Skolorna i Korsbäck.

Sammanställt av Lasse Backlund i november 2020, med hjälp av Lappfjärds Historia del I och II, och lärare Nils Bergmans historiker. Flera Korsbäckbor har hjälpt till med viktiga uppgifter och fotografier, bland annat Paul Nygård,  Hans Stenlund och Bo-Göran Lindh som också  bidragit med foton ur Linda Lindells samlingar. Jan Bergman har bidragit med Nils Bergmans foton.

Småbarnsskolan i Korsbäck.

I forna tider var det på föräldrarnas ansvar att barnen skulle lära sig läsa och skriva. Eftersom föräldrarna inte hade gått i någon skola, så var inte heller de läskunniga och någon hemundervisning var inte möjlig. Till en början fanns det skolmästare, som besökte hemmen men sedan blev det prästerna och församlingarna, som fick ta rollen som lärare och barnafostrare. Det här arrangemanget lyckades inte alltid, eftersom de läskunniga prästerna inte ansåg sig ha tid med undervisning och därför gavs uppdraget åt klockarna. De var inte alls lämpade för detta eftersom klockaren i allmänhet inte var läskunnig.

På 1800-talet inrättades i Lappfjärd flera småbarnsskolor, där församlingen skötte om undervisningen med en ambulerande lärare. Denne flyttade på sig mellan de olika småskolorna. Folk hade inga stora krav på denna undervisning, de var nöjda om barnen lärde sig läsa innantill och att kunna katekesen utantill. Det räckte till vid läsförhören, och att få bli konfirmerad och så gav det möjlighet att få gifta sig som vuxen. Den här tiden var skolan och allt lärande frivilligt.

Byborna i Korsbäck byggde redan i början av 1900-talet en liten skolstuga eftersom församlingen år 1899 beslöt att inrätta 6 barnskolor i kommunen. Det lilla skolhuset placerades på ”Tresk-Eriks” alltså Erik Johansson Korsbäcks (1851-1937) hemman, på den östra sidan av vägen mellan hemmanen Utter och Hallonqvist.

Riktigt i början av 1900-talet byggde Korsbäckborna den första småskolbyggnaden på denna tomt. Fram till 1914 skötte församlingen om undervisningen och det var då som kommunen bestämde att alla skolor skall övertas av kommunen. Skolan var verksam här ända till år 1930, då den nya skolbyggnaden kunde tas i bruk och ungdomsföreningen tog över den gamla.

År 1913 bestämde Lappfjärds kommun att den skall överta alla skolhus och undervisningen skall ske i kommunens regi. Församlingen och prästerna motsatte sig detta och besvärade sig men guvernören i Vasa gav kommunen rätt.

Detta ledde till att Korsbäckborna följande år beslöt att inrätta ett fast småskoldistrikt. På ett möte den 1 mars 1914 beslöt de att de skall upplåta och underhålla den befintliga byggnaden för den kommunala småskolans räkning. För den blivande lärarinnan skulle det inredas ett kök och en kammare. Eftersom byggnaden nu byggdes om till en 3-rummare, så skulle det byggas tre nya eldstäder, och en farstukvist till skolsalen skulle också byggas.

Den 23 augusti 1914 gjorde byborna ett avtal med bonden Erland Lind att denne på entreprenad skulle utföra renoveringen och han fick tid endast till den 1 oktober samma år. Han skulle bland annat dikta både skolsalen och kammaren, både in- och utvändigt. Golven skulle tas ut och mullbänkarna sättas i skick, och sedan skulle golvet sättas in igen. Alla fönster och flera dörrar skulle förnyas och för allt detta arbete skulle Erland få 155 mark.

Skolbyggnaden stod med långsidan längs med vägen och gårdsplanen med de båda ingångarna fanns på den östra sidan. Den här byggnaden revs i början av 1950-talet då den nuvarande festsalen och scenen byggdes. Denna ritning är gjord enligt originalritningen från år 1914.

Det var skoldistriktet, alltså korsbäckborna som var ägare och upprätthållare till småskolan. För att finansiera småskolan så skulle byborna betala en avgift till underhållet enligt mantal men efter en tid övergick man till räkna avgiften enligt antal skattören. Staten och kommunen gav bidrag till lärarinnans lön.

Någon förteckning på lärarinnorna i småskolan finns inte, men lärare Nils Bergman hade uppgifter att Helmi Rönnqvist från Närpes skulle ha varit en. Hulda Bobacka från Övermark en annan, likaså Agnes Irene Nygård från Närpes. År 1921 – 1922 var Ragnhild Viljamsdotter Ånäs från Härkmeri lärarinna och följande år Edna Emilia Öist från Övermark. Det var ju denna Edna som år 1924 gifte sig med Frans Ålgars.

