Hällbacks gård på Åbackvägen 312.

Sammanställt av Lasse Backlund 2014, med hjälp av Pentti Hällback. Uppdaterades i mars 2017.

Gården fotograferad från vägen år 2003.
Gården fotograferad från vägen år 2003.

Den här gården är mycket gammal, för den stod på 1800-talet i centrum av Dagsmark men år 1906 flyttade Erland Norén den upp till Åbackvägen 312. Den stod bakom nuvarande Strömbergas stora bondgård som ännu i dag står mellan Kias-kroken och Björklund Alvaras. Ett härbre flyttades på samma gång upp till Åbackan medan resten av byggnaderna byggdes på platsen och vissa har byggts om senare.

Erland Norén och hans stora familj bodde ju sedan på Sebbas-backan där de bedrev handel i en gård nära landsvägen, som revs ner först på 1970-talet. I den gården hade Josef Viktor och ”Bod-Mina” Edla Wilhelmina Ulfves bedrivit lanthandel till år 1905 då den övertogs av Dagsmark Andelshandel. Norén tog sedan över verksamheten efter Andelshandeln.

Erland Norén (f. Storkull 1877-1965) var son till Josef Storkull (1842-1916) och Anna Greta (f. Båsk 1844-1936) och växte upp på Korkbackan nära nuvarande sportplan. Han var bror bl.a. till sågägaren Viktor Nylund, handlaren J. H. Storkull, bonden Erik Anders Englund och byggmästaren Emil Storkull.  År 1904 gifte Erland sig med Josefina Teir från Härkmeri och de fick 12 barn.

Erland Norén och Josefina, eller Fina som hon kallades flyttade aldrig upp till Åbackan för de sålde den halvfärdiga gården åt  Oskari och Lyydia Honkaniemi från Bötom och de i sin tur sålde den till Jalmari och Sandra Westerback från Bötom. De här ägarna från Bötom bodde inte heller i gården men hade nog hyresgäster under någon tid.

Den första maj 1917 köpte Robert och Anna Kajsa Kankaanpää från Träskändan gården och de i sin tur sålde den vidare år 1918 åt sonen Johannes Kankaanpää som senare tog namnet Hällback. Johannes gifte sig år 1918 med Hilma (f. Ojanperä  i Piikkilänkylä i Storå 1896-1975) och de flyttade då till denna gård. Hilmas mor Amanda bodde också på Åbackvägen 312 en tid före sin död 1948.

Lillstugan till vänster och huvudbyggnaden till höger. Foto från år 2014.
Lillstugan till vänster och huvudbyggnaden till höger. Foto från år 2014.

Johannes och Hilma fick flera barn:

Eskil Johannes, född 3.3.1919, dog 20.3.1919.

Sylvi Sanelma (f. 1922 gift med Albin Blomqvist och bosatt i Pernå och dog där år 2006)

Elvi Elvira (f. 1923-1943) dog ogift och barnlös.

Alvar (1925-2013) ogift och barnlös, tog över hemgården 1970 och hade den i sin ägo tills han dog 2.3 2013. I slutet av år 2013 såldes gården och hela hemmanet åt de nuvarande ägarna som är bosatta i Bötom.

Jarl Ilmari (1927-2016) gift med Kaarina, född Koski-Vähälä. (f. 1935) och de bodde i Torshälla i Sverige.

Pauli Johan (f. 1930)  gift med Terttu Anneli ( f. Kaijansinkko 1934) och de bor i Karleby.

Aarre Aatos (f. 1932) gift med Pirjo Ellen, född Montola.och de bor i Esbo.

Pentti (f. 1937) gift med Marjatta, f.d. Auvinen, född Halonen och de är bosatta i Fredrikshamn.

