Myllyniemis gård på Åbackvägen 250.

Sammanställt av Lasse Backlund 2014, med hjälp av Marjatta och Ilpo Myllyniemi. Historiken uppdaterats i mars 2017.

Om du vill läsa ett personporträtt om stenbyggaren Jukka Myllyniemi, skall du klicka HÄR!

Myllyniemis gamla gård som stod bakom nuvarande snickeri flyttades från sin tidigare plats på Sebbasbackan i början på 1900-talet av bonden Viktor Rosenberg (1876-1921) och Matilda (f. Klemets 1875-1962). Före storskiftet bodde Viktor Rosenberg, tidigare Rosenback tillsammans med sin mor, Amerika-änkan Karolina i samma gård men som då stod ungefär där Klåvus P. bor i dag. År 1904 gifte sig Viktor med Matilda som var dotter till Erik Johansson Klemets (1827-1902) och Greta (f. Storkull (1834-1904).

Gården som flyttades till Åbackan blev färdig ungefär 1910 och då flyttade Viktor och Matilda dit medan Karolina levde kvar nere i byin i Kaalas Minas gård som stod i Kias-kroken, där Vilho Toivonen sedan byggde sin gård. Karolina dog 1928 medan det är oklart när hennes man i Amerika dog.

Matilda och Viktor, som var barnlösa bodde dock inte på Åbackan längre än till 1915 då de sålde gården åt Erland och Fina Norén. Dessa i sin tur sålde gården vidare åt Ida och Viktor Lillsjö och de i sin tur sålde den åt Akseli och Rufiina Pihlaja i början på december år 1916. I slutet av månaden sålde makarna Pihlaja gården åt Oskar och Vilhelmina Myllyniemi från Ohriluoma.

Släkten Myllyniemi kommer ursprungligen från Villamo i Storå men år 1901 flyttade Oskar Fritiof (1878-1953) till Kornbäck by i Bötom tillsammans med hustrun Vilhelmiina (1871-1950).

Oskar och Vilhelmina som levde som bönder i Kornbäcken hörde att elbolaget Jyllinkoski som ägde Tuimala-kraftverket i närheten hade planer på att dämma upp vattnet i ån så pass mycket att deras marker skulle dränkas. Han började leta efter en annan bondgård och ett hemman och hittade i Dagsmark en tom och öde gård som byggts några år innan. Den här relativt nya gården hade varit obebodd en tid trots att den hade bytt ägare flera gånger och så i april år 1917 flyttade Oskar med sin familj till det helt svenskspråkiga Dagsmark. Flytten skedde med häst på vintervägen som gick över ån ungefär där Mellanå Plant finns i dag.

Nog fanns det orsak för de svenskspråkiga grannarna på Åbackan att förundra sig, vad det var för folk som kom med häst över ån för att bosätta sig i den tomma gården.

Före flytten till Åbackan hade de fått 7 barn varav några dog unga men de här levde till vuxen ålder:

Hilda f. 1902 gifte sig med Knut Santamäki från Bötom. Vill du läsa mera om Hilda, så klicka HÄR!

Johannes f. 1906 gifte sig med Sylvia Salin från Kristinestad och blev snickare på hemgården.

Vilho f. 1909, gift med Alli Tevanen. Vilho var kapten i finska armén och verkade på många ställen. Vilhos son Pekka Myllyniemi var riksdagsman en period i mitten på 1980-talet.

Urho f. 1913, gifte sig med Hjördis från Kronoby, snickare i Dagsmark, i början på 1940-talet till Kronoby och slutligen på Högbacken i Vasa.