De barn som gått i småskolan hade sedan möjlighet att fortsätta i folkskolan i Dagsmark. Den inledde verksamheten på hösten 1878 och flera elever från Korsbäck gick i den 4-åriga folkskolan. Det hörde till att de som började i folkskolan skulle kunna både läsa och skriva, och känna till de viktigaste sakerna inom religionen. Då skolan i Dagsmark började så antog de den ambulerande läraren Samuel Manner som folkskollärare. Det var ju han som före det i tur och ordning hade undervisat i alla byar i socknen.

Om du klickar HÄR, så kan du läsa historiken om Dagsmark folkskola.

Om du klickar HÄR, så kommer du till Dagsmark folkskolas elevmatrikel, gå gärna in och kika, kanske du hittar farfars eller mormors namn där.

Folkskolan i Korsbäck.

Allt sedan 1878 så hörde Korsbäck till Dagsmark skoldistrikt, vilket betydde att de elever som ville gå i folkskolan måste ta sig ner till Dagsmark. Skolgången var frivillig och redan det långa avståndet och de dåliga vägarna avskräckte. De familjer som bodde nära gränsen till Kärjenkoski hade 8 km till skolan, så det är helt förståeligt att barnen stannade hemma. Bristen på vinterkläder och ordentliga skor var också en vanlig orsak till att inte gå i skola.

År 1909 anhöll skoldistriktet i Korsbäck att Lappfjärds kommun skulle inrätta en folkskola i Korsbäck. Anhållan avslogs följande år, på grund av att antalet elever uppskattades till endast 20.

År 1921 infördes den allmänna skolplikten i Finland men det fanns en övergångstid på 10 år att genomföra den. Denna övergångstid var helt nödvändig för i de flesta byar fanns det inte utrymme för alla barn samtidigt. Med stöd av denna nya lag anhöll skoldistriktet i Korsbäck ännu en gång att det skall inrättas en folkskola i Korsbäck. An någon orsak beslöt kommunstämman i Lappfjärd att avslå ansökan men efter ett besvär till landshövdingen, så ändrades beslutet. Bydelarna Lillsjö och Korsbäck bildade ett eget skoldistrikt och undervisningen skulle till en början ske i förkortad lärokurs, vilket betydde att skolan hade endast en lärare.

På våren 1923 beslöt kommunen att bevilja ett årligt bidrag på 600 mark för att inrätta en skola i så kallad hyrd lokal. Det var byborna som skulle stå för den hyrda lokalen och de lovade nu att bygga till den gamla småskolan, så att den också kunde inrymma elever i folkskolan.

Redan i februari 1923 hade byborna tillsatt en byggnadskommitté bestående av Erland Lind, Johannes Stenlund, Viktor Sten och Viktor Bergqvist. Dessa fick nu i uppdrag att uppföra tillbyggnaden, som till stora delar finansierades med lån. Mycket möjligt var det under byggnadstiden som barnen gick i skolan i Josef Hallonqvists lillstuga, som låg precis på andra sidan rån på den södra sidan.

Hösten 1923 kunde så barnen i Korsbäck börja gå i en egen folkskola och invigningsfesten ordnades den 6 december 1923. I början kan det vara så att alla barn inte började i skolan eftersom skolplikten infördes först 1927 i Lappfjärds kommun. De barn från Korsbäck som hade inlett skolgången i Dagsmark flyttade genast över till den egna folkskolan.

Längst fram läraren Walter Byman med eleverna i Korsbäck folkskola i mitten av 1920-talet. Bakom eleverna den gamla småskolbyggnaden och till höger syns nybyggnaden som uppfördes då folkskolan inledde verksamheten år 1923. Fotot är taget från nordväst.
Skolans förvaltning.

Skolan leddes och förvaltades av en direktion, bestående av betrodda bybor och den hade stora befogenheter. Det var direktionen som tillsatte lärare och annan personal, de skulle se till att byggnaderna var i skick och efter att skolplikten infördes så skulle de också se till att alla barn gick till skolan. Eftersom flera familjer var fattiga och inte ens hade varma vinterkläder och skor, så skickades barnen inte till skolan, trots skolplikten. Det här var ett stort problem för direktionen och efter en tid började kommunen ge skobidrag åt de allra fattigaste.

De flesta Korsbäckbor har i något skede suttit med i skolans direktion. Bland de mest långvariga kan nämnas Viktor Sten i 20 år, Erland Lind i 15 år, Frans Nygård i 20 år, Selim Norrvik i 28 år och Gunnar Stenlund i 23 år. Anita Lindqvist var med som enda kvinna i 5 års tid.

De första lärarna.

