Sammanställt av Lasse Backlund i augusti 2026. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, mantalslängder och Wilhelm Janssons anteckningar. Eva Grönlund och Inga-Lill Sandström har bidragit med viktig information, och Birgitta och Reino med gamla foton.
Gårdens och hemmanets historia
Den första som bodde på detta boningsställe lite norr om ”Aastu” var torparen Anders Mickelsson Korsbäck (f.1804).
Anders gifte sig på 1830-talet med Maja Lena Henriksdotter Utter, som var född år 1804 i Uttermossa. Anders, som kallades ”Ant” blev då torpare på avlidne storebror Johan Korsbäcks hemman och han byggde ett torp strax norr om ”Aastu” gården.
Torparen Anders Mickelsson Korsbäck (f.1804) var son till Mickel Hansson Korsbäck (1765–1844). Mickel Hansson var den första bonden på Korsbäck hemmanet ”Aastu”, vars boningshus stod på nuvarande Korsbäckvägen 572. Det hemmanet var på 11/48 dels mtl och det delades omkring 1825 av sönerna Mickel (f.1793) och Johan (1795–1830). Deras yngre bror Anders, alltså ”Ant” fick ingen andel i hemmanet, så därför blev han bara torpare.
Anders och Maja Lena fick två barn:
-Anna Lena (f.1837) som sedan gifte sig med ”Kårk Erik”, alltså Erik Johansson Lång och flyttade till hans gård på Brobackan. Erik och Anna Lena, som började kallas ”Kårk Lena” flyttade sedan sin gård och hemman till Palon, där Norrvikas bor i dag.
–Josef Anders (1840–1916), som kallades både ”Antasin” och ”Antas Josip”. Josip gifte sig med Maria Sofia ”Majsåfi” Karlsdotter Uddfolk (1842–1933), som var född i Uttermossa. Till en början var Josip torpare efter fadern Anders och kallades då ”Torpar Josip”.
År 1871, den 16 maj förvärvade Josef Anders en del av ett Korsbäckhemman. Säljare var änklingen Johan Karlsson Korsbäck och dennes omyndiga barn. Köpeskillingen utgjorde 1 850 mark plus en gammal sytning. Köparen skulle få tillträda hemmanet och alla åbyggnader genast då häradsrätten i Lappfjärd godkände de omyndiga barnens försäljning.
Hemmanets säljare Johan Karlsson var född Butts i Tjöck år 1837 och han gifte sig år 1859 med Anna Kajsa Josefsdotter, som var född Grannas år 1835 i Tjöck. De var bönder i Tjöck till 1868 då de förvärvade det här Korsbäckhemmanet på 11/192 dels mtl. Hustrun Anna Kajsa dog i lungsot år 1870 och en del av barnen flyttade då till släktingar i Tjöck. Änklingen Johan Karlsson reste till Amerika, där han dog år 1883.
År 1901, den 11 november sålde Josef Anders och hustrun Maria Sofia halva hemmanet åt sin dotter Wilhelmina och hennes man Karl Henrik Karlsson Korsbäck från Gåsens eller från Stenlundas. Hemmansdelen värderades till 1 000 mark och skulle betalas med livstids sytning. I köpet ingick inga byggnader och Wilhelmina och Karl Henrik fortsatte att bo i den stora bondgården där Antas.
Vid storskiftet 1900–1912 fick Josef Anders Korsbäck sitt Korsbäckhemman väl placerat i ett hemskifte och skogen fick han på Kiimaneva och Kortesluoma. Vid storskiftet var Josefs hemman 11/384 dels mtl eller 0,0286 mantal. Hemmanet fick namnet Utter 7:3 och var på totalt 30,1 ha, varav 20 ha var skog.
Dottern Wilhelmina och hennes man Karl Henrik fick också sitt Korsbäckhemman väl placerat på Långängen i ett hemskifte och ett utskifte i Höliden. Hemmanet fick namnet Liljenblad 7:11 och var på totalt 24,7 ha, varav 12 var skog.
I allmänhet kallades Josef och Maria Sofia ”Antasin å Anton” men på äldre dar började Josef kallas ”Gamäl Antasin”.
Mellan åren 1867 och 1876 fick de sex barn:
1). Josef Henrik (1867–1867).
2). Josef Anders (1868–1868).
3). Josef Henrik (f. 1869-dödförklarad 1935). Han kallades ”Antas Josipas Hindrik” och gifte sig med Hilma Sofia Mattsdotter Storhannus (1873–1935). Hilma var dotter till bonden Matts Johan Fredriksson Storhannus i Lappfjärd och Adelina Johansdotter Westervik från Sideby. Deras gård fanns på Knusbackan där det gamla mejeriet finns.
Josef Henrik for till Amerika år 1894 men återvände redan 1895 och tillsammans med Hilma köpte han Sebbins Rosenbackhemman på 1/24 dels mtl samma år. Redan år 1897 for Josef Henrik tillbaka till Amerika och därifrån skickade han hem en fullmakt åt sin far Josef Anders Korsbäck att denna kunde ”försälja min fastighet och kreatur och mitt egande Rosenback skattehemman”. Josef Henriks hustru Hilma flyttade då tillbaka till Korsbäck med sonen Frans Viktor, som var född år 1895.
Hilma bodde en tid på folkskolan i Korsbäck, alltså nuvarande ungdomslokalen och var hushållerska åt lärare Byman. År 1911 köpte Hilma och hennes i Amerika vistande man Josef Henrik parcellen Pottgärdan om 0,215 ha i Lappfjärd och hon och sonen Frans flyttade då dit. Omkring 1923 flyttade hon till Hinders hemman, där hon blev vaktmästarinna på Södra bönehuset, där hon sedan dog åt 1935. Maken Josef Henrik blev dödförklarad år 1935 och gemensamma sonen Frans Viktor flyttade till Vasa år 1929.