På detta foto från år 1935 ser vi nästan hela Hällbacks familj, där de står utanför lillstugan som byggdes ungefär 1932 och som sedan på 1940-talet byggdes i med en port, ett kärrlider och ett vedlider. Längst bak fr.v. Hilma och Johannes Hällback, Hilmas mor Amanda Uusitalo och längst till höger Sylvi Hällback. Flickan och pojken i mittersta raden är Elvi och Alvar Hällback. I främre raden Aarre, Pauli och Jarl. Minstingen Pentti var inte född ännu när detta foto togs.
På detta foto från år 1935 ser vi nästan hela Hällbacks familj, där de står utanför lillstugan som byggdes ungefär 1932 och som sedan på 1940-talet byggdes i med en port, ett kärrlider och ett vedlider.
Längst bak fr.v. Hilma och Johannes Hällback, Hilmas mor Amanda Uusitalo och längst till höger Sylvi Hällback. Flickan och pojken i mittersta raden är Elvi och Alvar Hällback. I främre raden Aarre, Pauli och Jarl. Minstingen Pentti var inte född ännu när detta foto togs.
På detta foto taget sommaren 1938 Pentti i famnen på sin storasyster Elvi.
På detta foto taget sommaren 1938 Pentti i famnen på sin storasyster Elvi.
Här står syskonen Hällback framför lillstugan år 2000. Fr.v. Pentti, Aarre, Pauli, Sylvi Blomqvist, Alvar och Jarl.
Här står syskonen Hällback framför lillstugan år 2000. Fr.v. Pentti, Aarre, Pauli, Sylvi Blomqvist, Alvar och Jarl.
År 2000 fyllde Alvar 75 år och uppvaktades av sina syskon. Fr. v. Aarre, Pauli, Pentti, Jarl, Alvar och Sylvi.
År 2000 fyllde Alvar 75 år och uppvaktades av sina syskon. Fr. v. Aarre, Pauli, Pentti, Jarl, Alvar och Sylvi.
Här sitter Jarl och Alvar Hällback och diskuterar på ett släktmöte i Esbo år 2002. På bilden till höger Johannes och Hilma med ett barnbarn och flera barnbarnsbarn.
Här sitter Jarl och Alvar Hällback och diskuterar på ett släktmöte i Esbo år 2002. På bilden till höger Johannes och Hilma med ett barnbarn och flera barnbarnsbarn.

Vilka var då Johannes och Hilma som tog över denna halvfärdiga gård och började nyodla markerna runt den?

Hilma och Johannes Hällback, foton från 1961 då Johannes fyllde 70 år.
Hilma och Johannes Hällback, foton från 1961 då Johannes fyllde 70 år.

Johannes Hällback (1891-1970)  var son till Robert Kankaanpää (1855-1919) och Anna Kajsa (f. Nyholm i Lappfjärd 1864-1943). På fotot här under från 1967 sitter Johannes bland alla sina syskon:

Nere t.v. Alvina (1889-1982) som gifte sig med Erland Rosenback , följande Johannes (1891-1970) som gifte sig med Hilma Elvira Ojanperä från Storå och som tog namnet Hällback, Maria Vilhelmina (1893-1989) som gifte sig med Sigfrid Storlåhls från Måston eller Lillsund, följande Alma (1895-1984) som gifte sig med Emil Nyberg och längst ut Amanda (1897-1985) som gifte sig med Evert Gröndahl. Stående fr.v. Viktor (1899-1981) som först varit gift med Helmi Tuominiemi men som sedan gifte sig med Selma Nyberg och som tog namnet Berglind, följande är Jenny (1901-1976) som var ogift, följande Leander (1904-1972) som gifte sig med Selma Hammarberg, sedan Arthur (1905-1985) som gifte sig med Helmi Lydia Jansson från Storå och längst t.h. Mathilda (1908-1984) som gifte sig med Emil Lillsjö.
Nere t.v. Alvina (1889-1982) som gifte sig med Erland Rosenback , följande Johannes (1891-1970) som gifte sig med Hilma Elvira Ojanperä från Storå och som tog namnet Hällback, Maria Vilhelmina (1893-1989) som gifte sig med Sigfrid Storlåhls från Måston eller Lillsund, följande Alma (1895-1984) som gifte sig med Emil Nyberg och längst ut Amanda (1897-1985) som gifte sig med Evert Gröndahl.
Stående fr.v. Viktor (1899-1981) som först varit gift med Helmi Tuominiemi men som sedan gifte sig med Selma Nyberg och som tog namnet Berglind, följande är Jenny (1901-1976) som var ogift, följande Leander (1904-1972) som gifte sig med Selma Hammarberg, sedan Arthur (1905-1985) som gifte sig med Helmi Lydia Jansson från Storå och längst t.h. Mathilda (1908-1984) som gifte sig med Emil Lillsjö.

På bilden fattas Anna Sofia, f. 1886 och som år 1908 gifte sig med änklingen Isak Barck. Isak var född i Kauhajoki och hade bott i Amerika mellan åren 1902 och 1906 och hade 3 barn med sin hustru Manda: Eino, Saimi och Birger. Men när Manda dog år 1906 så flyttade han tillbaka till Finland med barnen och hamnade i Kristinestad. Där träffade han Anna Sofia Kankaanpää och de gifte sig och fick 1909 ett barn som fick namnet Irma.