Det är oklart vilken roll småbarnsskolan fick efter att folkskolan började men åtminstone var det småskoldistriktet som ägde byggnaden. Från och med 1921 kallas småskolan för den lägre folkskolan och folkskolan för den högre. Folkskolans första lärarinna var Hilma Blomqvist (född 1870 i Borgå). Som 52-åring hade hon just gått i seminariet i Ekenäs och fick sin första tjänst i Korsbäck.

Följande lärare var Walter Byman (född 1881 i Helsingfors). Han kom till Korsbäck år 1924 och han var lärare fram till sin död 1929, med flera pauser på grund av sjukdom. Walter var gift med Linda (född Lönnfors i Lappträsk år 1891) och tillsammans med Telma Savela så vikarierade hon sin man Walter under åren 1927-1929. Telma Savela var född år 1902 i Gamla Karleby och var lärare under ett par år.

Det var år 1929 som folkskolans direktion anhöll om att kommunen skulle göra skolan till en fullständig folkskola med två lärare. Både skolstyrelsen och kommunen godkände förslaget och skolan kunde då anställa också en lärarinna för de lägre klasserna. Hösten 1929 anställdes så nyblivna änkan Linda Byman som lärarinna i småskolan och Frans Stengård (född 1905 i Sastmola) blev lärare för de högre klasserna.

Allting var inte frid och fröjd, trots att skolan nu blev en tvålärarskola. Eleverna från gårdsgruppen Lillsjö ville hellre gå i skola i Dagsmark, eftersom skolvägen dit var kortare och vägen var också bättre skött. I augusti 1929 hölls ett möte där alla parter närvar, till och med skolinspektör Näse var med. Där konstaterades dock att det var kommunfullmäktige som hade beslutat om Lillsjöbornas skolgång, så skoldistrikten kunde inte påverka Lillsjöbornas skolval. Dessa fortsatte tillsvidare i Korsbäck folkskola och skolvägen skulle ju året därpå bli kortare då det nya skolhuset kunde tas i bruk.

Walter Bymans minnesfond.

Det var ju år 1924 som Walter kom till Korsbäck som lärare i den nya folkskolan. Han var född 1881 i Helsingfors och år 1904 utdimitterades han från seminariet i Nykarleby. Walter var djupt troende och han gav ut flera böcker med religiöst innehåll. På grund av sjukdom fick han tjänstledigt från augusti 1927 och han avled sedan den 13 maj 1929. Då bestämdes det att i stället för blommor på begravningen så skall det samlas pengar till en minnesfond, som skulle bära hans namn. Åtskilliga elever har tack vare denna fond fått stipendier under sin skolgång.

Planer på ett nytt skolhus.

På grund av att elevantalet ökade så blev skolbyggnaden för trång och i augusti 1926 så anhöll Korsbäck skoldistrikt att Lappfjärds kommun skulle bygga en ny skola. Något gehör för detta nybygge fick man inte men då skolstyrelsen bestämde att den provisoriska och upphyrda skollokalen får användas endast till år 1927, så gjorde en ny ansökan till kommunen.

Kommunalfullmäktige beslöt i mars 1929 att en ny skolbyggnad skall uppföras i Korsbäck och redan i juni kunde kommunen godkänna ritningarna som hade gjorts av byggmästare Forssén i Närpes. Det var för övrigt samma man som gjorde ritningarna till den nya folkhögskolan i Lappfjärd.

I oktober 1929 kunde skolstyrelsen godkänna ritningarna och kostnadsförslaget och i december hölls en entreprenadauktion. Det kom inga sådana bud, som kunde godkännas och då beslöts det om en skriftlig entreprenadtävling.

Det lägsta anbudet gavs av bonden Johannes Stenlund och det godkändes på ett möte den 5 januari 1930. Skolstyrelsen hade beräknat kostnaderna till lite över 300 000 mark men Johannes anbud löd på 274 900 mark. Han satt själv med i den byggnadskommitté som kommunen hade tillsatt. Förutom Johannes satt där också Viktor Nylund som ordförande, Johan Lillkull, Karl Knus och Viktor Rosenstedt.

Nya skoltomten.

Den nya skolbyggnaden skulle uppföras på ett helt annat ställe. Kommunen hade redan år 1923 på auktion köpt in Rosenback hemmanet Häggblom, som låg vid Sågkvarnbacken. Vid storskiftet 1900-1912 hade det tilldelats bonden Josef Häggblom (1852-1906), som kallades ”Skaftung Josip” och hustrun Karolina (1850-1938). Hemmanet låg mellan träsket och Lillån och landsvägen gick rakt genom hemmanet. Bonden Josef dog år 1906 och i april 1914 sålde änkan Karolina hemmanet åt dottern Adelina (1887-1956) och hennes man Frans Hirsimäki. Frans dog redan år 1918 och änkan Adelina Häggblom hamnade på obestånd och hon tvingades sälja hemmanet på auktion.

