Tidningsartiklar från år 1934.

 Syd-Österbotten 7.4.1934:

Andelsstämmor.

Onsdagen den 28 mars höll Dagsmark andelskassa och mejeriet gemensam stämma på ungdomshemmet. Till stämman hade infunnit sig ett 40-tal medlemmar. Av andelskassans årsberättelse framgick, att kassans medlemmar numera uppgår till 45 och att andelsinsatserna sammanlagda belopp vid årsskiftet utgjorde 7,560 mark och reservfondens medel 5,205 samt dispositionsfonden 2,378 eller tillsammans 15,144 mark. Kassans utlåning stiger till 427,695 mk och inlåningen till 263,982 mk. I kassan deponerade medel utgör 182,949 mk. 1933 års överskott steg till 3,840 mk. en summa som stämman beslöt att överföra till fonderna. Under året har utgivits 51 lån med en gemensam summa om 130,200 mk.

Under en kortare paus, varunder de närvarande bjöds på gratis kaffe, vidtog mejeriets förhandlingar. Ur årsberättelsen framgår att mjölktillförseln till mejeriet väsentligen nedgått, sålunda har under 304 verksamhetsdagar invägts 482,249 kg mot 699,677 året innan. Medelmjölkmängden per leveransdag utgjorde 1,586 kg och medelfettprocenten var 3,6. Av den invägda mjölken har tillverkats 20,331 kg smör, som huvudsakligast sålts genom Centralandelslaget Enigheten. Totalinkomsten för produkter stiger till 408,962 mk. För den mjölk som har levererats till mejeriet, har i likvider utbetalats 301,033 mk med ett medelpris om 62,5 penni per kg. Till fonderna har överförts 8,480 mk och till avskrivningar disponerades 30,000 mk. Driftkostnaderna steg till 69,063 mk. Ett överskott av 2,145 mk beslöt stämman överföra till reservfonden. Mejeriets skuld, som under året avkortats med 35,000 mk, utgör numera 220,000 mk.

Syd-Österbotten 25.4.1934:

Prästerskapet. Till kapellanstjänsten i Malax har under den andra ansökningstiden ingen sökande anmält sig. Första gången söktes tjänsten av kyrkoherdeadjunkten i Pojo, Elmer Rosengren, bördig från Dagsmark.

Syd-Österbotten 9.5.1934:

Olyckshändelse i Dagsmark. 4-årig gosse faller från kärran och hamnar under hjulet.

Lördag kväll hämtades till sjukhuset i Kristinestad 4-årige bondsonen Lars Löfgren från Dagsmark. Enligt vad man kunnat utreda, hade han fallit från en kärra och därvid hamnat under enda hjulet, som gått över hans huvud. Vid undersökningen konstaterades han hade ett stort sår ända in till benet över hela hjässan, samt mindre skrubbsår på armarna och benen. Lyckligtvis hade huvudskålen dock inte skadats. Närmare detaljer är inte kända.

Då vi i går kväll på sjukhuset frågade oss om gossens tillstånd, erhöll vi det beskedet, att han befinner sig på bättringsväg, Hans skador är visserligen rätt allvarsamma, men någon livsfara föreligger dess bättre ej.

Syd-Österbotten 21.7.1934:

Idrottstävlingar i Dagsmark.

Dagsmark Idrottsklubb hade senaste söndag kl. 13 arrangerat idrottstävlingar. Seniorerna tävlade i sexkamp om guldsmed Hellmans pokal och vanns den i år av Urho Myllyniemi. Bertel Krook ledde ännu till den sista tävlingen 1500 m löpning, där Myllyniemi passerade honom. Bertel Krook blev alltså andra och Bertel Forslin blev trea.

Juniorerna tävlade i sjukamp och byn delades upp i norra sidan och södra sidan. Södra sidan vann eftersom Eskil Backlund vann 5 av de 7 grenarna.

Också småpojkarna under 15 år tävlade. Arne Lindblad vann 100 meter på tiden 14,3 sekunder, Ragnar Backlund vann längdhopp med 4,06 m, Arne Lindblad vann höjd med 140 cm och Yngve Söderkvist var bästa på 1 500 meter med tiden 5.07.

 Syd-Österbotten 25.7.1934:

Dagsmark ungdomsförening håller sommarfest instundande lördag och söndag. På lördagen förekommer på programmet endast det trevliga teaterstycket ”Storö-Lars”, varefter följer dans. På söndagen kl. 14 blir det friluftsfest med körsång, föredrag och deklamation. Så blir det dans från kl. 15.30 till 18.30 och kl. 20 fortsättes programmet inne i ungdomshemmet med tal, skämtnummer med mera, samt sist och slutligen naturligtvis åter dans. För musiken står Rio-Rita.

Syd-Österbotten lördagen 22.9.1934:

Blixtnedslag i Dagsmark.

Blixten härjade hos dir. Nylund, ingen människa dock skadad.

