Noréns gård på Dagsmarkvägen 383.

Sammanställt av Lasse Backlund 2016, med hjälp av Max Klockars och Paul Englund.

Här Noréns gård fotograferad från norr.
Här Noréns gård fotograferad från norr.

Det här huset som stod på Sebbasbackan på adressen Dagsmarkvägen 383 var mycket gammalt och innehöll både butikslokal och bostad. Den första kända butiksinnehavaren var Josef Viktor Ulfves, som redan 1888 bedrev handel tillsammans med sin hustru Vilhelmina. Viktor var född i Lappfjärd och han begav sig till sjöss i unga år tills han emigrerade till Amerika. Han återvände därifrån 1887, då han blev handelsman. Viktor dog i unga år redan 1899 men änkan ”Bod-Mina” fortsatte verksamheten i några år.

I huset fanns inte endast butik och bostad för mellan åren 1899-1905 så skötte ”Bod-Mina” byns telefoncentral. Riktigt mycket arbete kunde inte Mina ha med telefoncentralen, för det fanns mindre än 10 anslutningar. År 1903 skrevs det i tidningen Päivälehti att Dagsmarks telefoncentral hade skötts dåligt och att det hade förekommit klagomål.

(Vill du läsa mera om telefoncentralen i Dagsmark, klicka här)

Då ”Bod-Mina” överlät affären åt det nybildade Dagsmark Andelshandel, så flyttade centralen till ”Mattas-Maj”, alltså Maja Grans på andra sidan landsvägen.

År 1905 bjöd Mina ut sin gård i tidningen Syd-Österbotten.
År 1905 bjöd Mina ut sin gård i tidningen Syd-Österbotten.

Övertagare av ”gården jämte landthandel” blev Dagsmark Andelshandel, som Lantmannagillet hade bildat i mars 1906. Lantmannagillet i Dagsmark som bildades i september 1904 på initiativ av ”Pelas-Viktor” Lillkull, hade ju som sin främsta uppgift att göra gemensamma inköp åt bönderna och på det viset göra det enklare och billigare för dem att köpa jordbruksprodukter. Det var det nybildade Pellervosällskapet som drev på detta och ville att det skulle bildas handelslag, där kunderna var delägare. En naturlig fortsättning på detta blev att det skulle bildas handelslag, som kunde saluföra mat och förnödenheter åt delägarna. Privata affärer hade det funnits sedan slutet av 1800-talet men den här nya formen lanserades i början på 1900-talet. Dagsmark var tidigt ute också med detta handelslag, då de öppnade år 1906, ett år före Lappfjärd fick sin egen andelshandel i augusti 1907.

I Lappfjärd var det svårt att få bönderna med i handelslaget, för den vanliga inställningen bland de äldre var att det inte lyckas med något sådant i Lappfjärd. Det var många som hade i färskt minne hur det gick med de fartygsbyggare och rederier, som hade bildats i Lappfjärd på 1860-talet. Rederierna som i början gick lysande gick sedan i konkurs ett efter ett, vilket gjorde att många delägare måste gå från hem och hus och ändå blev de kvar med otroliga skulder. Några dagsmarkbor var inte inblandade i de här fartygs-konkurserna, så därför hade de en mera positiv syn på de samägda handelslagen.

Andelshandeln i Dagsmark höll möten och stämmor regelbundet och de annonserade flitigt i tidningen Syd-Österbotten.
Andelshandeln i Dagsmark höll möten och stämmor regelbundet och de annonserade flitigt i tidningen Syd-Österbotten.
Varje år ordnades det möten antingen i någon medlems hem eller i butikslokalen. Flera möten ordnades hos Matilda Forsgård, alltså i det hus som sedan skulle byggas om till bönehus.
Varje år ordnades det möten antingen i någon medlems hem eller i butikslokalen. Flera möten ordnades hos Matilda Forsgård, alltså i det hus som sedan skulle byggas om till bönehus.
År 1915 sökte Andelshandeln en handelsföreståndare. I annonsen till höger står det att mötet skall hållas på bönehuset 24 maj 1915, vilket betyder nästan en månad före det högtidligen invigdes.
År 1915 sökte Andelshandeln en handelsföreståndare. I annonsen till höger står det att mötet skall hållas på bönehuset 24 maj 1915, vilket betyder nästan en månad före det högtidligen invigdes.
Dagsmark Ungdomsförening gjorde flera inköp i den egna Andelsandeln. Kvittot är kvitterat av E. Ulfves.
Dagsmark Ungdomsförening gjorde flera inköp i den egna Andelsandeln. Kvittanserna är kvitterade av E. Korsbäck och det till höger av E. Ulfves.