I maj 1923 köpte Lappfjärds kommun hemmanet Häggblom av Adelina och hennes två omyndiga barn.  Åt sin mor Karolina tog Adelina undan ett tomtområde på ett halvt hektar nere vid träsket, där Karolina kunde bo under sin livstid i en liten stuga. År 1924 sålde kommunen ett större område ned mot ån åt Maria och Erland Granberg. I början av 30-talet såldes ett område på 0,8 ha av hemmanet på andra sidan vägen åt Erland och Ida Korsbäck.

Skolbygget 1930.

Bygget påbörjades genast och det gick raskt undan. Grunden var bra och byggnaden kunde delvis placeras på berg. Tomten sluttar mot norr, så att stenfoten i den ändan är tre stenar hög medan den i andra ändan är en sten hög.

En stor mängd korsbäckbor arbetade på skolbygget år 1930. Längst till vänster står entreprenören Johannes Stenlund och sittande på stocken sitter hans bror Viktor Sten. Bakom Viktor står Viktor och Josef Berglund från Lillsjö och där står också Elis Stenlund, Frans Lillsjö, Erland Hammarberg, Erland Rönngren och längst till höger står Viktor Berglind.
Det byggdes ordentliga byggnadsställningar och till och med en vinsch att lyfta upp materialet med. Längst till höger syns den provisoriska trappan, som gick allt upp till taknivån. Från början lades taket med mineritplattor, som i något skede byttes ut mot falsad takplåt.
Stora mängder med tegel behövdes för skolbygget och korsbäckkvinnor arbetade sommaren 1930 med att slå tegel. Från vänster Selma Lindqvist, Elin Sjöholm, Ingeborg Lindqvist, Selma Lillsjö, Manda Långstrand, Hulda Rönngren och Selma Liljedahl.
Tegelslageriet låg nedanför skolbygget mot Lillån. Till vänster syns Lillsjö och Långängen och bakom träden till höger finns Stogropen, där det i tiderna har funnits en sågkvarn som ägdes av Dagsmarkbor. I förgrunden syns ”hästtrådon” eller hästvandringen och framför byggnaden syns själva tegelslageriet.

Redan till hösten 1930 var skolbyggnaden färdig och den kunde genast tas i bruk. Vid granskningen konstaterades det att arbetet var väl utfört och kommunen kunde ta emot den i ypperligt skick.

Invigningen av nya skolan.

Under högtidliga former kunde den nya skolbyggnaden invigas och tas i bruk söndagen den 12 oktober 1930. Om du vill läsa mera om invigningen, så klicka HÄR, så kan du läsa vad Syd-Österbotten skrev efter festen.

Från och med hösten 1930 hade eleverna i Korsbäck allt det de behövde. En helt ny skolbyggnad och två lärare som undervisade i två olika grupper. Undervisningen fortgick oavbrutet, med undantag av ett uppehåll under vinterkriget från 7 december 1939 till 14 maj 1940. I början av fortsättningskriget 1941 var skolan stängd i några dagar, likaså under några dagar i september 1944 då evakuerade karelare inkvarterades i byggnaden. Den 18 september 1947 hade skolan lov, på grund av att fredsfördraget med Sovjetunionen trädde i kraft. Införandet av den kommunala skolbespisningen år 1945 var en viktig sak för många, eftersom flera elever levde under knappa förhållanden.

Under de kommande åren var det stor omsättning på lärarna, ända fram till början av 1950-talet då lärarparet Celia och Nils Bergman tog över. Nils var född i Oravais år 1922 och Celia var född Lindén i Närpes år 1923.

På hösten år 1930 kunde denna skolbyggnad tas i bruk och trots sina 90 år är den fortfarande rak och ståtlig.
Vad hände med den gamla skolbyggnaden?

Då den nya skolbyggnaden blev färdig hösten 1930, så blev den gamla skolbyggnad oanvänd. Det var distriktet, alltså Korsbäckborna som ägde den. Den nya folkskolläraren Frans Stengård föreslog på ett möte i februari 1931 att man kunde bilda en ungdomsförening i Korsbäck och att denna då kunde överta den ur bruk tagna byggnaden. Alla deltagare enades om att en ungdomsförening skall bildas och stadgar uppgjordes och så valdes den första styrelsen, där lärare Stengård valdes till ordförande.

I mars 1931 beslöt den nygrundade ungdomsföreningen att de skall köpa byggnaden av skoldistriktet för 5 000 mark. Eftersom föreningen saknade medel, så köptes byggnad med skuldsedlar. Genast på detta möte så berättade skolbyggaren och bonden Johannes Stenlund om husets historia för deltagarna. Samtidigt tog han sin skuldsedel på 300 mark och överräckte den till föreningen som en gåva. Några år senare gjorden bonden Josef Bergström likadant, hans skuldsedel var också på 300 mark. Viktor Nylund skänkte 225 i pengar åt föreningen och tack vare dessa donationer och en livlig verksamhet kunde ungdomsföreningen bygga ut och förstora sin lokal och föreningen är fortfarande verksam.

