Sammanställt av Lasse Backlund i december 2025. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter och kyrkböcker.
Wilhelmina, som kallades Mina föddes i Kvarnå och hon var dotter till bonden Gustaf Karlsson Rosenback (1838–1884) och Anna Maria Korsbäck (1840–1896).
År 1889, då hon var 20 år gammal gifte hon sig med bondsonen Erik Johan Lillsjö (1863–1901) som skulle förvärva en mindre del av faderns hemman uppe i Lillsjö. Erik Johans bror Viktor Lillsjö förvärvade den större delen och han flyttade sedan hemmanet till Stormyron nära Perus.
Den här Viktor, som kallades ”Lillsjö Gamälin” var för övrigt gift med Minas syster Maria Sofia (1866–1945). Mina hade också flera andra syskon, bland annat ”Kväänå Kajs” som ägde ett stort hemman i Kvarnå och så var hon syster till ”Päråslärarin” Henrik Rosenback.
Erik Johan och Mina, som nu kallades ”Lillsjö Mina” fick en dotter Ida (1891–1952), som år 1913 gifte sig med Otto Skoglund i Härkmeri.
Erik Johan var sjuklig och han avled i januari 1901 men den 27 november år 1900 hade han gjort ett arrendekontrakt med bonden Henrik Johansson Lillsjö, som var hans farbror. Enligt arrendekontraktet skulle Erik Johan inneha en gårdstomt och en hemåker på 1 ha och skogsmark i fyra olika skiften på nästan 4 ha. Hans mindre boningsstuga stod på fadern Johan Johansson Lillsjös gårdsplan.
År 1901 avled Erik Johan och arrendet av legoområdet övertogs av änkan Wilhelmina Lillsjö och hon blev då torpare eller backstugusittare under Lillsjö hemman. Under storskiftets gång utbyttes en del av Wilhelminas legoområde men storleken förblev det samma och hennes boningsstuga stod hela tiden på svärfaderns gårdsplan.
År 1902 gifte Wilhelmina om sig med bondsonen Johan Viktor Rosenqvist (f.1878) och år 1903 fick de en dotter Amanda, som sedan gifte sig till Härkmeri. De fick också dottern Hulda 1905, som dog samma år. Johan Viktor var född i Korsbäck och han var son till ”Tresk Kalle” som sedan förvärvade ett par hemman i Kvarnå. Troligtvis bodde de hela tiden i Lillsjö men år 1905 for Johan Viktor till Amerika och han återvände 1908. Han förvärvade då halva hemmanet Sjögren i Kvarnå och blev bonde där, men bodde troligen i Lillsjö.
Dessvärre var det så att Johan Viktor var våldsam och misshandlade Wilhelmina. Enligt uppgift skulle lillsjöborna då ha ”gaddat ihop sig” och med stryk och hot om mera stryk så gott som tvingat Johan Viktor att återvända till Amerika. Johan Viktor sålde då hemmanet Sjögren åt sin far och reste ensam tillbaka till Amerika år 1909 och han återvände inte.
År 1918 i oktober trädde den nya torparlagen i kraft och den gjorde det möjligt för torpare och backstugusittare att lösa in det område som de hade arrenderat. Staten kunde vid behov delta i finansieringen men i flera fall sköttes hela inlösningen utan statens inblandning. I kommunerna tillsattes legonämnder, som skulle sköta det praktiska.
År 1919, i december anmälde Wilhelmina åt legonämndens ordförande Selim Knus att hon ville lösa in legoområdet. Legoområdet hade nyligen övertagits av Henrik Lillsjös fyra söner och dessa hade ingenting emot att Mina skulle få köpa ett eget område. De här bröderna Johan Åberg, Viktor Hällfors, Josef Dahlroos och Karl Erik Forslund, som då ännu hette Lillsjö föreslog att Mina skulle få köpa ett närmare 5 ha stort område vid Lillsjöhemmanets östra gräns, mitt emot Dahlroos gård för 4 000 mark och så skulle hon flytta sin stuga från nyligen avlidna, svärfadern Johan Lillsjös gårdsplan till det nya området.
På ett möte hemma hos Mina den 5 juni 1920 där legonämnden deltog, skrevs ett köpekontrakt, där det bestämdes att köpeskillingen skulle sänkas till 2 600 mark, som skulle betalas före oktober samma år. Före augusti 1921 skulle hon flytta bort sin boningsstuga till det nya området. Kostnaderna för stugflytten uppskattades till 1 500 mark och här bidrog staten med 750 mark. Resten av kostnaderna delades mellan Mina och de fyra bröderna.
Mina kunde nu bryta ut området från Lillsjöböndernas hemman och det fick namnet Skogslund 9:13. Stugan flyttades också till nya området som mest bestod av skog och om inte förr så nu började Wilhelmina kallas ”Skogs Mina”. Dottern Amanda bodde också där men år 1924 gifte hon sig med Hilding Sjöström och flyttade till Härkmeri.
Skogs Mina bodde inte lång tid på det nya stället, före hon flyttade till dottern Amanda i Härkmeri
År 1928, den 28 juli sålde hon Skogslund 9:13 åt bonden Johan Viktor Berglund och dennes hustru Hulda för 20 000 mark. Mina avled i Härkmeri den 5 september 1928.
År 1930 sålde Viktor Berglund själva boningsstugan åt Evert och Hulda Liljedahl, som flyttade den till Korsbäckvägen 655, där den fortfarande står. I dag är Minas lägenhet Skogslund bördig skogsmark.