Finska folkskolan i Dagsmark.

Sammanställt av Lasse Backlund 2014. Uppdaterats i mars 2017 med hjälp av Ilpo och Janette Myllyniemis foton.

Här den nybyggda finska folkskolan fotograferad på 50-talet från norr.
Här den nybyggda finska folkskolan fotograferad på 50-talet från norr.

Undervisning i finskspråkig folkskola startade i Dagsmark år 1932. Före det hade byns finskspråkiga barn antingen gått i den svenska folkskolan eller i den finska skolan i Lappfjärd. Möjlighet fanns också att gå i den finska folkskolan i Korsbäck som Salomon Lipasti hade startat där redan på 20-talet.

Här Salomon Lipasti som var med och grundade flera finska skolor. Tillsammans med Johannes Myllyniemi grundade han den finska folkskolan i Dagsmark.
Här Salomon Lipasti som var med och grundade flera finska skolor. Tillsammans med Johannes Myllyniemi grundade han den finska folkskolan i Dagsmark.

Lipasti hade i slutet på 20-talet grundat en finsk skola i Korsbäck, eller i Merijärvi som det heter på finska. Där var eleverna dock så få att de efter några år flyttade till Dagsmark där en ny skola inrättades. Första höstterminen hölls skolan hemma hos Johannes Myllyniemi, vars hus stod bakom nuvarande Myllyniemis snickeri. Sedan sålde skräddaren Johannes Klemets sitt lilla hus på andra sidan vägen som kunde användas som skolhus. Det var litet, endast ett klassrum som mätte 4,5 x 9 m. Den 19 maj 1934 beslöt kommunfullmäktige i Lappfjärd att det skulle bildas ett finskt skoldistrikt med namnet Dagsmark finska skoldistrikt. En skola skulle hyras och i den skulle finskspråkiga barn från Dagsmark och Korsbäck gå, likaså barn från Storliden som hör till Lappfjärds by.

Folkskolan var de första åren inrymda i Johannes Myllyniemis hem men sedan flyttade den till byggnaden som syns mitt i bild, där flaggstången står i gaveln. I följande gård till höger bodde Johannes och Sylvi Myllyniemi och följande borde vara Knut Santamäkis gård. Bakom den finska skolan skymtar en av "Åsinas" bondgårdar.
Folkskolan var de första åren inrymd i Johannes Myllyniemis hem som förr fanns bakom nuvarande snickeri men sedan flyttade den till byggnaden som syns mitt i bild, där flaggstången står i gaveln. Följande gård till höger är Johannes och Sylvi Myllyniemi nybygge och följande borde vara Knut Santamäkis nybyggda gård. Bakom den finska skolan skymtar en av ”Åsinas” bondgårdar. Fotot från 30-talet.

Den som startade och drev på den finskspråkiga undervisningen var Johannes Myllyniemi. Han var född i april 1904 och hans föräldrar och syskon flyttade år 1917 till Dagsmark från Ohriluoma i Karijoki. 1928 gifte han sig med Sylvi Salin från Kristinestad. Tillsammans med brodern Urho blev Johannes snickare.

Allting bekostades med privata medel av den finsktalande befolkningen de första åren men från år 1936 blev skolan äntligen kommunal. Många trodde då att skolhusfrågan skulle lösas snabbt men det blev flera tillfälliga lösningar före det egna riktiga skolhuset kunde invigas 1953.

På kommunens försorg upprustades i tur och ordning ett flertal hus där undervisningen kunde ske. Först flyttade skolan i slutet på 30-talet till ”Åsinas” Erland Rosenbacks bondgård på Åbackan, sedan 1941 till Varsaviitas obebodda bondgård i Palon och sedan till ”Pelas-Viktors” gamla bondgård nära Lillbron, mittemot bönehuset. Sedan blev det ännu en flytt till Hällbackas hus på Åbackan nära gränsen till Bötom.

Det var nog säkert trångt då så här många elever i mitten på 30-talet gick i den finska folkskolan som stod bredvid Myllyniemis.
Det var nog säkert trångt då så här många elever i mitten på 30-talet gick i den finska folkskolan som stod bredvid Myllyniemis, i det hus som hade tillhört skräddaren Johannes Klemets. Lärarinnan är Aune Jokinen från Lappfjärd som anställdes av kommunen sommaren 1936.
Den finska folkskolan var inhyst i Erland och Finas stora bondgård under några år i slutet på 30-talet. Den verkade här till 1941 då skolan flyttade till "Kårk-Erk-Jåhanas" gård i Palon, som då ägdes av Varsaviita från Vanhakylä. Efter kriget övertog Jantunen denna går och då flyttade skolan till "Pelas-Viktors" stora bondgård nära Lillbron.
Den finska folkskolan var inhyst i Erland och Finas stora bondgård under några år i slutet på 30-talet. Den verkade här till 1941 då skolan flyttade till ”Kårk-Erk-Jåhanas” gård i Palon, som då ägdes av Varsaviita från Vanhakylä. Efter kriget övertog Jantunen denna går och då flyttade skolan till ”Pelas-Viktors” stora bondgård nära Lillbron.