Skolan upphör.

Elevantalet minskade under åren på grund av lågt födelsetal och en stor utflyttning till Sverige. I början av 1960-talet stod det klart att skolan kommer att bli indragen i en nära framtid och direktionen och lärarna försökte hela tiden få fler elever till skolan. Man försökte till och med locka elever från Lillsjö att byta skola, från Dagsmark till Korsbäck.

År 1966 meddelade skolinspektorn att statsbidraget troligtvis kommer att dras in, eftersom elevantalet var under 20 och någon uppgång inte fanns i sikte. Följande år meddelade myndigheterna att den ena lärartjänsten kanske dras in om inte elevantalet stiger. Skolnämnden i Lappfjärd hade dock bestämt att folkskolan skulle få ett par nådeår.

År 1968 uppvaktade Einar Lindh och Elgot Norrvik skolstyrelsen med önskemålet att folkskolan få fortsätta sin verksamhet. Där konstaterade de dock att förutsättningarna fattades, vilket ledde till att direktionen beslöt att skolåret 1968-1969 får bli det sista.

På våren 1969 upphörde verksamheten i folkskolan i Korsbäck och eleverna flyttade över till den nyrenoverade folkskolan i Dagsmark. Eftersom Dagsmarklärarna Einar och innea Lind samtidigt gick i pension, så blev det paret Bergman som fortsatte som lärare i Dagsmark.

Eleverna i skolan.

Skolans elevmatrikel upptar 315 namn och som nummer ett inskrevs Selim Bergkvist, som var född år 1908. Han hade hösten 1919 börjat skolan i Dagsmark, där han hann gå i tre år före han flyttades och gick det sista året i Korsbäck.

Den sista eleven som skrev in var Bengt Norrvik, som började i skolan på hösten 1968 och han fick då nummer 315. Följande år flyttade han över till skolan i Dagsmark.

Byggnaden får nytt liv.

Skolan i Korsbäck tömdes efter stängningen och kommunen sålde skolbyggnaden åt företaget La-Lo Ab. Företaget grundades av Olle Ohlman från Sverige och i bolaget fanns det flera delägare från Lappfjärd. Företaget inledde tillverkningen av tvättsvampar av en ovanlig modell, som skulle säljas både i Finland och på export ut i Europa. Planerna var storstilade och åtminstone Olle Ohlman såg stora möjligheter att utveckla företaget.

I skolbyggnaden gjordes invändiga ändringar, där till och med mellanväggar togs bort för att få rum för de stora maskinerna. Flera personer anställdes, bland annat Holger Hammarberg skötte om maskinerna och Gun-Britt Hammarberg och Rakel Hällfors var med i tillverkningen.

Tvättsvamparna som Ab La-Lo tillverkade gick under namnet ”Nätbollen” och de gjordes i olika färger och med olika hårdhet. Sommartid var det här en ”Flugsvamp” eftersom den var mycket effektiv att tvätta bort flugor och andra insekter med från bilens vindruta och strålkastare. Själva svampen var gjord av superlon med ett nät av plast. Produkten var bra eftersom svamparna fortfarande är fullt användbara trots att det har gått 50 år sedan de tillverkades.

Verksamheten blev inte långvarig, för den lades ned i december 1970. Orsaken till nedläggningen sades vara brist på råvara men den riktiga orsaken var nog den dåliga försäljningen. Maskinerna monterades ner och Olle Ohlman, som under året hade bott i övre våningen flyttade tillbaka till Sverige.

La-Lo Ab sålde då byggnaden åt Heddy och Börje Nordström, som hade planer på att renovera den till bostad. Snart ändrade de planerna då Heddy och Börje köpte Pär-Gustav Lindhs bostadshus i Lappfjärd och flyttade dit. Som delbetalning för det köpet gav de skolbyggnaden i Korsbäck åt Heddys bror Pär-Gustav.

Pär-Gustav Lindh hade inga direkta planer för byggnaden, så han sålde den vidare till Paul Nygård i januari 1987. Paul Nygård hade heller inga planer vad han skulle använda huset till. Paul som arbetade på Pärus-Fors och sedan på  Sydbottens Kraft brukade skoja med att det hade blivit så populärt att omskola sig på äldre dar, så han tyckte att det då passade bra att ha en egen skola.

År 2012 sålde Paul Nygård skolbyggnaden åt ett par från Solf, som påbörjade en renovering men den hann knappt starta före den avslutades. Ännu i dag står skolbyggnaden tom och öde. I 46 år hann alltså folkskolan verka i Korsbäck, varav 39 i den nya byggnaden.

