Folkskoleväsendets utveckling i svenska Österbotten.

Artikel i Syd-Österbotten 30.7.1904. Renskrivet av Lasse Backlund i november 2020.

Om vi undantar Tjuda pedagogi, som redan år 1649 inrättades på rikskanslern Axel Oxenstjernas gods i Kimito, och vilken skola betydligt skiljer sig från våra högre folkskolor, har vi Finlands första av staten understödda folkskola i Finland i Munsala, inrättad av den varmhjärtade folkbildningsvännen Anders Svedberg 1662, således redan fyra år förrän folkskoleväsendet blev officiellt ordnat i vårt land. I sju års tid var sedan denna skola, som i sitt ursprungliga skick i mångt och mycket liknade våra folkhögskolor, svenska Österbottens enda folkskola. På hösten 1869 öppnades den andra, Villa folkskola i Gamlakarleby landsförsamling, och följande år den tredje, Kronoby folkskola i Kronoby.

Så går igen många år, innan flera folkskolor kommer i verksamhet. 1875 inrättar man i Kronoby vid sidan av den tidigare gosskolan en flickskola. Samma år öppnas de första skolorna i Mustasaari, nämligen i Gammelstaden och i Veikars by. Följande år får Pedersöre sin första skola i Larsmo och Vörå socken i Koskeby, för vilken statsbidraget beviljats redan 1873. I anseende till de små lärarlönerna och att Nykarleby seminarium öppnades först 1873, var det vid denna tid ytterst svårt att erhålla kompetenta lärare. 1877 utdimitterades de 14 första svenska lärarkandidaterna, men märkligt nog inrättades detta år ingen folkskola i vår landsdel. Söder om Wasa uppstår de första folkskolorna 1878 i Närpes i Yttermark by och i Lappfjärd i Dagsmark by. Samma år erhöll även Nedervetil och Jeppo sina första skolor. Följande år öppnas inte mindre än 9 nya skolor. 1881 inrättas i Sideby och Malax de första folkskolorna, nämligen i Sideby kyrkoby och i Ytter-Malax. Sedan får 1884 Esse, 1885 Övermark, 1886 Solf och Nykarleby landskommun, 1888 Maxmo, 1889 Purmo, 1891 Terjärv och 1894 Kristinestads landsförsamling i Tjöck sina första skolor. Replot och Bergö fick skolor ännu senare.