I den här bastun uppe i Ohriluoma föddes barnen Hilda, Johannes, Vilho och Urho Myllyniemi medan den yngsta dottern Helmi föddes ett år efter flytten till Dagsmark, alltså 1918.
I den här bastun uppe i Ohriluoma föddes barnen Hilda, Johannes, Vilho och Urho Myllyniemi medan den yngsta dottern Helmi föddes ett år efter flytten till Dagsmark, alltså 1918.
På detta foto från år 1928 Myllyniemis gård som stod bakom nuvarande snickeriet. Nere från vänster: Helmi Myllyniemi (f. 1918 senare gift med Gunnar Hägglund), Oskar Myllyniemi (1878-1953), Vilhelmiina Myllyniemi ( 1871-1950), Hilda Santamäki med dottern Helvi i famnen och längst till höger Knut Santamäki. I övre raden från vänster Johannes (1904-1985) och hans hustru Sylvia (f. Salin i Kristinestad år 1906), Urho Myllyniemi (1913-2008) och Vilho Myllyniemi (f.1909)
På detta foto från år 1928 Myllyniemis gård som stod bakom nuvarande snickeriet.
Nere från vänster: Helmi Myllyniemi (f. 1918 senare gift med Gunnar Hägglund), Oskar Myllyniemi (1878-1953), Vilhelmiina Myllyniemi ( 1871-1950), Hilda Santamäki med dottern Helvi i famnen och längst till höger Knut Santamäki.
I övre raden från vänster Johannes (1904-1985) och hans hustru Sylvia (f. Salin i Kristinestad år 1906), Urho Myllyniemi (1913-2008) och Vilho Myllyniemi (f.1909)
Haajamos porträtt av Oskar och Vilhelmina Myllyniemi.
Haajamos porträtt från 1939 av Oskar och Vilhelmina Myllyniemi.
Myllyniemis gård är riven och kvar finns endast det gamla fähuset i bakgrunden. Det är ombyggt och används i dag som förråd av snickarna här på bilden, Ilpo och Marjatta Myllyniemi. Uthuset är ombyggt men inuti syns fortfarande väggarna av det fähus som Oskar byggde efter att de flyttat till Dagsmark. Bakom björkarna t.v. stod Myllyniemis gamla gård.
Myllyniemis gamla gård är riven och kvar finns endast det gamla fähuset i bakgrunden. Det är ombyggt och används i dag som förråd av snickarna här på bilden, Ilpo och Marjatta Myllyniemi. Uthuset är ombyggt men inuti syns fortfarande väggarna av det fähus som Oskar byggde efter att de flyttat till Dagsmark. Bakom björkarna t.v. stod Myllyniemis gamla gård med långsidan mot Åbackvägen.
Nere t.v. sitter Oskar Myllyniemi och ser nöjd ut. Bakom honom står Knut Santamäki som gift sig med dottern Hilda. Bredvid Hilda står Helvi Santamäki och längst t.v. står Kauko Santamäki.
Nere t.v. sitter Oskar Myllyniemi och ser nöjd ut. Bakom honom står Knut Santamäki som gift sig med dottern Hilda. Bredvid Hilda står Helvi Santamäki och längst t.v. står Kauko Santamäki.
På bilden Myllyniemis familj. Nere från vänster Miina Myllyniemi med Keijo Santamäki i famnen, sedan Helvi Santamäki och Pertti Santamäki. Bakom Pertti hans kusin Alli Lähdesmäki och bredvid henne Alli Myllyniemi. Mannen med hatten är Oskar Myllyniemi med Kauko Santamäki i famnen. Där bak står från vänster fröken Niemi från Villamo, sedan Helmi Myllyniemi, Martta Forsberg från Sideby, Sylvi Myllyniemi och Hilda Santamäki.
På bilden Myllyniemis familj. Nere från vänster Miina Myllyniemi med Keijo Santamäki i famnen, sedan Helvi Santamäki och Pertti Santamäki. Bakom Pertti hans kusin Alli Lähdesmäki och bredvid henne Alli Myllyniemi. Mannen med hatten är Oskar Myllyniemi med Kauko Santamäki i famnen. Där bak står från vänster fröken Niemi från Villamo, sedan Helmi Myllyniemi, Martta Forsberg från Sideby, Sylvia Myllyniemi och Hilda Santamäki.
T.h. står Oskar Myllyniemi med barnen Hilda, Johannes och Urho.
T.h. står Oskar Myllyniemi med barnen Hilda, Johannes och Urho.
På bilden 3 av Oskar Myllyniemis barn, de 3 andra är tillsvidare okända.
På bilden 3 av Oskar Myllyniemis barn, de 3 andra är tillsvidare okända.
Uppe till vänster Johannes Myllyniemi bredvid en Viitanen från Vanhakylä. Mannen nere till vänster heter Virtanen och den andra är Heikki Välimäki. Välimäki gifte sig sedan med Aili Hemberg och blev snickare på hemgården uppe i Palon.
Uppe till vänster Johannes Myllyniemi bredvid en Viitanen från Vanhakylä. Mannen nere till vänster heter Virtanen och den andra är Heikki Välimäki. Välimäki gifte sig sedan med Aili Hemberg och blev snickare på hemgården uppe i Palon.
Här en grupp musiker hemma hos Johannes Myllyniemi, själv står han längst bak. Mannen till vänster är Heikki Välimäki medan de två andra är okända.
Här en grupp musiker hemma hos Johannes Myllyniemi, själv står han längst bak. Mannen till vänster är Heikki Välimäki, han med fiolen hette Virtanen och med dragspelet kan heta Smith eller Smits.
Johannes dotter Alli och hennes första man Heikki med barnen Tarja f. 1952 och Olavi f. 1953.
Johannes dotter Alli och hennes första man Heikki med barnen Tarja f. 1952 och Olavi f. 1953.
På fotot en ung Sylvi Myllyniemi.
På fotot en ung Sylvia Myllyniemi.
Här Vilhelmina och Oskar Myllyniemi.
Här Vilhelmina och Oskar Myllyniemi.
På bilden Urho och Hjördis Myllyniemi med de 5 barnen: Harri f.1940, Vivi-Ann f.1942, Ritva f.1943, Margita f.1947 och Robert f.1949.
På bilden Urho och Hjördis Myllyniemi med de 5 barnen: Harri f.1940, Vivi-Ann f.1942, Ritva f.1943, Margita f.1947 och Robert f.1949. Hjördis som var född Nylund i Kronoby kom till Dagsmark på 30-talet då hon började arbeta på Andelsmejeriet. Hjördis deltog aktivt i föreningslivet i byn.
Här Vilho Myllyniemi, f. 1909 som avancerade till kapten i den finska armén.
Här Vilho Myllyniemi, f. 1909 som avancerade till kapten i den finska armén.