Foton.

Folkskolan i Korsbäck. Foto Nils Bergman.
Ellen Berglund (f. 1918) från Lillsjö gjorde denna ritning av skolan i början av 1930-talet.
Småskolans elever ca 1933 framför den nya skolbyggnaden. Från början fanns det små takfönster ovanför ingången och själva taket var gjort av fyrkantiga mineritplattor. Både fönstren och plattorna togs bort då byggnaden fick sitt nuvarande tak av falsad plåt. Bakom eleverna till vänster står Adelina Männistö, senare Sjövik, som skötte om städning och eldning på skolan. Till höger står Linda Byman. Fotot ur Lindas samlingar.
Linda Byman, senare Lindell (f. 1891 i Lappträsk) var småskollärare i Korsbäck under åren 1929-1951. Fotot ur hennes egna samlingar.
Nekrolog i Syd-Österbotten 18.5.1929:
I Korsbäck hölls i går vid folkskolan en sorgehögtid, då lärare Bymans stoft, som skall jordas i Helsingfors, bortfördes därifrån.
Högtidsstunden började kl. 10 f.m. med sång och ett andligt tal av t. f. kyrkoherde Axel A. Palmgren. Bankdir. J. J. Wadström höll även tal och framhöll den avlidnes nit i arbetet och stora förtjänster som lärare och människa samt meddelade att vänner och kamrater till honom beslutit att i stället för snart vissnade blommor bilda en fond vid skolan, bärande Valter Bymans namn. Fonden, som förvaltas av direktionen, uppgår f. n. till 1,110 mk. I samråd med skolans lärarpersonal utdelar direktionen av räntemedel stipendier åt skolans elever. Från skolan och bysbor frambar bonden Johannes Stenlund ett sista tack till den avlidne.
Linda Byman blev lärarvikarie år 1927 i stället för sin sjuka man Walter och då hon slutade år 1951, så ordnades det en avskedsfest då hon flyttade tillbaka till Lappträsk. Som synes var så gott som alla Korsbäckbor med på festen. Bredvid Linda, som gift om sig och hette Lindell sitter kyrkoherde Lindholm och det nya lärarparet Bergman.
Den allra första småskolbyggnaden revs i början av 1950-talet då ungdomsföreningen byggde ut sin lokal med den nuvarande festsalen och scenen till höger på bild. Fotot från 2020.
Då folkskolan lades ned år 1969 så sålde kommunen skolbyggnaden åt La-Lo Ab som började tillverka tvättsvampar där. I december 1970 lades verksamheten ned. Fotot är taget av folkhögskolans rektor Trygve Lindqvist år 1970.
Nils Bergman blev folkskollärare i Korsbäck år 1950 och när skolans lades ned år 1969, så blev han lärare i den gemensamma folkskolan i Dagsmark. Fotot taget folkhögskolans rektor Trygve Lindqvist ungefär 1970.
Arkitektoniskt är folkskolbygganden i Korsbäck mycket lyckad och man kan se vissa likheter med folkhögskolbyggnaden i Lappfjärd, som har samma arkitekt. Man kan också se att byggnaden fortfarande är i gott skick och fullt möjlig att renovera.
Sedan Korsbäck ungdomsförening bildades år 1931 och tog över den gamla folkskolbyggnaden, så har mycket rivits och mycket har byggts till. Fotot taget från söder åt 2020.
Tvättsvampen ”Nätbollen” som Ab La-Lo tillverkade i den nedlagda skolbyggnaden såldes också på export via företaget Åbo Tvål. Någon stor succé torde det inte ha blivit.
Lärarinnan Celia Bergman med elever fr.v. Vivan Öist, Anette Liljedahl och Allan Kaskela. Foto Nils Bergman.
Om somrarna var det lugnt och fridfullt på skolgården. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.
Inget julfest utan en riktig teater. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.
Lärarinnan Celia Bergman med en grupp småskolbarn. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.
Skolan i vinterskrud. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.