Tidigt i går på eftermiddagen gick ett häftigt åskväder åtföljt av störtregn över våra trakter. I Dagsmark slog blixten ned hos direktör V. Nylund. Längs radioantennen, som ícke var jordad, sökte den sig till belysningsledningarna. I ett rum åstadkom den rätt stora skador, i det att den söndrade 7 fönsterrutor och rev ned tapeterna. Ingen råkade för tillfället befinna sig i rummet. Underligt nog så blev radioapparaten inte skadad. En annan gren av blixten sökte sig från antennen till vajern på flaggstången. Vajern var ungefär en meter ovan marken lindad runt flaggstången och blixten splittrade helt och hållet den del av stången, som befann sig nedanför detta ställe.

Ungefär samtidigt slog blixten ned i Nylunds såg, där en 10 kw:s elektrisk transformator söndrades. Skadorna belöper sig här till ett tusentals mark.

Syd-Österbotten onsdagen 26.9.1934:

Det senaste åskvädrets härjningar i Dagsmark.

Fredagens åskväder synes ha varit ovanligt häftigt i våra trakter. Några större skador utöver de redan nämnda har dock lyckligtvis inte förorsakats.

Det verkar som om Dagsmark och Lålby skulle ha varit värst utsatta för blixten. I vårt senaste nummer nämnde vi om blixtens härjningar hos direktör V. Nylund i Dagsmark. Blixten slog även ned i en gård, där värdinnan som bäst höll på att baka. Den kom ned genom bakugnsskorstenen, men lämnade blott ett obetydligt märke i den av cement gjutna spisplattan. Värdinnan som stod helt nära ugnen, slapp undan med blotta förskräckelsen. I byn söndrades också ett 10-tal telefoner och belysningsledningarna skadades allmänt. Det var fullkomlig panikstämning i byn, säger vår meddelare, och det kan man gott förstå.

Syd-Österbotten 29 september 1934:

Värdefull häst dödad av elektrisk ström.

Under den starka stormen torsdag eftermiddag inträffade det, att fyra efter varandra följande stolpar på Ab Pärus-Fors Oy:s belysningsströmlinje mellan nämndeman Ådjers och bonden Axel Klockars gårdar i kyrkbyn bröts av. Bonden Anselm Gullmes´ häst, som befann sig på bete i närheten, kom i kontakt med de nedfallna ledningarna och dödades. Hästens nödställda belägenhet observerades nog av Gullmes, som försökte dra bort hästen från ledningarna, vilket dock inte lyckades. Gullmes högg då av ledningarna med en yxa så att strömmen bröts, men då var hästen redan död. Den var värd 5 000 mark och oförsäkrad.

De avbrutna stolparna befanns vid granskning vara genomruttna. Som vi torde minnas så blev en liten gosse i fjol illa bränd under liknande omständigheter. Man är därför mycket upprörd i Lappfjärd över att de elektriska ledningarna inte sköts bättre. Enligt vad vi erfarit torde saken denna gång klaras upp i godo.

Syd-Österbotten 13.10. 1934:

Ab Pärus-Fors bygger modern vetekvarn.

Som känt har veteodlingen de senaste åren gjort oanade framsteg i vår landsända. En del kommuner är redan i det närmaste självförsörjande på detta sädesslag. I detta nu är intresset stort överallt för denna odlingsgren.

För att veteodlingen skall få någon större ekonomisk betydelse för vår landsdel fordras emellertid kvarnar, som kan bereda ett gott mjöl. Södra Österbotten, alltså det bästa veteodlingsdistriktet, har dock hittills saknat en sådan kvarn, vilket utgjort ett allvarligt hinder för veteodlingens utveckling. Såväl på gillesmöten som privat har denna brist påtalats. Yttermark och Närpes östra lantmannagillen har tillsatt kommittéer i saken och av allt att döma kommer producenternas önskningar att villfaras.

Ab Pärus-Fors Oy i Lappfjärd har sålunda redan igångsatt uppförandet av en vetekvarn, som kommer att uppfylla de högsta fordringar. Maskinerna till kvarnen ha inköpts från Sverige och England. Kvarnen torde bli färdig att emottaga mäld redan i slutet av november månad. Då avverkningen vid kvarnen blir omkring 300 kg i timmen, kan vetekvarnfrågan för Lappfjärd och angränsande kommuner anses vara löst i och med detta företags tillkomst.

Kvarnbolaget kommer att ordna transporter mellan kvarnen och kunderna med lastbil, så att även längre bort boende odlare bli i tillfälle att förmala större eller mindre vetepartier utan några höga kostnader.

Syd-Österbotten 3.11.1934:

Dagsmark andelsmejeri höll ordinarie höststämma söndagen den 28 oktober. Till ordförande för stämman utsågs Emil Backlund och till sekreterare Frans Agnäs.

Ur den av disponenten Viktor Björklund föredragna berättelsen under tiden 1/1 – 30/9 framgick bland annat att mjölktillförseln katastrofalt nedgått sedan senaste år. Sålunda har till mejeriet invägts 267,628 kg mjölk mot 388,641 kg under motsvarande tid år 1933. Orsaken till denna nedgång får sökas i det långvariga tryckta läget på smörmarknaden, vilket gjort att man mera börjat ägna sig åt spannmålsodling.