I unga år var både Urho och Vilho Myllyniemi mycket duktiga idrottare och ofta representerade dom Dagsmark Idrottsklubb vid större tävlingar.

Johannes Myllyniemis gård på Åbackvägen 251.

På bilden Myllyniemis gård som den ser ut idag, fotograferad från väster.
På bilden Myllyniemis gård som den ser ut idag, fotograferad från väster.

Den södra ändan av den här gården byggde Oskars son Johan Adolf, men som kallades Johannes Myllyniemi (1906-1985) som bostad år 1932 och den tillbyggdes senare med ett litet snickeri i norra ändan och fick då detta utseende. År 1928 hade Johannes gift sig med Sylvia Salin (1906-1985) från Kristinestad. Sylvia arbetade då på Kyynys café medan Johannes arbetade på Westas skidfabrik.

I bortre ändan av Fremdelings gård på Strandgatan fanns det välkända Kyynys kafé och där arbetade Sylvi Salin under flera år före hon gifte sig med Johannes och flyttade till Dagsmark. I huset finns idag Varuhus Talas järnaffär.
I bortre ändan av Fremdelings gård på Strandgatan fanns det välkända Kyynys café och där arbetade Sylvia Salin under flera år före hon gifte sig med Johannes och flyttade till Dagsmark. I huset finns idag Varuhus Talas järnaffär.
Sylvia Salin arbetade på Kyynys café på Strandgatan i 8 år. Fotot är från 1925 och till vänster står Miili Söderback.
Sylvia Salin arbetade på Kyynys café på Strandgatan i 8 år. Fotot är från 1925 och till vänster står Miili Söderback.
Här på skidfabriken Westa nära Varvsbacken i Kristinestad arbetade Johannes år 1927, han står här längst till höger. Westa tillverkade också möbler och inredningar. till exempel en stor del av inredningen i den svenska samskolan tillverkades här.
Här på skidfabriken Westa nära Varvsbacken i Kristinestad arbetade Johannes år 1927, han står längst till höger. Westa tillverkade också möbler och inredningar, till exempel en stor del av inredningen i den svenska samskolan tillverkades här.
Ab Westas verkade i denna byggnad som ligger mellan Varvsbacken och Badhusparken. Övre våningen förstörde i en brand år 1961 då det fanns en bilverkstad här. I dag verkar stadens sjöfartsmuseum i byggnaden.
Ab Westa verkade i denna byggnad som låg mellan Varvsbacken och Badhusparken. Övre våningen förstördes i en brand år 1961 då det fanns en bilverkstad här. I dag verkar stadens sjöfartsmuseum i byggnaden.
På bilden t.v. den nybyggda gården år 1932 och t.h. står Johannes och Sylvi på trappan tillsammans med dottern Alli år 1934.
På bilden t.v. den nybyggda gården år 1932 och det ser ut som att gamla stockar skulle ha använts vid bygget. På bilden till höger står Johannes och Sylvia på trappan tillsammans med dottern Alli år 1934.
Den här flygbilden är från år 1961 och Myllyniemis gård uppe till höger. Den högra ingången gick till snickeriet och den vänstra till Johannes och Sylvias bostad. Snickarvirket finns upplagrat nära landsvägen. Åkervägen på andra sidan Åbackvägen leder till Oskars gård, som revs år 1961.
Den här flygbilden är från år 1961 och Myllyniemis gård uppe till höger. Den högra ingången gick till snickeriet och den vänstra till Johannes och Sylvias bostad. Snickarvirket finns upplagrat nära landsvägen. Åkervägen på andra sidan Åbackvägen leder till Oskars gård, som revs år 1961.
Det var alltså i det här huset som Johannes började snickra fönster, dörrar och mycket annat. En tid var han i bolag med yngre brodern Urho men Urho flyttade i början på 1940-talet till Kronoby och blev snickare där och sedan flyttade han till Vasa och byggde hus och snickeri åt sig på Högbacken.
Det var alltså i det här huset som Johannes började snickra fönster, dörrar och mycket annat. En tid var han i bolag med yngre brodern Urho men Urho flyttade i början på 1940-talet till Kronoby och blev snickare där och sedan flyttade han till Vasa och byggde hus och snickeri åt sig på Högbacken.

