Byggaren Erland Krook.

Nedtecknat av Lasse Backlund i juli 2017. Läraren Selim Björses har tagit bilderna, som nu finns arkiverade på SLS:s i Vasa.

Erland Krook från Dagsmark var ju bonde men han var också byggare. Då södra folkskolan skulle byggas ut med en vinkel innehållande skolsal och lärarinnebostad, så var det Erland Krook som tog bygget på entreprenad.

Stenfoten är lagd på tillbyggnaden vid södra folkskolan i Lappfjärd och den granskas här av Karl Knus och Emil Ekman till vänster. Längst bak står entreprenören Erland Krook och till höger står fullmäktigeordförande Viktor Rosenstedt.
Stenfoten är lagd på tillbyggnaden vid södra folkskolan i Lappfjärd och den granskas här av Karl Knus och Emil Ekman till vänster. Längst bak står entreprenören Erland Krook och till höger står fullmäktigeordförande Viktor Rosenstedt. Foto Selim Björses.
Sommaren 1933 höll Erland Krook och hans mannar på med takkonstruktionen på södra skolans tillbyggnad.
Sommaren 1933 höll Erland Krook och hans mannar på med takkonstruktionen på södra skolans tillbyggnad. Foto Selim Björses.
På hösten 1933 är tillbyggnaden färdig. Den vänstra ingången till lärarinnan Tekla Skrivars bostad och genom den högra dörren kom man till tamburen, en skolsal och skolköket. Till vänster står Karl Knus, entreprenören Erland Krook, sedan Emil Ekman och till höger står Viktor Rosenstedt.
På hösten 1933 är tillbyggnaden färdig. Den vänstra ingången till lärarinnan Tekla Skrivars bostad och genom den högra dörren kom man till tamburen, en skolsal och skolköket. Till vänster står Karl Knus, entreprenören Erland Krook, sedan Emil Ekman och till höger står Viktor Rosenstedt.

Tillbyggnad av folkskolan i Härkmeri.

När den gamla skolan i Härkmeri som var byggd runt sekelskiftet blev för liten som var det Erland Krook som gjorde utbyggnaden med lärarinnebostäder, två klassrum och vaktmästarbostad.

Tidningen Syd-Österbottens redaktör hade ringt upp skolans föreståndare, läraren A. E. Appel för att höra om hurudan tillbyggnad och renovering det är frågan om och han berättade så här i tidningen 19.1.1935:

”Det är så säkert att det inte är alldeles litet bygge”, säger Appel. ”Arbetena som nu slutförts så när som på målning, tapetsering och brädfodring, vilket skulle få anstå till sommaren, började i fjol i april och ha dragit en kostnad av i runt tal 230,000 mark. För den summan ha vi fått en stor tambur, i vilken 90 elever rymmas utan att trängsel uppstår, två nya lärosalar, lärarinnebostäder om sammanlagt 5 rum och 3 tamburer i övre våningen, där även vaktmästarbostad om ett rum, kök och tambur inrymts, samt under golvet en stor och rymlig källare. Slutligen ha de gamla uthusbyggnaderna helt slopats och nya uppförts i stället.

Det är nu ett stort och rymligt hus, det må man säga. Där finns nu 22 murar, vilket ju berättar en hel del om proportionerna. Och då inredningsarbetena och brädfodringen utförts, vilket skall ske till den 1 augusti, då blir det nog ett mycket ståtligt skolhus”.