Rosenstedts gård på Dagsmarkvägen 6

Den här gården är gammal och skall enligt trovärdiga källor ha blivit flyttad från hemmanet Ebb i Lappfjärd. Den skulle ha stått nära korsningen Knustået – Finngärdstå där hemmanet fanns i tiderna. Gården skulle ha blivit flyttad omkring 1913 då bondsonen Emil Rosenstedt gifte sig med Hilma Ebb från Lappfjärd. Fotot från sommaren 2025 är taget från landsvägen.

Sammanställt av Lasse Backlund i december 2025.

Gårdens och hemmanets historia

Bondsonen Emil Rosenstedt (1893–1952) växte upp i granngården på Dagsmarkvägen 4 och han var son till bonden och kommunalmannen Viktor Karlsson Rosenstedt (1872–1954). Släkten hade år 1814 kommit till Perus från Norrmark i Satakunda, då mjölnaren Erik Rosenstedt övertog kvarnen i Storfors. Emils mor Wilhelmina Johansdotter (f. Lillgäls 1870–1922) var från ”Glas” och var född på Finngärdstå i Lappfjärd. Ibland använde Viktor och Wilhelmina också släktnamnet Pärus. Emil hade två syskon, som båda dog unga.

År 1896 hade Emils föräldrar Viktor och Wilhelmina fått lagfart på Viktors ärvda hemmansdel av Pärus hemman nr 32, på totalt 5/96 dels mtl. Ägorna fanns runt hemgården eller i dess närhet.

År 1908 fick Emils föräldrar Viktor och Wilhelmina lagfart på ”Glas Minas” Wilhelminas ärvda hemmansdel på Lillgäls skattehemman nr 26, totalt 7/128 dels mtl. De flesta ägorna fanns uppe i Lillmåssen. Wilhelminas syster ”Glas Lina” Carolina (1860-1926) som var gift med Viktor Lindbäck fick ju också sina ägor placerade i Lillmåssen, dit de också flyttade. Wilhelminas andra syster Anna Kajsa (1864-1947), som kallades ”Glas Kajs” flyttade till Sunnantillvägen och sedan till Bygränden 9, nära Storbron.

Bondsonen Emil Rosenstedt som år 1912 gifte sig med Hilma Ebb från Lappfjärd.

År 1912, den 27 december gifte sig sonen Emil Rosenstedt med bonddottern Hilma Ebb (1891–1986) som växte upp på Stenbacksvägen 37 i Lappfjärd. Mellan åren 1913 och 1926 fick de barnen:

1). Emil Lennart (1913–1918).

2). Evald Hilding (1914–1990).

3). Ines Ingeborg (1920–1922).

4). Tor-Erik (1923–1952).

5). Per-Olof (1923–1993).

6). Nils Arvid (1926–2005).

7). Jenny Elisabet (1926–2012).

År 1914 utbildade sig Emil Rosenstedt till skogstekniker på Söderkulla skogsvaktareskola och sedan fick han arbete som skogsförman i Lappfjärds församlings skogar. I april 1918 blev Emil skadad i det högra knät under striderna i inbördeskriget vid Tammerfors och efter det kunde han inte längre böja benet. Man kunde tro att han skulle ha haft det svårt att röra sig i skogen med rakt ben men det sägs att unga friska män hade svårt att hålla hans fart. Om vintrarna i djup snö så syntes det bra var Emil hade gått, eftersom han slängde det raka benet på ett speciellt sätt, så att det blev ett tydligt spår i snön efter honom.

Efter studietiden i Söderkulla fick Emil arbete som skogsvakt i församlingens skogar, som den tiden var stora och utspridda i hela kommunen. Fotot är från 1938 och är tagen i Storliden nedanför Bötombergen. Emil sittande till höger.

År 1922, den 23 december avled Wilhelmina Rosenstedt och vid arvsskiftet i juli 1924 ärvde sonen Emil halva hemmanet Lillgäls, alltså 7/256 dels mtl och halva hemmanet Pärus, nämligen 5/182 dels mtl. Änklingen Viktor erhöll de andra hemmanshalvorna i giftorätt. Vid arvsskiftet bestämdes att fadern Viktor skall erhålla den västra mangården och sonen Emil den östra med riebyggnader.

Vid denna tid byggde Viktor en ny gård åt sig och den står fortfarande kvar på Dagsmarkvägen 4. Efter kriget byggde Viktor Rosenstedt och hans andra hustru ”Kalbo Hilda” en sytningsstuga åt sig på Dagsmarkvägen 41, där de båda bodde så länge de levde.

Den här sytningsstugan byggde Viktor och Hilda ungefär vid samma tid som sonen Emil byggde sin stuga nere vid Lappfjärds å. Viktor lär ha sagt att han skulle då aldrig bygga sin stuga nere vid ån, där det sker översvämningar varje år. Viktor hade helt rätt, det var översvämningar med jämna mellanrum nere vid ån. Den här stugan förstördes nyligen i en brand och en ny är uppförd på samma ställe.

Till vänster Rosenstedt Viktors gård, som uppfördes omkring 1922 och mitt i bild sonen Emils gård, som flyttades från Lappfjärd år 1916. Till höger Träskviks gård, som inte ännu har fått brädfodring. Nyblins foto lånat från Facbook.

År 1938 valdes Emil till skogsförman för Lappfjärds skogsvårdsförening.

År 1947, den 16 november sålde Viktor Rosenstedt, med hustrun Hildas medgivande deras ägande hemmanshalva, bestående av Rosenstedt 26:12, Rosenstedt 21:4 och Böle 21:28 åt sin enda son Emil Rosenstedt för 100 000 mark. Därtill skulle köparna ge livstids sytning åt Viktor och Hilda enligt ett skilt kontrakt. Sonen Emil ägde därefter hela hemmanet.

År 1947 byggde Emil och Hilma Rosenstedt en ”sytningsstuga” åt sig i Böle, nere vid Lappfjärds å. Följaktligen heter lägenheten ”Åbacka” och finns på Dagsmarkvägen 23.

År 1950, den 13 april sålde Emil och Hilma Rosenstedt halva hemmanet – utom Böle lägenheten – åt sin son Nils, som skulle betala 300 000 mark i utlösen åt systern Jenny Backlund. Därtill skulle Nils ge livstids sytning åt föräldrarna, enligt ett nytt kontrakt. Samma dag sålde Emil och Hilma den andra halvan av hemmanet – utom Böle lägenheten – åt sonen Per Olof, som skulle betala 300 000 mark åt sin bror Hilding. Därtill skulle Per ge livstids sytning åt sin farfar Viktor Rosenstedt, enligt ett gammalt kontrakt.

Största delen av dessa hemmansdelar har sedan sålts ut åt utomstående.

År 1952, den 26 januari avled Emil Rosenstedt och på grund av ett inbördes testamente från oktober 1951, så ärvde änkan Hilma lägenheten Böle, alltså området mellan landsvägen och Lappfjärds å.

År 1968, den 27 juli sålde änkan Hilma Rosenstedt ut lägenheten Böle åt sina barn. Nils köpte största delen och det fick namnet Böle 21:114. Per köpte en holme nedanför Ragnarsvik, som fick namnet Ragnarsholmen 21:113. Lägenheten där gården stod såldes åt barnen, forsteknikern Hilding Rosenstedt, bonden Per Rosenstedt och bondehustrun Jenny Backlund i Dagsmark och den lägenheten fick namnet Åbacka 21:114.