ny gård på samma tomt och den står fortfarande kvar och används som stadigvarande bostad av ett barnbarn.

”Nöjd Jåss” flyttar över träsket till Norrviksidan.

Omkring 1883 flyttade Johan och Anna Kajsa Nöjd från ”Nöjd Gamäl tonkten” till det nya stället på Norrviksidan. Det var ju på grund av storskiftet i Lappfjärd, som de blev tvungna att överlämna torpet åt den nya markägaren. I normala fall kunde de få en liten ersättning för den uppbrukade marken och för eventuella byggnader, men eftersom torparen inte ägde marken så fick de ingen ersättning för den.

Församlingen i Lappfjärd erbjöd dem två möjligheter till nya torplägenheter. Den ena låg i Sörfjärden vid Lappfjärds åmynning och den andra låg på prästbostället Juth i Träskändan på Norrviksidan.

Nöjd Jåss och hans Nöjd Kajs valde det senare stället, kanske på grund av att de hade släktingar som bodde i närheten på Nöjdbackan. Det är troligt att de också flyttade själva boningshuset från den gamla tomten till den nya. Barnen Elina 12 år, Ida 7 år, Johannes 5 år och Tilda som bara var ett år gammal flyttade då med föräldrarna till det nya torpstället.

Det nya torpstället var vackert beläget högt uppe på stranden vid Juthviken vid det fiskrika träsket, med Bastuholmen som låg på södra sidan. Där kunde den arbetsamma Nöjd Jåss bryta upp mark för sina odlingar. Kreaturen vallades sommartid i den närbelägna skogen och vinterfodret kunde skördas ur träsket. Där växte det näringsrika fräken- och starrväxter, som med stor möda kunde bärgas på hösten.

Nöjd Jåss var svenskspråkig men kunde tala god finska medan däremot hustrun Nöjd Kajs var finskspråkig men kunde tala lite svenska. De fyra barnen hade därför finska som modersmål men de var alla helt tvåspråkiga.

Förutom att bryta upp marken runt själva torpet, bröt Jåss också upp en del mark i Börkmossen men det arbetet lämnade lite på hälft på grund av ålderdomen.

Johan Johansson Nöjd, alltså ”Nöjd Jåss” dog år 1925. Tack vare torparlagen hade torparna i Finland nu möjlighet att på fina villkor lösa in sina torp och få dessa bildade till egna hemman. Staten stödde de nya bönderna med direkta bidrag och förmånliga lån. Efter att Nöjd Jåss avlidit övertogs det lilla hemmanet av hans äldsta dotter Elina Nöjd (1871-1962).

”Nöjd Jåssas” dotter Elina Nöjd, som kallades ”Nöjd Elin”.

”Nöjd Elin” hade år 1897 fått oäkta dottern Aina Nöjd. Denna Aina gifte sig år 1914 med Frans Renfors från Påmark. Frans Renfors fick sedan en del av hemmanet Nöjd av ”Nöjd Elin”. Läs mera om den släktgrenen HÄR!

Elina hade gift sig omkring 1902 med Johan Viktor Blomstedt från Lappfjärd. Han var född år 1876 och han kallades ”Måsspåttin”, så troligen hade han bott i Mosspått. År 1903 föddes deras enda barn, som också hette Johan Viktor. Samma år som barnet föddes reste fadern till Amerika och efter det hörde han aldrig av sig, så man vet inte när han dog och var bodde i Amerika.

Elina hade ju gett en del av hemmanet åt sin måg Frans Renfors och sedan gav hon resten åt sin son Johan Viktor Blomstedt (1903-1948) som kallades ”Nöjd Johannes”.

”Nöjd Jåssas” dotter Ida Nöjd, som kallades ”Mauritsas Ida”.

Ida Nöjd gifte sig år 1902 med Mauritz Johansson Frigård (1880-1931) från Kankaanpää. Idas far ”Nöjd Jåss” köpte ett område i Träskändan av ”Kanganpe Hindrik” från Kärjenkoski. Detta område gav ”Nöjd Jåss” åt sin dotter Ida och hennes man Mauritz och de byggde då den gård, som fortfarande står i Träskändan. Ida och Mauritz bodde där tills änkan Ida sålde gården åt ”Mäkelä Jåss” och sedan övertogs den av sonen Frans Mäkelä. Efter försäljningen flyttade Ida ner till Nystad, där de bodde i en liten stuga, som fortfarande står kvar. Ida och Mauritz fick åtminstone 8 barn:

1). Kalle Nikolai (1903-1904).

2). Villiam Arvid (1904-1961) gift och bosatt i Storå och har flera barn med hustrun Selma Alvina Kytömäki.

