Långfors gård på Dagsmarkvägen 151.

Sammanställt av Lasse Backlund 2015, med hjälp av Gun-Lis Långfors och Tunar Långfors.

På fotot Långfors gård i Klemetsändan fotograferad från norr.
Långfors gård i Klemetsändan fotograferad från norr.

Det här huset på Dagsmarkvägen 151 i Klemetsändan finns inte längre men det flyttades till detta ställe efter storskiftet, ungefär 1918. När det flyttades så byggdes det till med en vinkel på gårdssidan.

Gården stod tidigare i Dagsmark byacentrum nära nuvarande Ånäs gård och Klemets Erik-Anders lillstuga.

Här står Klemets Emil och Manda framför gården medan den ännu stod uppe i centrum lite öster om folkskolan. Fotot taget av Viktor Nylund, kanske 1915.
Klemets Emil och Manda framför gården medan den ännu stod uppe i centrum lite öster om folkskolan. Fotot taget av Viktor Nylund, kanske 1915.

På den här bilden så ser vi gården där den stod tidigare, mycket nära en annan stuga. Denna bild är troligen från ca 1915 eftersom det finns dockor på väggen som betyder att det fanns elektricitet i huset. Här poserar Emil och Manda Klemets framför gården som stod på Klemets lite österom folkskolan. Den här gården flyttades alltså till Dagsmarkvägen 151, till det som då kallades för Langjäälon. Den andra stugan i vänstra kanten revs sedan och så byggdes en ny lillstuga närmare vägen, alltså den som fortfarande står kvar. Foto: Viktor Nylund, Traditionsarkivet.

På den här bilden som är nyare så ser vi att gården är bortflyttad, den stod alltså bakom trädet till vänster. Kvar står den andra stugan i vänstra kanten som revs i något skede. Till höger den ståtliga Klemets huvudbyggnaden som byggdes i början på 1900-talet, alltså den som revs ner 2006-2007. Grinden är den så kallade Lillgrinden som ledde ner till folkskolan. Foto: Viktor Nylund.
På den här bilden som är nyare så ser vi att gården är bortflyttad, den stod alltså bakom trädet till vänster. Kvar står den andra stugan i vänstra kanten som revs i något skede. Till höger den ståtliga Klemets huvudbyggnaden som byggdes i början på 1900-talet, alltså den som revs ner 2006-2007. Grinden är den så kallade Lillgrinden som ledde ner till folkskolan. Foto: Viktor Nylund.

Huset som flyttades bort byggdes troligen under senare delen av 1800-talet av ”Klemes-Josip” alltså Josef Henriksson Klemets. Han var född 1833 och dog 1919 och år 1852 gifte han sig med Fredrika Andersson Klemets (1831-1919). De var båda från Dagsmark men trots att de hade samma tillnamn så var de inte nära släkt. ”Klemes-Josip” var en av de första Amerikafararna och var dit till och med två gånger, första gången 1872 och andra gången 1880 och han återvände till Dagsmark 1887.

Josef och Fredrika fick 7 barn och de 3 äldsta stannade i Dagsmark medan de 4 yngre flyttade till Amerika:

-1. Josef Viktor (1852-1936) gift med Brita Lena Skrivars och de fick flera barn men endast Erik Anders nådde vuxen ålder. Erik Anders Klemets som också kallades sig för Erik Anders Bränn blev ju sedan far till Fanny, Inga, Gertrud och bilhandlaren Åke Klemets.

-2. Johan Henrik (1854-1916) gift med Anna Kajsa Korsbäck (1854-1936) och de fick 5 barn som alla blev vuxna:

-Johan Viktor (1880-1916) flyttade till Amerika.

Henrik Emil (1883-1948) gift med Amanda Klemets från A-sidon. De blev bönder då de övertog halva hemmanet 14 mars 1910. Emil och Manda flyttade gården till Klemetsändan.

-Maria Amanda (1886-1956) gift Styris, bodde länge i Amerika. Barnlös.

Selma Maria (1889-1975) gift med handlaren Erik Andersson.

  –Ida Julina (f. 1891) gift med Erland Norrgård.

-3.Karl Erik (1857-1939) antog namnet Ragnas och flyttade till Ragnarsvik med sin hustru Josefina (f. Berg i Uttermossa). Karl Erik var en känd spelman som ofta uppträdde på bröllop och andra fester. ”Klemets-Kalle och Fia” fick flera barn, bland annat Ida som gifte sig med Henrik Emil Båsk, flyttade till Åbackan och fick 8 barn. Familjen Båsk flyttade sedan till Helsingfors. Vill du läsa mera om fiolspelmannen Klemets-Kalle så leta upp honom på adressen Dagsmarkvägen 79.

De fyra yngsta barnen flyttade alltså till Amerika.