Dagsmarkborna var ju medlemmar i denna andelshandel och i medlemsboken fanns det 118 medlemmar antecknade. Vill du se vilka dessa var, så klicka här!

År 1916 då Lappfjärds Andelshandel blev medlem i Centrallaget S.O.K. så ville S.O.K. att en fusion skulle ske mellan andelshandlarna i Lappfjärd och Dagsmark. Av någon orsak blev det ingenting av detta förslag och Dagsmark Andelshandel sålde då sin rörelse åt bonden Erland och Fina Norén. Wasaposten den 23 december 1916 skriver så här om affären:

Försåld andelshandel.

Genom senaste söndag träffat köpeavtal försåldes Dagsmarks Andelshandel med varor och inventarier, åt förre bonden Erland Norén. Köpesumman utgjorde 21,100 mk och skedde tillträdet genast.

Den nya innehavaren, bonden Erland (1877-1965) var son till Josef ”Koll-Josip” Storkull (1842-1916) och Anna Greta ”Anagret” (f. Båsk 1844-1936). Erland var gift med Josefina Teir (1885-1964) från Härkmeri och de tog sedan namnet Norén.

(Vill du läsa mera om Erland Noréns släkt Storkull, klicka här och rulla sedan ner till tabell 86)

Erland som tidigare var bonde hade i samband med storskiftet fått sitt hemman på Åbackan. Han till och med flyttade en gård som stod bakom Strömbergs gård i Kiaskroken till sitt nya ställe i Myron på Åbackan. Han flyttade aldrig själv till det nya stället utan han sålde det vidare och det hamnade sedan i familjen Hällbacks ägo. (Vill du läsa mera om Noréns gård och hemmanet på Åbackan, klicka här)

Erland Norén bedrev handel här i Bodas endast till september 1923 då han tillsammans med sin äldsta dotter Anni emigrerade till Canada. Det är oklart vad som fick honom att bryta upp så snabbt, för de hade ju många barn som stannade kvar i Dagsmark. Yngsta sonen Rurik var bara ett år gammal då fadern reste iväg och till på köpet så var Fina gravid med Eskil, som föddes i mars 1924. Erland och Fina fick totalt 12 barn men flera av dem dog unga, men då Erland med dottern Anni reste iväg så stannade hustrun Fina hemma med 6 barn.

Bodas-Fina var dotter till Carl Henrik och Maria Teir från Härkmeri. Carl Henrik dog ung och enligt Axel Byholm så sålde änkan Maria gården i Härkmeri åt en Järvinen. Köpebrevet gjordes på finska och det gick därför så olyckligt att Maria blev utan sytning. Maria bodde på äldre dar hos sin dotter Fina och hon dog också i Dagsmark.

Erland och Anni var inte de enda som reste till Canada. På detta foto som de skickade hem till Fina i Dagsmark, så ser vi från vänster Erlands brorson Evert Storkull, följande är Uno Lillträsk från Lappfjärd, sedan Anselm Lillsjö. Flickan med den stora hatten är Anni Norén och lite skymd bakom står hennes far Erland. Mannen längst till höger är Urho Riihiluoma från Kornbäck. Fotografiet är avsänt från Köpenhamn 28 september 1923.
Erland och Anni var inte de enda som reste till Canada. På detta foto som de skickade hem till Fina i Dagsmark, så ser vi från vänster Erlands brorson Evert Storkull, följande är Uno Lillträsk från Lappfjärd, sedan Anselm Lillsjö. Flickan med den stora hatten är Anni Norén och lite skymd bakom står hennes far Erland. Mannen längst till höger är Urho Riihiluoma från Kornbäck. Fotografiet är avsänt från Köpenhamn 28 september 1923.
Med detta fartyg for Erland och Anni från ”Liverpål till Kvebeck”. Fartyget hette Montcalm och det var ett lyxigt fartyg. Erland skickade hem flera fotografier av fartyget åt dottern Aina.
Med detta fartyg for Erland och Anni från ”Liverpål till Kvebeck”. Fartyget hette Montcalm och det var ett lyxigt fartyg. Erland skickade hem flera fotografier av fartyget åt dottern Aina.