3). Nikolai (1907-1978) som var gift med änkan ”Ulla Juuli” Julia Rosenlund (1894-1984) och bodde en tid med henne i Storfors.

4). Jenny Lydia (1911-1949) ogift men hade en son som dog i späd ålder.

5). Martti Ivar (1915-1971) gift och bosatt i Lojo med hustrun Elsa Maria Lindholm och de hade 4 barn.

6). Aili Miljana (1914-1915).

7). Eino Vilhelm (1916-1917).

8). Aina Maria (1918-1991) som var gift 2 gånger och hade en dotter. Bosatt på flera ställen i landet.

Gården i Träskändan, som kallas både ”Laibergas och Mäkelä Jåssas” byggdes i början av 1900-talet av ”Nöjd Jåss” och hans måg Mauritz Frigård, som kallades ”Nöjd Mauris”. En tid efter ”Nöjd Mauris” död år 1931 sålde änkan ”Mauritsas Ida” gården åt Johannes Mäkelä. Efter dennes död övertogs den av sonen Frans Mäkelä och sedan av den nuvarande ägaren från Kärjenkoski. Fotot från våren 2020 är taget från sydväst.
I den här numera prydliga stugan i Nystad bodde ”Mauritsas Ida” efter att hon hade sålt gården i Träskändan åt Johannes Mäkelä.. Stugan var den tiden en av kommunens många fattigstugor. Stugan, som finns på familjen Lintulas mark är fotograferad sommaren 2019.
”Nöjd Jåssas” son Johannes Nöjd, som kallades ”Nöjd Blindin”.

Johannes (1878-1920) for i unga år till Amerika men efter en olycka i en gruva miste han synen på båda ögonen. Han blev då hemskickad tillbaka till Träskändan och år 1910 gifte han sig med Tekla Forsberg (1890-1971) från Vesijärvi by i Storå.

Johannes och Tekla fick 7 barn:

1). Reino Johannes (1911-1998). Bosatt i Vasa, gift med Ester Sand och de fick 5 barn.

2). Elma Helena (f. 1912) gift med Toivo Mäki (1913-1997) från Storå. Bodde en tid i Palon och sedan i Kristinestad. Elna och Toivo har 4 barn.

3). Martha Maria (1914-1984) ogift och barnlös.

4). Aili Miljana (1914-1950) ogift och barnlös.

5) Tauno Ilmari (1916- 1990) gift och bosatt i Torneå.

6). Vera Tekla (1917-2021) gift 2 gånger och bosatt i Helsingfors.

7). Svante Ernst (1920-2018) gift och bosatt i Kristinestad.

Johannes Nöjd avled 1920 och änkan fortsatte att bo kvar med barnen i Träskändan. Då den finska folkskolan inrättades i Norrviken i början av 1930-talet, så flyttade Tekla med sina barn till den där de bodde i köket. Tekla arbetade som städerska i skolan.

Efter ett par år såldes skolbyggnaden i Norrviken och Tekla bodde efter det på flera ställen, också nere i Lappfjärd. År 1936 bytte Tekla släktnamnet till Nitovuori på förslag av prästen i Sideby.

År 1960 köpte Tekla en gård i Kornbäcken i Dagsmark, på gränsen till Storå. Säljare var Sulo Viitakoski och där bodde Tekla sedan så länge hon levde. Hon köpte i något skede Frans Renfors lillstuga i Träskändan, som hon rev och använde som brännved i Kornbäcken.

År 1960 köpte Tekla Nitovuori denna gård i Kornbäcken av Sulo Viitakoski. Den har adressen Storåvägen 625 och står invid gränsen till Storå, som också är landskapsgräns. Fotot från vårvintern 2022.
År 1970 fyllde Tekla Nitovuori 80 år och uppvaktades med blommor i hemmet i Kornbäcken.
”Nöjd Jåssas” dotter Tilda, som kallades ”Nöjd Tilda”.

Tilda (1880-1862) som var sjuklig bodde uppe i Träskändan tills hon blev gammal och kunde flytta till Åldersro, där hon sedan dog år 1962, ogift och barnlös.

Foton.

Familjen Nöjd hos fotografen år 1927. Flickan uppe till vänster är antingen Martta eller Aili, följande är Tauno, Reino och längst till höger antingen Martta eller Aili. Nere till vänster sitter Vera, i mitten Tekla och till höger Svante.
Tekla Nöjd med barnen Reino och Elma år 1927.
På fotot från 1931 sitter Teklas dotter Vera och bakom i mitten står Elma. Till höger och vänster står tvillingarna Martta och Aili men vem som är vem är svårt att säga.
I slutet av 1920-talet konfirmerade tvillingarna Martta och Aili och de sitter på bänken längst till höger.