På bilden till vänster Henriks äldsta dotter Amanda (1886-1956) som var gift med Emil Styris och bodde i Amerika. På äldre dagar blev hon rörelsehindrad och hennes svåger, handlaren Erik Andersson hämtade hem henne till Dagsmark. Hon bodde i Anderssons hus på Bygränden tills hon dog 1965. På bilden till höger Henriks äldsta son Johan Viktor (1880-1916) som år 1909 emigrerade till Amerika och blev bonde där. Han gifte sig med Lena (1885-1968) och de fick 5 barn under åren 1907-1919 och det finns ett stort antal ättlingar där.
Till vänster Henriks äldsta dotter Amanda (1886-1956) som var gift med Emil Styris och bodde i Amerika. På äldre dagar blev hon rörelsehindrad och hennes svåger, handlaren Erik Andersson hämtade hem henne till Dagsmark. Hon bodde i Anderssons hus på Bygränden tills hon dog 1965. På bilden till höger Henriks äldsta son Johan Viktor (1880-1916) som år 1909 emigrerade till Amerika och blev bonde där. Han gifte sig med Lena (1885-1968) och de fick 5 barn under åren 1907-1919 och det finns ett stort antal ättlingar där.

Det var Henriks yngre son Emil, som kallades för ”Klemes-Emel” som bytte namn till Långfors och blev bonde på det nya hemmanet, som då låg på ett ställe nära Storfors som förr kallades för Langjäälon. På den tiden då denna gård flyttades så fanns det ingen bebyggelse alls mellan Storfors och ”Jöranas-Erlandas” eller Norrgårds som vi kanske kallar det i dag. Markerna var obrukade och myrarna skulle gräftas upp och dikas ut. Till exempel utdikningen av Sparmossen som finns en bit uppe i skogen var ett stort projekt, den tiden då arbetet gjordes för hand. Det var hårda tider och ont om arbete, det kom till och med finska arbetare som åtog sig att gräfta eller dika mot att få mat och husrum.

På bilden Emil som år 1906 gifte sig med Amanda (1887-1963) och hon var dotter till ”Eerkas-Viktor” Viktor Klemets, senare Nyberg (1864-1952) och Vilhelmina Björses från Lappfjärd (1858-1922).
Emil, som år 1906 gifte sig med Amanda (1887-1963) och hon var dotter till ”Eerkas-Viktor” Viktor Klemets, senare Nyberg (1864-1952) och Vilhelmina Björses från Lappfjärd (1858-1922).
På bilderna Amanda Långfors på äldre dar. På bilden till höger sitter hon tillsammans med 2 barnbarn från Sverige.
På bilderna Amanda Långfors på äldre dar. På bilden till höger sitter hon tillsammans med 2 barnbarn från Sverige.

”Klemes-Emel och Manda” alltså Emil och Amanda Långfors fick flera barn:

Valter Långfors.

Valter Valdemar (1907-1969) gifte sig år 1933 med Ida (1914-1993). Ida var äldsta dotter till Johan Viktor Lindblad och dennes andra hustru Amanda från Kvarnå. Ida var bara 15 år gammal då hennes mamma dog i en olycka på Brobackan och hon blev en sorts mamma för sina många småsyskon. Valter deltog i både vinter- och fortsättningskriget. Valter blev bonde på hemgården men i yngre år var han också också byggnadsarbetare. Bland annat var han med och byggde den nya ungdomslokalen i Lappfjärd. Tillsammans med sina bröder tillverkade de också cementtegel som de murade med. Flera fähus i nejden är byggda av bröderna Långfors.

Åren 1933-34 byggde Valter och Ida ett nytt hus åt sig på Dagsmarkvägen 137, där de bodde till sin död. Detta hus övertogs sedan av yngsta sonen Kurt men såldes på 2000-talet åt en utomstående.

Så här ser det timrade huset ut som Valter och Ida byggde år 1933-34. Fotot från 2004.
Så här ser det timrade huset ut som Valter och Ida byggde år 1933-34. Fotot från 2004.

Gården som är obebodd står fortfarande kvar och övertogs av Valters yngsta son Kurt men såldes senare tillsammans med växthusanläggningen i bakgrunden åt en utomstående privatperson.

På bilden till vänster Valter i militären. Han deltog både i vinterkriget och i fortsättningskriget. På bilden till höger Valter och Ida Långfors.
På bilden till vänster Valter i militären. Han deltog både i vinterkriget och i fortsättningskriget. På bilden till höger Valter och Ida Långfors.

Hemmanet som Valter skötte övertogs av sonen Tunar år 1974 och han byggde i början på 80-talet ett nytt hus åt sig på andra sidan landsvägen. Tunar var potatisodlare fram till år 2002 då han sålde åkrarna åt sina kusiner på Åbackvägen.

Bertel Långfors.