Det är oklart vad Erland arbetade med i Canada men han hade mycket liten kontakt med familjen i Dagsmark. Han dog där så sent som 1965 vilket betydde att han levde i Canada i över 40 år. Han skickade inga brev eller kort och hade i övrigt ingen kontakt alls med den gamla hembyn. De döttrar som också flyttade till Canada skicka nog hem både brev och paket. Efter hand reste tre av barnen också till Canada: Ellen, (f. 1905) reste år 1926 och Julia (f. 1907) for år 1928 tillsammans med sin bror Arvid (f. 1911).

Julia Norén gifte sig i Canada med Edvard Helsing från Munsala och de fick en dotter Anita.

Arvid Norén som tydligen hade socialistiska ideal reste i augusti 1932 från Toronto via Halifax i Canada till ”arbetarparadiset Sovjetunionen” tillsammans med 250 andra likasinnade. Den 28 september 1932 skickade han ett brev åt pappa Erland att han kommit fram till ”Soviet Karelen”. Han verkade vara vid gott mod och hela brevet andas ett positivt socialistisk tänkande. I november 1933 skickade Arvid ett brev hem till sin mor Fina i Dagsmark, där han berättar att han har hårt arbete i en skogskamp. Han hälsade åt alla och skrev att han tänkte komma hem och hälsa på. Efter detta brev hördes det ingenting av Arvid och det antogs allmänt att han hade försvunnit eller avrättats i Stalins arbetsläger. I släktboken ”Söka i rötterna” skriver Axel Byholm att Arvid försökte återvända till Finland men blev fasttagen och sänd till Sibirien.

År 1920 flyttade telefoncentralen tillbaka till Bodas eller till Noréns gård. Ett par år tidigare hade Dagsmarkborna köpt ledningarna och centralen av Storåborna, som hade byggt dessa i tiderna.

Högst troligt så fortsatte inte Fina med butiken efter att Erland hade rest iväg till Canada. Däremot så skötte ”Central-Fina” byns telefoncentral ända till 1952 då den flyttades till den nybyggda ungdomsföreningslokalen.

Runt år 1940 öppnade affärsmannen Axel Nelson en lanthandel i Noréns gård. Axel var en stor affärsman med flera butiker i Lappfjärd och i Kristinestad. Han bodde ju då i Dagsmark och hade övertagit en del av Frans Luomas hemman och han byggde ju 1945 den gård i Palon där Ohlgrens bor i dag.

Här framför Axels butik står båda biträden Astrid Björklund (senare Granér) och Ellen Söderqvist (senare Sten). På tunnan till höger sitter Ellen Söderqvist.
Här framför Axels butik står båda biträden Astrid Björklund (senare Granér) och Ellen Söderqvist (senare Sten). På tunnan till höger sitter Ellen Söderqvist.

Efter kriget övertogs Axel Nelsons affär där Bodas av hans brorson Nils Nelson.

Här på rampen framför Nils Nelsons affär står butiksbiträdena Astrid Björklund och Ellen Söderqvist.
Här på rampen framför Nils Nelsons affär står butiksbiträdena Astrid Björklund och Ellen Söderqvist.

År 1949 så ville Erik Andersson sälja sitt affärshus, det som kallades för Koll-Boden. Lappfjärds Andelshandel som hade varit hyresgäst där sedan år 1946, gav inte tillräckligt bra bud för den stora gården utan det var Nils Nelson som köpte den. Nils Nelson som då handlade i Noréns hus flyttade genast sin rörelse till ”Koll-Boden” och Lappfjärds Andelshandels filial flyttade till Noréns hus.

Från år 1949 till 1955 så verkade alltså Lappfjärds Andelshandels filial i Noréns hus. Birger Björklund var hela tiden föreståndare för filialen i Dagsmark. Andra som arbetat här var Anna Björklund och Göta Lindell. År 1955 flyttade Lappfjärds Andelshandel sin filial från Noréns till ett nybyggt hus mittemot Nelsons affär och efter det var det slut med handlandet där Bodas eller Noréns som det hette på riktigt.

”Bodas-Fina eller Central-Fina” bodde här till sin död och efter det stod huset tomt i flera år tills sonen Rurik Norén rev ner det någon gång på 70-talet.