4). Maria Vilhelmina (f.1871).
5). Amanda ”Manda” Maria (1875–1949) som år 1894 gifte sig med ”Sand Karl Erik” Nyholm (1870–1955) i Perus. Karl Erik var son till bonden Erik Mattsson Nyholm (f.1839) och Maja Lena Andersdotter Pärus (f.1842). Manda och Karl Erik fick sedan flera barn, bland annat sönerna Arthur, Selim, Torsten och dottern Elna Maria, som gifte sig med Johannes Gröndahl och fick sonen Rainer.
6). Wilhelmina (1876–1929) kallades ”Antas Mina” och år 1899 gifte hon sig med Karl Henrik Karlsson Korsbäck (1874–1927). Karl Henrik var son till bonden på Gåsens hemmanet Karl Korsbäck och Wilhelmina. De bytte sedan släktnamn till Liljeblad och efter föräldrarnas död övertog de också det som var kvar av deras Korsbäckhemman Utter 7:3.
År 1916, den 17 juli avled sytningsmannen Josef Anders Korsbäck.
År 1923 övertog bröderna Johannes Stenlund och Viktor Sten 2/3 av hemmanet Utter.
År 1927, den 22 oktober avled bonden Karl Henrik Liljeblad i en ålder av 53 år. Genom ett inbördes testamente kunde änkan Wilhelmina sitta i orubbat bo. Hemmanet Liljeblad på Korsbäck var då 0,0382 dels mtl och till boet hörde Kaldängen parcell.
År 1929, den 31 januari avled Wilhelmina Liljeblad, i en ålder av 52 år.
År 1933, den 18 november avled sytningsänkan Maria ”Majsåfi” Korsbäck i hög ålder.
Karl Henrik och Wilhelmina Liljeblad fick åtta barn men endast fem levde till vuxen ålder:
1). Henrik Emil Liljeblad (1900–1901).
2). Evert Eliel Liljeblad (1902–1937), som kallades ”Antas Evärt” gifte sig år 1931 med Selma Holm (1902–1973) från Lappfjärd. De fick dottern Margit år 1934 som sedan gifte sig med Erik Teir från Sideby. Evert flyttade till Lappfjärd och blev bonde där. Efter Everts död gifte Selma om sig år 1939 med bonden Emil Roos (1898–1976) från Lappfjärd och de fick dottern Ann-Lis år 1945. Ann-Lis gifte sig år 1967 med Johan Träskvik, som är född år 1937 i Perus.
3). Elna (1904–1987), flyttade ogift till Amerika år 1926. Hon gifte sig där år 1942 med Victor Dowling och dog år 1987 i Florida, barnlös.
4). Selma Olivia (1907–1983), som kallades ”Antas Selma” gifte sig år 1934 med ”Norrvik Hemming”, alltså Hemming Nyholm (1907–1990). Hemming var född i Norrviken men växte upp i Kvarnå och började kallas ”Antas Hemming” efter att han gifte sig. De bosatte sig till en början i Selmas hemgård men byggde sedan en egen gård på Långängen, där de sedan bodde så länge de levde. Selma och Hemming fick tre döttrar.
5). Valter Georg (1908–1908).
6). Lennart Georg (1912–1913).
7). Inga Irene (1916–1990), som kallades ”Antas Inga” gifte sig år 1937 med Ingvar Lillsjö (1916–2010) från Stomyron. Hon flyttade då dit och de fick tio barn mellan åren 1938 och 1954.
8). Ragnar Alfons (1919–1981) som kallades ”Antas Ragnar” gifte sig år 1946 med Astrid Alina Kankaanpää (1928–2017), som var dotter till Leander och Selma Kankaanpää. Mellan åren 1947 och 1962 fick de 8 barn.
Ragnar och Astrid blev bönder på hemmanet och de bodde i några år i den gamla bondgården men år 1952 uppförde de ett nytt hus och i samma veva revs den gamla gården, som stod nära vägen på samma tomt. Under byggnadstiden bodde de i ändan av uthusraden.
År 1981, den 8 juli avled bonden Ragnar Liljeblad och huset och hemmansdelarna övertogs av änkan Astrid som fick hälften i giftorätt och de åtta barnen fick den andra halvan som arv.
Vid arvsskiftet överenskoms att sonen Rainer Liljeblad (1955–2017) övertar syskonens ärvda andelar, genom att betala en ersättning åt var och en. Rainer hade år 1979 gift sig med Kirsti Luoma (1954–2009) från Bötom och han var då bosatt där.
Hemmanet bestod då av Utter nr 7:89, Liljenblad nr 7:49, en lott i träsket och Kaldäng äng nr 4:78.
År 1989 förvärvade Rainer Liljeblad ett par markområden av finska staten och året därpå köpte han modern Astrids andelar av hemmanet och huset. Astrid tog åt sig fri boenderätt i huset i en mindre lägenhet.
År 2009, den 14 juli avled Rainers hustru Kirsti och år 2017, den 30 december avled Rainer själv. Båda ligger begravda på begravningsplatsen i Bötom. Hemmanet har sålts i delar åt flera köpare. Rainers syskon tog över huset före Rainer avled och de har sedan sålt det åt en kusin, bosatt i Korsbäck.
Det hus som Ragnar och Astrid Liljeblad byggde år 1952, står i dag oanvänt.
Foton