I samma veva, år 1909 flyttade Isak Barck tillbaka till Amerika och i slutet på år 1910 flyttade Anna dit med deras dotter Irma och Isaks 3 barn från det tidigare giftet.

Men endast ett år efter flytten till Worchester i Amerika dog Anna, den 10 december 1911. Deras dotter Irma som i Amerika kallades för Irene gifte sig i Amerika med Lawrence Surette år 1926 men dog i missfall följande år i juli 1927. Således finns det inga kända ättlingar kvar efter Anna Sofia Kankaanpää.

Änklingen Isak Barck gifte sedan om sig och efter honom finns nog ättlingar.

På detta foto från Amerika Isak Barck med dottern Irene i famnen och de övriga barnen Saimi, Eino och Birger.
På detta foto från Amerika Isak Barck med dottern Irene i famnen och de övriga barnen Saimi, Eino och Birger.

Robert Kankaanpää var son till Thomas Timoteus Kankaanpää (f. Sorila 1821-1868 men hade också en tid använt namnet Lamminpää). Denne Thomas Timoteus var först torpare på Lamminpää men sedan torpare på Kankaanpää i Kärjenkoski by i Storå. Högst antagligen är det av denne Thomas Timoteus som hela släkten fått sitt smeknamn ”Timo”. Thomas Timoteus var gift med Albertina (f. Korvenala i Kärjenkoski 1823-1885).

Hilma Hällback (f. Ojanperä 1896-1975) var dotter till Malakias Juha Jeremiaksenpoika Ojanperä (f. i Piikkilänkylä 1851-1899). Han var torpare på Ojanperä gård, som fortfarande står kvar vid Myllykoskentie i Piikkilä. Malakias dog då Hilma var endast 3 år gammal.  Hilmas mor Amanda (f. Kuivakoski 1859-1948) gifte sedan om med Paulus Uusitalo. Amanda bodde de sista åren av sitt liv på Åbackvägen i lillstugan hos Johannes och Hilma.