Då Rurik Norén rev ner gården så lämnade han stenfoten kvar, som syns i gräset till höger här på Ingmar Rosengårds foto. På andra sidan vägen skymtar Klåvus gård.
Då Rurik Norén rev ner gården så lämnade han stenfoten kvar, som syns i gräset till höger här på Ingmar Rosengårds foto. På andra sidan vägen skymtar Klåvus gård.

När landsvägen byggdes om 1984-85 så togs stenfoten bort och i dag går vägen rätt över det ställe där Noréns gamla gård stod. På tomten finns i dag endast den nyare gård som Rurik Norén byggde i tiderna, trots att han inte bodde där själv. Det huset har renoverats och byggts i av de nuvarande ägarna.

Gamla foton:

På fotot Erland Norén tillsammans med sin dotter Anni. Fotot taget runt 1930 för Anni dog år 1932.
På fotot Erland Norén tillsammans med sin dotter Anni. Fotot taget runt 1930 för Anni dog år 1932.

13

Aina Norén (1913-1999) gift med Eino Veikkolainen, som var född i Karelen men som bodde i Lerviken i Kristinestad efter evakueringen. De var barnlösa och bosatta i Bålsta i Sverige och här är de i Dagsmark och visar upp sin nya Opel Rekord. På fotot Aina tillsammans med sin mor ”Bodas-Fina” eller ”Central-Fina”.
Aina Norén (1913-1999) gift med Eino Veikkolainen, som var född i Karelen men som bodde i Lerviken i Kristinestad efter evakueringen. De var barnlösa och bosatta i Bålsta i Sverige och här är de i Dagsmark och visar upp sin nya Opel Rekord. På fotot Aina tillsammans med sin mor ”Bodas-Fina” eller ”Central-Fina”.
På fotot Julia Norén som emigrerade till Canada 1928 och gifte sig där med Edvard Helsing från Munsala. På fotot också dottern Anita.
På fotot Julia Norén som emigrerade till Canada 1928 och gifte sig där med Edvard Helsing från Munsala. På fotot också dottern Anita.
På fotot Julia Noréns dotter Anita Helsing. Anita gifte sig år 1954 med Mike Balogh.
På fotot Julia Noréns dotter Anita Helsing. Anita gifte sig år 1954 med Mike Balogh.
Vera Norén som var född år 1915 gifte sig år 1942 med Lennart Klockars (1912-1984) från Lappfjärd. År 1943 fick de sonen Max och de bodde i Dagsmark och sedan flyttade de till Kristinestad. År 1950 flyttade de till Lappfjärd då deras gård blev färdig i Idbäcken. År 1952 dog Vera plötsligt och här på fotot står sonen Max, som då var 9 år gammal. Bakom honom står hans farmor Maria ”Mina” Vilhelmina (1879-1959) och bakom henne står pappa Lennart. Bredvid Lennart står Fina Norén och till höger står Veras syskon Aina och Rurik. Huset i bakgrunden tillhörde Holger och Edith Hammarberg. Foto: Ilta-Lilja Klockars.
Vera Norén som var född år 1915 gifte sig år 1942 med Lennart Klockars (1912-1984) från Lappfjärd. År 1943 fick de sonen Max och de bodde i Dagsmark och sedan flyttade de till Kristinestad. År 1950 flyttade de till Lappfjärd då deras gård blev färdig i Idbäcken. År 1952 dog Vera plötsligt och här på fotot står sonen Max, som då var 9 år gammal. Bakom honom står hans farmor Maria ”Mina” Vilhelmina (1879-1959) och bakom henne står pappa Lennart. Bredvid Lennart står Fina Norén och till höger står Veras syskon Aina och Rurik. Huset i bakgrunden tillhörde Holger och Edith Hammarberg. Foto: Ilta-Lilja Klockars.
På fotot Erland Norén i Canada.
På fotot Erland Norén i Canada.
Här Aina Noréns medlemskort i Lotta Svärd organisationen.
Här Aina Noréns medlemskort i Lotta Svärd organisationen.
År 1913 så ser det som om Erland Norén skulle ha varit dragare för Dagsmark maskinandelslag.
År 1913 så ser det som om Erland Norén skulle ha varit dragare för Dagsmark maskinandelslag.