Det var hela tiden klart att det i Dagsmark behövdes en finskspråkig folkskola men det fanns ett visst motstånd bland de svenskatalade och ingen visade sig vill villigt att sälja mark för en sådan skola. Eftersom de finskspråkiga i byn var utspridda över hela byn så fanns det flera förslag var den nya skolan skulle placeras och på ett möte hos Hällbacks kunde Dagsmarkborna enas om att den nya skolan skulle byggas utefter Åbackvägen ca 1 km från mejeriet. Detta enligt principen att skolan skall byggas mitt i byn.

Exakt var den här platsen var är tillsvidare oklart men det blev en ändring i alla fall och Lappfjärds kommun kunde på ett möte i maj 1951 enas om ett förslag gjort av folkskolinspektör Mitts att ett område skulle köpas av Knut Santamäki ca 2 km norr om mejeriet.

Man kan lätt förstå att lyckan var stor då det nya, rymliga skolhuset kunde tas i bruk 1953. Det byggdes av byggmästare Hinds och fick 2 klassrum, kombinerad fest- och slöjdsal, kök och matsal. På vinden fanns 3 bostäder, 2 för lärarna och en för skolköksan.

Här har Ilpo Myllyniemi lyckats fånga många saker på samma bild. Fotot är från senare hälften av 50-talet, där den finska folkskolan dominerar. Till höger om skolan syns Johannes Myllyniemis gård, medan uthusen till höger finns hos Knut Santamäki. Bron och väger leder till Frivelas eller Mellanå som det heter nuförtiden.
Här har Ilpo Myllyniemi lyckats fånga många saker på samma bild. Fotot är från senare hälften av 50-talet, där den finska folkskolan dominerar. Till höger om skolan syns Johannes Myllyniemis gård, medan uthusen till höger finns hos Knut Santamäki. Bron och väger leder till Frivelas eller Mellanå som det heter nuförtiden.

På 50-talet var det många elever som gick i den nya folkskolan men antalet minskade efter hand. Skolan blev indragningshotad redan år 1970 men dåvarande direktionen kunde rädda skolan ytterligare två år.

På grund av lågt elevunderlag upphörde den finskspråkiga undervisningen i Dagsmark våren 1972 och eleverna skjutsas därefter till skolan i Lappfjärd. Så det blev närmare 40 år med undervisning på finska, men sedan tog det slut för gott.

Efter att skolan indrogs har byggnaden använts som produktions- och kontorsutrymmen för olika företag i potatisbranschen. Företagaren Börje Norrgård från Klemetsändan köpte skolbygganden och började köpa upp och sortera matpotatis. I snabb byggde han ut både lagren och produktionsutrymmena. Efter olika ägare så förvärvade chipsfabriken Estrella alla byggnader, där tillverkning av potatischips inleddes. I maj 2004 meddelades att Estrella kommer att lägga ner sin fabrik i Dagsmark och att de flyttar produktionen utomlands.

I flera år stod byggnaderna och den gamla folkskolan tom tills ett möbelföretag från Kurikka köpte alltsammans och hade sina lager av importmöbler i de stora utrymmena.

År 2014 köpte staden Kristinestad den gamla skolan och alla övriga byggnader och hyrde ut dem till nybildade Dagsfood som i början på 2015 började tillverka olika saftprodukter i de gamla utrymmena. Bakom Dagsfood står livsmedelsföretaget Riitan Herkku från Korsholm. År 2017 inledde ett annat företag som heter Dagsmark Petfood tillverkning av hundmat i en del av fabriksfastigheten.

Foton och tidningsurklipp.

4

Här läraren Ilmari Aho och en del av eleverna.
Här läraren Ilmari Aho och en del av eleverna.
Eleverna 1952-53.
Eleverna 1952-53.
År 1955 var det så här många elever i finska folkskolan. Till vänster Ilona Klemets och till höger Ilmari Aho.
År 1955 var det så här många elever i finska folkskolan. Till vänster Ilona Klemets och till höger Ilmari Aho.
Här har de skidåkande eleverna ställt upp sig för fotografering. Fotot från ca 1957.
Här har de skidåkande eleverna ställt upp sig för fotografering. Fotot från ca 1957.
Ett lite ovanligare klassfoto från 1967.
Ett lite ovanligare klassfoto från 1967.
Under några år på 40-talet var den finskspråkiga folkskolan inrymd i den bondgård som hade tillhört "Pelas-Viktor" men som sedan övertogs av Löfgrens. Lärare här var Ilona, som står där bak i mitten. Hon gifte sig senare med Åke Klemets
Under några år på 40-talet var den finskspråkiga folkskolan inrymd i den bondgård som hade tillhört ”Pelas-Viktor” men som sedan övertogs av Löfgrens. Lärare här var Ilona Viitamäki, som var hemma från Hangö, hon står där bak i mitten. Hon gifte sig senare år 1951 med bonden och bilhandlaren Åke Klemets.
Här i Hällbackas gård på Åbackan var den finska folkskolan inrymd några år fram till 1953 då den nya skolbyggnaden togs i bruk.
Här i Hällbackas gård på Åbackan var den finska folkskolan inrymd några år fram till 1953 då den nya skolbyggnaden togs i bruk.
Så här ser den gamla finska folkskolan ut 2013 efter att Estrella lade ner verksamheten något år innan.
Så här ser den gamla finska folkskolan ut 2013 efter att Estrella lade ner verksamheten något år innan.
Här på Mellanåvägen verkade den finska folkskola i Dagsmark under åren 1953-1972.
Här på Mellanåvägen verkade den finska folkskola i Dagsmark under åren 1953-1972.