Den här snickeriverkstaden blev småningom för liten och år 1956 byggde Johannes om fähuset på andra sidan vägen. Han höjde upp taket och gjorde vissa andra förbättringar. Något snickeri blev det däremot inte av det gamla fähuset utan år 1967 byggde Johannes den snickeribyggnad som fortfarande står där.

Här Johannes Myllyniemi i snickeriet.
Här Johannes Myllyniemi i snickeriet.

Johannes var känd som en bra snickare som gjorde ett bra arbete. Han är också känd som den som drev på att Dagsmark skulle få en finskspråkig folkskola. Redan år 1932 startade den finska skolan i Myllyniemis gamla gård men snart flyttade den till andra sidan vägen till ett litet hus på 4,5 x 9 m som hade endast ett klassrum. Det lilla huset hade tillhört skräddaren Johannes Klemets och blev tomt då han flyttade närmare centrum. Efter att skolan blev kommunal var han dess mångåriga direktionsordförande. Vill du läsa mera om den finska folkskolan i Dagsmark, så skall du klicka HÄR!

Här har Ilpo Myllyniemi lyckats fånga många saker på samma bild. Fotot är från senare hälften av 50-talet, där den finska folkskolan dominerar. Till höger om skolan syns Johannes Myllyniemis gård, medan uthusen till höger finns hos Knut Santamäki. Bron och väger leder till Frivelas eller Mellanå som det heter nuförtiden.
Här har Ilpo Myllyniemi lyckats fånga många saker på samma bild. Fotot är från senare hälften av 50-talet, där den finska folkskolan dominerar. Till höger om skolan syns Johannes Myllyniemis gård, medan uthusen till höger finns hos Knut Santamäki. Bron och väger leder till Frivelas eller Mellanå som det heter nuförtiden.

Johannes och Sylvia fick 1 dotter och 3 pojkar och de 2 äldsta pojkarna fortsatte med snickerirörelsen medan den yngsta är i grävmaskinbranschen. Den ena av sönerna bor nu med sin hustru i Johannes Myllyniemis gård.

Här Johannes Myllyniemi.
Här Johannes Myllyniemi.
Här Sylvia Myllyniemi tillsammans med äldsta dottern Alli Myllymäki.
Här Sylvia Myllyniemi tillsammans med äldsta barnet Alli Myllymäki.
Så här "båsåt å oräidit" kan det se ut då Jukka påbörjar ett större arbete. Hösten 2014 höll han på med två grävmaskiner utanför nuvarande Jungmans restaurang vid Sjögatan.
Så här ”båsåt å oräidit” kan det se ut då Jukka Myllyniemi påbörjar ett större arbete. Hösten 2014 höll han på med två grävmaskiner utanför nuvarande Jungmans restaurang vid Sjögatan. Slutresultaten blev otroligt bra och var och en har möjlighet att själv beundra stenkajen, som är ett mästerverk utan like. Om du vill läsa ett personporträtt om Jukka, så skall du klicka HÄR!