Elever från bland annat Korsbäck och Dagsmark på riksdagshusets trappa. Till vänster läraren Einar Lind från Dagsmark. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.
Nysnön lockar alltid barnen till lekar på skolgården. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.
Läraren Bergman granskar elevernas uppgifter. Fotot ur hans egen samling.
Läraren Nils Bergman på skolgården med en gruppelever. Fotot ur hans egen samling.
En grupp elever utanför skolbyggnaden. Fotot från 1964 ur Nils Bergmans samlingar.
Rundradion började med sina utsändningar år 1925 och redan 1928 hade lärarparet Byman skaffat en egen radioapparat. Linda sitter i kammaren och lyssnar på utsändningen. I slutet av 30-talet skaffade Linda en ny radioapparat och då lär hon ha gett den gamla åt kollegan Edna Ålgars, som var gift med Frans. Fotot ur Linda Lindells samlingar.
Lärarnas favoritsyssla under de lediga sommarmånaderna var trädgårdsodling. Linda Lindell var inget undantag och hennes trädgård bredvid skolan var stor och välskött. I bakgrunden till vänster Bergkvists gård och Lillsjöslätten breder ut sig till höger. Fotot ur Linda Lindells samlingar.
Vårstädning i ”Lindas trädgård”,  Linda Lindell och Lilja Vidberg i bakgrunden.
Från vänster Rita Lindh, Boris Lindblad, Esko Torvinen (senare Bergström), Svea Norrvik och Lea Bergkvist. Framför sitter Marita Vidberg och Majbritt Korsbäck. Fotot ur Linda Lindells samlingar.
Utfärdsbussar på 1960-talet där chaufförerna använder både uniform och chaufförsmössa. Fotot från 1964 ur Nils Bergmans samlingar.
Fotot är lite otydligt men visar ändå hur båten ut till Gåshällan är fylld med elever och lärare från Korsbäck skola. Fotot från 1964 ur Nils Bergmans samlingar.
Småskoleleverna 1933-1934. Bakre raden fr.v.: Otto Dahlroos, Edvin Norrvik, Runar Sjöholm, Veikko Berglind (Kankaanpää) Rudi Granberg. Mellersta raden Ines Stenlund (Bergkvist), Levi Lind, Elis Öist, Ilmari Berglind (Kankaaanpää), Olof Lillsjö. Första raden Margit Bondfolk, Gunnel Ålgars, Gunhild Eskelin, Sanni Koivumäki, Gunni Ålgars (Lundell) och Elin Lindblad (Eskola). Till höger lärarinnan Linda Byman. Fotot ur Lindas samlingar.
Korsbäck folkskola 1961:
Rad 1 från vänster: Else Dahlroos, Doris Lind, Lena Hällfors, Margot Liljeblad, Marlene Jansson, Sven Stenlund, Ingolf Långstrand, Tage Hammarberg och Tom Bergman.
Ras 2: Jan Bergman, Pär-Gustav Lindh, Harry Bergström. Bengt Lind, Göran Öist, Sixten Dahlroos, Asseri Eskola, Olof Dahlroos, Anne-Maj Sten,Ingvald Berg, Göran Berglind, Carita Öist, Ulf Lindh, Gunlis Lindsjö, Jan Norrvik och Bore Blomstedt.
Rad 3: läraren Nils Bergman, Folke Sten, Jan-Erik Jansson, Erik Nygård, Tor Bergman, Margareta Sten, Vivan Stenlund, Meri Liljeblad, Birgitta Liljeblad, hälsovårdaren Anna Kallsén och lärarinnan Celia Bergman.
Korsbäck folkskola 1959:
Rad 1 från vänster; Else Dahlroos, Vivan Stenlund, Margot Liljeblad, Bore Blomstedt, Göran Berglind, Ulf Lindh, Folke Sten och Tor Bergman.
Rad 2: Margareta Sten, Ingvald Berg, Jan Bergman och Krister Korsbäck.
Rad 3: Margita Öist, Inger Dahlroos, Birgitta Liljeblad, Meri Liljeblad, Majel Korsbäck, Benita Korsbäck, Berit Liljeblad och Gunlis Lindsjö.
Rad 4: lärarinnan Celia Bergman, Anne-Maj Sten, Irma Bergström, Hedvig Lindh, Carita Öist och läraren Folke Norrback.
Rad 5: Erik Nygård, Jan-Erik Jansson, Bengt Lind, Pär-Gustav Lindh, Asseri Eskola, Arnolda Kankaanpää, Sixten Dahlroos och Bror Korsbäck.
Rad 6: Ernst Bergkvist, Egner Berg, Grels Vidberg, Bjarne Öist, Sven Åberg och Boris Norrvik.
Korsbäck skola 1958:
Rad 1 från vänster: Vivan Stenlund, Majel Korsbäck, Margareta Sten, Birgitta Liljeblad, Berit Liljeblad, Margita Öist, Anne-Maj Sten, Carita Öist och Gunlis Lindsjö.