Längst t.v. står skyddskåristen Johannes Hällback. De övriga är tillsvidare okända.
Längst t.v. står skyddskåristen Johannes Hällback. De övriga är tillsvidare okända.
Här på bilden sitter Johannes Hällback eller ”Timo-Jussi” som grannarna kallade honom.
Här på bilden sitter Johannes Hällback eller ”Timo-Jussi” som grannarna kallade honom.
Fr.v. Sylvi, gift Blomqvist, Johannes med Pauli i famnen, Alvar, Jarl, Hilma sittande med Aarre i famnen och längst till höger Elvi, som dog ung. Fotot från 1932 eller 1933.
Fr.v. Sylvi, gift Blomqvist, Johannes med Pauli i famnen, Alvar, Jarl, Hilma sittande med Aarre i famnen och längst till höger Elvi, som dog ung. Fotot från 1932 eller 1933.
Så här såg gården ut då Hällback köpte den av Norén. Den var då ännu utan brädfodring och alla rum var inte inredda.
Så här såg gården ut då Hällback köpte den av Norén. Den var då ännu utan brädfodring och alla rum var inte inredda.
Flickorna i bakre raden fr. v. Helvi Santamäi, Eila Kujakoski och Aino Koivumäki. Pojkarna fr.v. Pertti Santamäki, Keijo Santamäki, Kauko Santamäki, sittande Raimo Rajalehto, Jouko Rajalehto, Aarre Hällback och längst till höger Pauli Hällback.
Flickorna i bakre raden fr. v. Helvi Santamäi, Eila Kujakoski och Aino Koivumäki.
Pojkarna fr.v. Pertti Santamäki, Keijo Santamäki, Kauko Santamäki, sittande Raimo Rajalehto, Jouko Rajalehto, Aarre Hällback och längst till höger Pauli Hällback.
Detta gamla härbre stod tidigare nere i byin, men flyttades i samband med storskiftet år 1906 till en plats inne på gården. I slutet på 1930-talet rullades det iväg till denna plats, pöllien päällä. Pauli Hällback minns berätta hur förvånad han var en dag då han kom hem från skolan och märkte att härbret var flyttat. Johannes hade nog haft hjälp av någon av sina bröder med flyttningen. Huvudbyggnaden i bakgrunden, fotot 2014 taget från norr.
Detta gamla härbre stod tidigare nere i byin, men flyttades i samband med storskiftet år 1906 till en plats inne på gården. I slutet på 1930-talet rullades det iväg till denna plats, pöllien päällä. Pauli Hällback minns berätta hur förvånad han var en dag då han kom hem från skolan och märkte att härbret var flyttat. Johannes hade nog haft hjälp av någon av sina bröder med flyttningen. Huvudbyggnaden i bakgrunden, fotot 2014 taget från norr.
Tillsammans med sina söner byggde Johannes flera uthus. Foto Pentti Hällback.
Tillsammans med sina söner byggde Johannes flera uthus. Foto Pentti Hällback.
Så här såg Hällbackas gård ut år 2003.
Så här såg Hällbackas gård ut år 2003.
Så här ser Hällbackas gårdsgrupp ut från norr.
Så här ser Hällbackas gårdsgrupp ut från norr.
Denna lutande lada fotograferad av Pentti Hällback sommaren 2009.
Denna lutande lada fotograferad av Pentti Hällback sommaren 2009.
På den gamla kartan så ser vi var Strömberg hade sitt hemman ovanför Kiaskroken. Ovanför Strömbergas upp i skogen på figur 1281 står Borg-Oskars stuga.
På den gamla kartan så ser vi var Hällbacks gård stod i tiderna, se den översta blåa pilen. Strömberg hade sitt hemman ovanför Kiaskroken.
Så här kunde det se ut då det var tröskningstalko i Dagsmark. På bilden från ca 1940 står Johannes Hällback t.v. och lutar sig mot ångmaskinens remskiva som drog tröskverket. Mitt i bild sitter mor Hilma med sonen Pentti Hällback och längre bak står Penttis bröder. Mannen t.h. heter Paavilainen och han var hemma från Alakylä i Bötom. Fotot är taget bakom den stora ladan som står och lutar på den övre bilden. Det här tröskverket och ångmaskinen hade Johannes i bolag med Valdemar Rosengren köpt av ett tröskandelslag nere i Dagsmark. I Kauhajoki gjordes ångmaskinen om och på skorstenen byggdes ett gnistskydd som syns i nedre delen av skorstenen. Men när de fick 3-fas elektricitet till Åbackan anskaffades en Strömberg elmotor och ett riktigt Sampo Rosenlew tröskverk. Efter en tid löste Johannes ut Valdemar ur andelslaget och tröskverket och elmotorn finns ännu i behåll hos Hällbacks.
Så här kunde det se ut då det var tröskningstalko i Dagsmark. På bilden från ca 1940 står Johannes Hällback t.v. och lutar sig mot ångmaskinens remskiva som drog tröskverket. Mitt i bild sitter mor Hilma med sonen Pentti Hällback och längre bak står Penttis bröder. Mannen t.h. heter Paavilainen och han var hemma från Alakylä i Bötom. Fotot är taget bakom den stora ladan som står och lutar på den övre bilden.
Det här tröskverket och ångmaskinen hade Johannes i bolag med Valdemar Rosengren köpt av ett tröskandelslag nere i Dagsmark. I Kauhajoki gjordes ångmaskinen om och på skorstenen byggdes ett gnistskydd som syns i nedre delen av skorstenen. Men när de fick 3-fas elektricitet till Åbackan anskaffades en Strömberg elmotor och ett riktigt Sampo Rosenlew tröskverk. Efter en tid löste Johannes ut Valdemar ur andelslaget och tröskverket och elmotorn finns ännu i behåll hos Hällbacks.
När Johannes Hällbacks äldsta syster Anna Sofia dog i Amerika så skickade hennes man Isak Barck ett sådant här kort åt släktingarna i Finland. Eftersom texten är tryckt så gjordes det säkert flera kort som skickades åt anhöriga. Så här gjorde man alltså förr när det fanns varken telefon eller e-post.
När Johannes Hällbacks äldsta syster Anna Sofia dog i Amerika så skickade hennes man Isak Barck ett sådant här kort åt släktingarna i Finland. Eftersom texten är tryckt så gjordes det säkert flera kort som skickades åt anhöriga. Så här gjorde man alltså förr när det fanns varken telefon eller e-post.
Hällbacks gård är i dag obebodd och i dåligt skick.
Hällbacks gård är i dag obebodd och i dåligt skick.