Myllyniemen Puunjalostus, Åbackvägen 250.

Byggnaden där Myllyniemen Puunjalostus verkar i dag byggdes år 1967 av Johannes Myllyniemi (1904-1985).
Byggnaden där Myllyniemen Puunjalostus verkar i dag byggdes år 1967 av Johannes Myllyniemi (1904-1985).

Byggnaden är fortfarande i originalskick, bara vissa ändringar inomhus har gjorts. Måleriet som står närmare landvägen byggdes några år innan. Byggnaderna fotograferade från Åbackvägen.

Här byggarna Pihlajamäki från Vanhakylä och Rantamäki från Alakylä som just rest upp den första knuten till det nya snickeriet 1967.
Här byggarna Pihlajamäki från Vanhakylä och Rantamäki från Alakylä som just rest upp den första knuten till det nya snickeriet 1967.

Äldsta sonen Seppo (f. 1936) som arbetade i Sverige när snickeriet byggdes återvände 1968 och arbetade i snickeriet med fönster och dörrar till början av 2000-talet när han gick i pension. Yngsta sonen Jukka (f. 1944) hade år 1966 skaffat sin första grävmaskin och han gjorde bland annat grunden till snickeriet. Han arbetade som snickare det första året och har efter det arbetat med grävmaskiner. För närvarande är det endast sonen Ilpo (f. 1942) och hans fru Marjatta (f. Kiviharju i Isojoki år 1947) som aktivt arbetar i snickeriet.

Här är det mycket folk i snickeriet. Från vänster Seppo, Jussi Myllymäki, Ilpo, Alli, okänd, Johannes och okänd.
Här är det mycket folk i snickeriet. Från vänster Seppo, Jussi Myllymäki, Ilpo, Alli, okänd, Johannes och okänd.
På bilden står Ilpo Myllyniemi framför ingången till måleriet, där inredningsartiklar som skåpdörrar och lådor sprutmålas med flerkomponentfärger. Ilpo tillverkar köksskåp och garderober, som han för det mesta själv monterar hos kunden.
På bilden står Ilpo Myllyniemi framför ingången till måleriet, där inredningsartiklar som skåpdörrar och lådor sprutmålas med flerkomponentfärger. Ilpo tillverkar köksskåp och garderober, som han för det mesta själv monterar hos kunden.
Inne i själva snickeriet finns gammal trotjänare, en universalmaskin tillverkad på Stenbergs i Stockholm. Den här maskinen köpte Johannes i Sverige och fraktade den till Finland under kriget år 1939. Risken för att fartyget skulle torpederas var stort vilket betydde att maskinen inte kunde försäkras under frakten.
Inne i själva snickeriet finns gammal trotjänare, en universalmaskin tillverkad på Stenbergs i Stockholm. Den här maskinen köpte Johannes i Sverige och fraktade den till Finland under kriget år 1939. Risken för att fartyget skulle torpederas var stort vilket betydde att maskinen inte kunde försäkras under frakten.
Den tummade broschyren från Stenbergs finns fortfarande i behåll. Räkningen på 31 500 mk är inte lika tummad. Omräknat i dagens valuta skulle den ha kostat lite över 11 000 e.
Den tummade broschyren från Stenbergs finns fortfarande i behåll. Räkningen på 31 500 mk är inte lika tummad. Omräknat i dagens valuta skulle den ha kostat lite över 11 000 e.

Allt gick bra med transporten och den dyra maskinen installerades i snickeriet där den fortfarande står och är i användbart skick. Den här maskinen var dyr och finansierades med lån och allmänna pratet var att den här maskinen nog kommer att sätta Johannes i konkurs. Den höga inflationen efter kriget blev dock räddningen, för på några år hade lånet ätits upp av sig själv.

Här på bilden en stolt snickare Ilpo med maskinen som är samtida med snickaren själv. Ilpo vet att maskinen kommer att fungera ännu i 100 år, så robust och välgjord som den är.
Här på bilden en stolt snickare Ilpo med maskinen som är samtida med snickaren själv. Ilpo vet att maskinen kommer att fungera ännu i 100 år, så robust och välgjord som den är.

Ilpo som är över 70 år är fortfarande aktiv i snickeriet och sköter om sina gamla kunder men han tror att snickeriets saga snart är slut. Dottern bor på annan ort så det är osäkert med snickeriets framtid. Konkurrensen är hård i branschen och förutsättningarna för fortsatt verksamhet är inte de bästa.