Rad 2: Jan Bergman, Jan-Erik Jansson, Folke Sten, Sixten Dahlroos, Erik Nygård, Tor Bergman, Bengt Lind, Bror Korsbäck, Grels Vidberg, Harry Bergström, Krister Korsbäck och Arnold Kankaanpää.
Rad 3: lärarinnan Celia Bergman, Solveig Dahlroos, Inger Lind, Ingrid Korsbäck, Bo-Göran Lindh. Elof Norrvik, Elmer Nyholm, Rudi Liljedahl, Ernst Bergkvist och läraren Nils Bergman.
Rad 4: Irma Bergström, Inger Dahlroos, Benita Korsbäck, Hedvig Lindh. Pär-Gustav Lindh. Asseri Eskola, Boris Norrvik, Bjarne Öist, Egner Berg och Sven Åberg.
Korsbäck skola 1960.
Rad 1 från vänster: Ulf Lindh, Ingvald Berg, Else Dahlroos, Margita Öist, Anne-Maj Sten, Gunlis Lindsjö, Margareta Sten och Vivan Stenlund.
Rad 2; Bore Blomstedt, Folke Sten, Göran Berglind och Jan Bergman.
Rad 3: Bengt Lind, Pär-Gustav Lindh, Asseri Eskola, Sven Åberg, Boris Norvik, Egner Berg, Bror Korsbäck, Grels Vidberg, lärarinnan Celia Bergman och längst ut Arnold Kankaanpää.
Rad 4: läraren Nils Bergman, Krister Korsbäck, Jan-Erik Jansson, Erik Nygård, Sixten Dahlroos, Harry Bergström och Tor Bergman.
Korsbäck skola 1955.
Rad 1 från vänster: Pär-Gustav Lindh, Grels Vidberg, Bjarne Öist, Boris Norrvik, Bror Korsbäck, Egner Berg, Arnold Kankaanpää och Sixten Dahlroos.
Rad 2: Meri Liljeblad, Inger Dahlroos, Berit Liljeblad, Benita Korsbäck, Irma Bergström, Hedvig Lindh, Solveig Dahlroos, Gunlis Lindsjö, Anne-Maj Sten och Carita Öist.
Rad 3: Ingrid Korsbäck, Regina Bergström, Gun-Britt Hammarberg, Maj-Britt Korsbäck, Lise-Lott Bergkvist, Marianne Korsbäck, Lea Bergkvist, Vineta Lind, Elof Lind, Meri Vidberg, Esko Bergström, Inger Lind och Tor Lind.
Rad 4: läraren Nils Bergman, Sven Åberg, Rudi Liljedahl, Bo-Göran Lindh, Ernst Bergkvist, Elmer Nyholm, Elof Norrvik, Paul Nygård och lärarinnan Celia Bergman.
Rad 1, från vänster: Bjarne Öist, Gunlis Lindsjö, Carita Öist, Bror Korsbäck och Sixten Dahlroos.
Rad 2: Egner Berg, Boris Norrvik, Meri Liljeblad, Anne-Maj Sten, Birgitta Liljeblad och Harry Bergström.
Rad 3: Arnold Kankaanpää, Berit Liljeblad. Pär-Gustav Lindh, Asseri Eskola, Margita Öist och Bengt Lind.
Rad 4: Stående lärarinnan Celia Bergman och Grels Vidberg. Till höger sitter Margareta Sten och Erik Nygård.
Lindas sista elever i småskolan 1951, från vänster Paul Nygård, Tor Lind, Elof Lind, Elmer Nyholm, Boris Mäkelä, Esko Torvinen (Bergström). Till höger om Linda står Marita Vidberg, Meri Vidberg, Lea Bergkvist, Rita Lindh och Svea Norrvik. Fotot ur Lindas egen samling.
Walter och Linda Byman med eleverna år 1925. De flesta är tillsvidare okända men den tredje gossen från vänster, under Walter är Lennart Lind, flickan bredvid i mittraden är Hildur Lindkvist, följande flicka är obekant, nästa Elna Liljedahl och Ingeborg Lindkvist. Den tredje gossen från höger i nedersta raden är Einar Lindh.
Linda Lindell med småskolans elever år 1950. I bakre raden ser det ut att vara Gunvor Vikfors längst till vänster, sedan Svea Norrvik, Margit Ålgars, Marita Vidberg, Yngve Hammarberg och Rune Liljedahl.
I första pulpeten sitter Lea Bergkvist, Majbritt Korsbäck och Rita Lindh.
I andra pulpeten sitter Hans Stenlund, Tor Lind och Allan Kankaanpää.
I tredje pulpeten sitter Erling Nyholm, Boris Mäkelä och Elof Lind.
I fjärde pulpeten sitter Per Korsbäck, Odis Blomstedt och Boris Lindblad.
Skolfoto 1963, ur Nils Bergmans samlingar.
Skolfoto från 1962, ur Nils Bergmans samlingar.
Småskolan 1961, ur Nils Bergmans samlingar.
Skolfoto från 1957, ur Nils Bergmans samlingar.
Skolfoto från 1954, ur Nils Bergmans samlingar.
Skolfoto från 1953, ur Nils Bergmans samlingar.
Skolfoto från 1951.
Eleverna på 1950-talet.