Den invägda mjölkens medelfetthalt har varit 3,77 %, mot 3,66 % senaste år. Av den till mejeriet förda mjölken har tillverkats 11,082 kg smör för ett medelpris av 18 mk 72 p. Till ett kilo smör har det åtgått 24,1 liter mjölk. Som exportsmör har till exportandelslaget Enigheten sålts 10,046 kg smör för ett medelpris av 18 mk 86 p. Resten har sålts i minut för ett medelpris av 20 mk 72 p. Lägsta smörpriset noterades i januari till 16,11 mk och högsta i september till 23 mk. För de sålda produkterna har influtit 211,475 mk och till leverantörerna har i likvider utbetalats 147,690 mk (år 1933 utbetalades i likvider 236,707 mk).

De i tur avgående styrelseledamöterna Valdemar Rosengren och Josef Granlund återvaldes, likaså suppleanten Erik Anders Rosengård. Till revisorer återvaldes Mejeriförbundet Enigheten, läraren Einar Lind och bonden Johan Lillkull, ävensom suppleanterna Viktor Nyroos och Erland Norrgård.

Liksom förut beslöts att mejeriet deltar med hälften av prenumerationspriset på tidskriften Lantmän och Andelsfolk. Efter förhandlingarna togs paus, varunder stämmobesökarna bjöds på kaffe.

Efter pausen höll handlanden John Spolander från Kristinestad ett intressant föredrag om hästen, dess skötsel och sjukdomar. Särskilt berörde föredragshållaren den i våra trakter mycket spridda sjukdomen kvickdrag.

Efter föredraget bjöds det igen på kaffe och smörgåsar av mejeriet. Därefter följde Andelskassans höststämma. Styrelseordföranden Erik Englund påminde med några ord om att kassan denna höst fyller 10 år. Sedan till ordförande för stämman valts Erik Englund till ordförande och Einar Lind till sekreterare, vidtog förhandlingarna.

Kassören J. V. Björklund delgav en detaljerad berättelse över andelskassans tioåriga verksamhet. Därur framgick att andelskassan från en blygsam start våren 1925 med 13 medlemmar utvecklats i jämnt tempo, så att den vid senaste årsskifte hade 45 medlemmar och en kassabalans slutande på 466,000 mk.

Efter berättelsen fastslogs in- och utlåningsgränserna. Styrelsemedlemmarnas arvode bestämdes till 5 mk per bevistat sammanträde. Revisorernas arvode utgår enligt räkning.

De avgående styrelsemedlemmarna Frans Agnäs och Viktor Björklund återvaldes, likaså suppleanten Emil Långfors. Också revisorerna Emil Backlund och Einar Lind återvaldes, liksom suppleanterna Nils Nelson och Erland Norrgård.

Kassören Viktor Björklund föredrog styrelsens berättelse över lånens användning. Därur framgick, att andelskassan under årets nio första månader utgivit 27 lån på totalt 111 743 mk för olika ändamål.

Sedan förhandlingarna avslutades, hoppades ordföranden att andelskassans andra decennium skulle bli lika lyckligt som dess första.

 Syd-Österbotten 24.11.1934:

Ab Pärus-Fors Oy:s vetekvarn färdig. Kvarnen har i dagarna blivit färdig och avprovningen sker någon dag i nästa vecka, varefter den nya kvarnen kan sätta i gång med verksamheten.

Den åttonde ungdomsringen bildades 1908 då ungdomsföreningarna i sydligaste Österbotten beslöt att inleda ett samarbete. Läraren Frans Teir verkade som ordförande och lärarinnan Elin Andersson var sekreterare. Verksamheten var till en början livlig men så domnade den bort, för att helt avslutas år 1918. I november 1934 återupptogs verksamheten och det kan vi läsa om i:

Syd-Österbotten 28.11.1934:

Åttonde ungdomsringen återupptar verksamheten.

Initiativtagare till mötet var ungdomsförbundets ordförande, rektor Johannes Nyquist, som i ett hälsningsanförande påpekade de vinningar, som ungdomsrörelsen kunde ha av en intensiv ringverksamhet. Närvarande var ett 30-tal representanter för 9 organisationer. Endast tre ungdomsföreningar var orepresenterade inom området som omfattar Lappfjärd, Kristinestad, Tjöck, Sideby, samt Mörtmark i Bötom och Kasaböle i Sastmola.

Alla talare var överens med ordföranden om att återuppta verksamheten, för vilket ändamål av gammalt finnas i kassan 2,037:95. Ordföranden tackade kassören, fröken Andersson för förvaltningen av medlen. Sedan redogjorde sjunde ringens ordförande H. Heikfolk för verksamheten i grannföreningarna i norr.

Därpå skreds till val av en interimsstyrelse, som skall förbereda verksamheten och utarbeta förslag till stadgar till det konstituerande mötet i Tjöck i februari 1935. I interimsstyrelsen invaldes Johannes Nyquist till ordförande och Frans Storkull från Dagsmark till viceordförande. Styrelsemedlemmarna valdes från alla föreningar, bland annat Ragnar Skogman.