Bertel Lennart Långfors (1911-2002) gifte sig år 1934 med Julia (1914-2008) som var dotter till bonden och kommunalmannen ”Pelas-Jåhan” Johan Lillkull och Ida på A-sidon. Bertel hörde till de som blev utkallade i kriget och som återkom oskadad.

Här är bröllopsgästerna samlade framför Julias barndomshem på Sunnantillvägen.
Här är bröllopsgästerna samlade framför Julias barndomshem på Sunnantillvägen.

Bertel var småbrukare men arbetade också som murare. Otaliga är de gårdar och skorstenar som han murat i sina dagar. År 1938 byggde de sig en egen gård på andra sidan landsvägen.

Så här fin ritning gjordes år 1938 då Långfors nya gård skulle byggas.
Så här fin ritning gjordes år 1938 då Långfors nya gård skulle byggas.
Den här gården byggde Bertel och Julia åt sig år 1936 på Dagsmarkvägen 136. Fotot från 2004.
Den här gården byggde Bertel och Julia åt sig år 1938 på Dagsmarkvägen 136. Fotot från 2004.
År 1948 gjordes denna ritning på uthuset skulle byggas till med ett tröskhus på baksidan.
År 1948 gjordes denna ritning på uthuset skulle byggas till med ett tröskhus på baksidan.
Till vänster: Bertel på 30-talet. Till höger: Bertel i mitten, t.v. småkusinen Einar Båsk från Helsingfors och t.h. brodern Ragnar.
Till vänster: Bertel på 30-talet. Till höger: Bertel i mitten, t.v. småkusinen Einar Båsk från Helsingfors och t.h. brodern Ragnar.

Bertel och Julia fick 6 barn, av dessa bor 2 i Finland och de övriga i Sverige.

Adele Långfors.

Här Adele i unga år, hon som sitter i stolen är Anna Krook.
Adele i unga år, hon som sitter i stolen är Anna Krook.

Adele Agneta (1912-1983) gifte sig år 1941 med Selim Eklund (1912-1989). Selim var son till “Kårk Viktor” alltså Viktor Lång, senare Eklund och bodde på Brobackan. Efter att de gifte sig bodde de i Viktors lillstuga i Vesteras korsningen men i slutet av 1940-talet övertog de den bondgård på Åbackvägen 32 som Adeles yngre bror Ragnar och dennes hustru Verna ägde.

Det var i den här gården på Korsbäckvägen som Adele och Selim bodde i på 40-talet.
Det var i den här gården på Korsbäckvägen som Adele och Selim bodde i av 1940-talet.
På bilden gården på Åbackvägen 32 som Adele och Selim Eklund ägde från slutet av 40-talet till 1961 då de sålde gården och hemmanet åt Adeles yngsta bror Boris och dennes hustru Gun-Lis. Adele och Selim flyttade då med sina 3 barn till Västerås i Sverige där de bodde så länge de levde.
Flygfoto av gården på Åbackvägen 32, som Adele och Selim Eklund ägde från slutet av 40-talet till år 1961 då de sålde gården och hemmanet åt Adeles yngsta bror Boris Långfors och dennes hustru Gun-Lis. Adele och Selim flyttade då med sina 3 barn till Västerås i Sverige där de bodde så länge de levde.

Ragnar Långfors.

Ragnar Evald (1916-2008) gifte sig år 1939 med Verna (1918-1985)  som var dotter till Erland och Hulda Krook, som bodde på Åbackvägen 32. Vernas bror Bertel Krook som i slutet på 1930-talet övertagit hemgården av sina föräldrar stupade i Vinterkriget i december 1939. Verna och Ragnar som då bodde i hemgården i Klemetsändan övertog då Krook hemmanet och blev bönder där.

I slutet på 40-talet sålde Ragnar och Verna hela Krook hemmanet åt Ragnars syster Adele och hennes man Selim Eklund. Själva flyttade de till Canada och stannade där till 1958 då de återvände till Dagsmark. De övertog då det nedlagda mejeriet där Stenström några år tidigare hade startat tillverkning av tellblock. I sex års tid fortsatte de med tillverkningen av tellblock och de bodde då i övre våningen på det gamla mejeriet.
I slutet på 40-talet sålde Ragnar och Verna hela Krook hemmanet åt Ragnars syster Adele och hennes man Selim Eklund. Själva flyttade de till Canada och stannade där till 1958 då de återvände till Dagsmark. De övertog då det nedlagda mejeriet där Stenström några år tidigare hade startat tillverkning av tellblock. I sex års tid fortsatte de med tillverkningen av tellblock och de bodde då i övre våningen på det gamla mejeriet.
På bilderna Ragnar Långfors. På bilden i mitten sitter han med broderns barnbarn i famnen.
På bilderna Ragnar Långfors. På bilden i mitten sitter han med broderns barnbarn i famnen.
Till vänster Ragnar och Verna tillsammans med familjen Mitts.
Till vänster Ragnar och Verna tillsammans med familjen Mitts.
På bilden till vänster Verna Långfors som sätter ut en julkärv och till höger provsitter hon en maskin bakom mejeriet.
På bilden till vänster Verna Långfors som sätter ut en julkärv och till höger provsitter hon en maskin bakom mejeriet.

I början på 1960-talet byggde Ragnar och Verna en ny gård åt sig på andra sidan mejeriet. År 1964 sålde de tellblocksfabriken och det nedlagda mejeriet åt Bror och Gunni Lundell som flyttade hem från Sverige och fortsatte med verksamheten.

Den här gården på Åbackvägen 28 byggdes år 1963 och här bodde Ragnar och Verna så länge de levde. Gården har senare övertagit av Ragnars brorson. Fotot från 2008.
Den här gården på Åbackvägen 28 byggdes år 1963 och här bodde Ragnar och Verna så länge de levde. Gården har senare övertagit av Ragnars brorson.

Elvi Långfors.

Elvi Ingegerd (f. 1919) bosatt i Sundsvalltrakten i Sverige och är gift med Ragnar Näsberg.

Här Elvi Långfors.
Elvi Långfors.

Boris Långfors.

Boris Bertrand (1925-2007) tillhörde den sista årsklassen som inkallades i fortsättningskriget och hann vara med bara en kort tid, dock inte i de avgörande striderna. Efter vapenstilleståndet 1944 måste han fortsätta sin militärtjänstgöring i Dragsvik. Boris gifte sig år 1960 med Gun-Lis (f. 1938) som var dotter till Lennart och Signe Grans.

På bilden Boris Långfors år 1960.
Boris Långfors år 1960.

I ungefär ett års tid bodde de i Boris hemgård i Klemetsändan men 1961 övertog de den så kallade Krook-gården på Åbackvägen 32 och flyttade dit. De satsade på rotfruktsodling, först var det morötter och potatis som gällde men efter en tid satsades det enbart på potatis.

Här visar Boris Långfors upp morotsskörden för Vasabladets fotograf Rafael Olin år 1965. ”En jordbrukare i Dagsmark som inte odlar rotfrukter av något slag är ingen jordbrukare”, sade Boris Långfors då. Det var bra lönsamhet med morötter den tiden, han väntade sig ett pris på 30 penni per kilo mot 8 för potatis. Bild från Traditionsarkivet i Vasa.
Här visar Boris Långfors upp morotsskörden för Vasabladets fotograf Rafael Olin år 1965. ”En jordbrukare i Dagsmark som inte odlar rotfrukter av något slag är ingen jordbrukare”, sade Boris Långfors då. Det var bra lönsamhet med morötter den tiden, han väntade sig ett pris på 30 penni per kilo mot 8 för potatis. Bild från Traditionsarkivet i Vasa.
Boris blev alltså den tredje Långforsaren som brukade detta hemman och hemmanet har övergått i följande generations ägo, som fortsätter med intensiv potatisodling.
Boris blev alltså den tredje Långforsaren som brukade detta hemman och hemmanet har övergått i följande generations ägo, som fortsätter med intensiv potatisodling.

Uthuset som syns på den vänstra bilden förstördes i en brand 1966, medan själva huvudbyggnaden revs 1976 och då byggdes den nya gården som syns på den högra bilden

Torsten Långfors.

Torsten Tor (f. 1929) flyttade i unga år till Hallstahammar och fick arbete på Bulten som så många andra. År 1959 gifte han sig med Seija som var hemma från Himanka och fick med henne 2 barn. Han är frånskild och bor numera i Småland i södra Sverige. Torsten vistades ofta i Dagsmark i den sommarstuga som han byggde nere vid ån i Klemetsändan.

På bilden Torsten Långfors i 30-årsåldern.
Torsten Långfors i 30-årsåldern.

Kartor.

Långfors hemman nr 1:10 som Klemes-Emel fick i Klemetsändan var väl samlat i ett stort skifte från Lappfjärd å upp till Sparmossen. På storskifteskartan från 1905 så finns det inga gårdar, förutom de syns nere i Storfors.
Långfors hemman nr 1:10 som Klemes-Emel fick i Klemetsändan var väl samlat i ett stort skifte från Lappfjärd å upp till Sparmossen. På storskifteskartan från 1905 så finns det inga gårdar, förutom de syns nere i Storfors. Hemmanet var över 50 hektar stort, varav hälften skog.
På sockenkartan så ser att gården har flyttats, kanske samtidigt som Lena-Edla flyttade de så kallades Sandbackas gården.
På sockenkartan så ser vi att gården har flyttats, kanske samtidigt som Lena-Edla flyttade den så kallade Sandbackas gården.