Dagsmark Andelskassa.

Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2020. En del uppgifter är hämtade ur gamla Syd-Österbotten och ur Herbert Evars historik om Sydbottens Andelsbank.

Dagsmark Andelskassa bildades i januari 1925 men det var först i november 1965 som banken fick sin första egna lokal. Fotot från juni 2003 då Västra Finlands Byggnadsanalys Ab hyrde den före detta postlokalen. Till höger syns den gamla lillstugan där ”Lillkårk”, alltså Långqvistas.

Andelskassans tidiga historia.

Under långa tider hade jordbruket varit den viktigaste näringen i Finland. Långt tillbaka var det självhushållning som gällde, man livnärde sig med det som det egna hemmanet producerade. I slutet av 1800-talet blev det vanligare att bönderna, förutom att själva använda sin skörd, också kunde börja sälja de produkter som man kunde undvara. Byteshandeln var fortfarande allmän men då det också fanns ett behov av att få pengar, så kunde skörden säljas till uppköpare.

Pengar behövdes för att ytterligare kunna höja produktionen på hemmanen. Det fanns ett behov att skaffa maskiner, uppföra byggnader och att köpa in mera mark. Det var svårt att få låna pengar, då det inte fanns några banker på landsbygden. Bönderna tvingades ofta att låna pengar av rika affärsmän i städerna, mot löfte att de senare skulle återbetala lånen med spannmål, smör- och köttprodukter.

I maj 1902 grundades Andelskassornas Centralkreditanstalt Ab, vars främsta uppgift var att ge lån till lokala andelskassor som skulle grundas runt om i landet. Centralkreditanstalten lånade kapital av staten och från och med 1903 kunde andelskassor inleda sin verksamhet. Andelskassornas uppgift var alltså att finansiera böndernas anskaffningar.

De första andelskassorna kunde också ta emot depositioner och ge lån men endast åt de som var medlemmar i kassan. Men i början av 1920-talet blev det möjligt för andelskassorna att också ge lån till behövande som inte var medlemmar. Genom detta fick hela andelskassarörelsen ett uppsving och den spred sig över hela landet.

Rörelsen bakom andelskassorna såg också en möjlighet att växa eftersom Landtmannabanken fusionerades med två andra banker och bytte namn till Unionbanken. Landtmannabanken Ab hade grundats i Helsingfors år 1909 och de hade som uppgift att ge kortvariga lån, främst åt svenskspråkiga bönder. Banken hade 30 filialer runt om i Svensk-Finland, bland annat i Lappfjärd, där J.J. Wadström var föreståndare. År 1920 fusionerades Landtmannanbanken med Wasa Aktiebank och Åbo Aktiebank. Verksamheten vid Lappfjärdskontoret fortsatte nog som tidigare till 1931 då Unionbanken fusionerades med Helsingfors Aktiebank. Den banken uppgick ju sedan i Föreningsbanken år 1986.

I januari 1925 besökte Finlands Svenska Andelsförbunds sekreterare August Rosendahl Sydösterbotten tillsammans med agrolog Åke Lönnberg, som var konsulent på Andelskassornas Centralkreditanstalt Ab. De skulle besöka Sideby, Lappfjärd, Tjöck och till och med Dagsmark skulle få besök och det var meningen att andelskassor skulle grundas på alla dessa orter. Varje småbrukare som ville bli medlem i kassan, skulle därmed komma i åtnjutande av de förmåner som kassan kunde erbjuda.

De här två personerna skulle på ort och ställe visa och berätta om hur andelskassan skall skötas, hur bokföringen skall göras och vilka förtroendemän som krävdes för kassans skötsel. Den 20 januari besökte herrarna Dagsmark, men före det skulle passliga medlemmar sammankallas till mötet och till sammankallare utsågs Erik Anders Englund från Palon.

Erik Anders Englund från Palon var den drivande kraften bakom bildandet av den första andelskassan i Sydösterbotten.

På mötet i Dagsmark den 20 januari 1925 så var 13 framsynta personer färdiga att genast bilda en andelskassa. Förutom sammankallaren Englund, så var det J.W. Björklund, Josef Granlund, Frans Agnäs, Johan Lillkull, Emil Långfors, Alfred Nordberg, Emil Klåvus, Otto Björklund, Viktor Nyroos, Erik Anders Rosengren, Erik Anders Klemets och Karl Löfgren som blev de första medlemmarna.

Viktor Björklund (1887-1947) var föreståndare för Dagsmark Andelskassa från starten 1925 tills han dog år 1947. Sysslan övertogs då under en kort tid av hans son Algot, som var disponent på mejeriet.

Erik Anders Englund valdes till ordförande för den nya andelskassan medan J.W. Björklund blev både kassör och bokförare. Viktor skulle sköta bankverksamheten hemifrån och några öppethållningstider fanns inte. Starten var för övrigt mycket blygsam men verksamheten ökade för varje år så pass att redan år 1929 så kunde andelskassan vara med och finansiera bygget av det nya andelsmejeriet. För övrigt låg andelskassan och andelsmejeriet nära varandra, de hade i stort sett samma medlemmar, samma styrelse och stämmorna hölls på samma dag.

Det var i den här bondgården på Dagsmarkvägen 372 som Dagsmark Andelskassas första kontor fanns mellan åren 1925 och 1947. Gården har senare renoverats och fått sitt nuvarande utseende.

Inlåningen och utlåningen ökade varje år men under krigstiden i början av 1940-talet uppstod ett stort problem då inlåningen var betydligt större än utlåningen. Under krigsåren fanns det gott om pengar men på grund av varubristen kunde ingenting köpas.

De två andra andelskassorna i Lappfjärds kommun hade samma problem. Andelskassan i Härkmeri som hade grundats i juli 1927 hade år 1945 en inlåning om en miljon, då man i Dagsmark hade två. Lappfjärd Andelskassa i kyrkobyn hade grundats så pass sent som oktober 1929 men hade år 1945 en inlåning om närmare 4 miljoner. Redan år 1925 hade andelskassor också grundats i Sideby och Tjöck men de fick inte någon egentlig verksamhet.

De här 3 andelskassorna inom Lappfjärds kommun arbetade alla enligt samma principer. Kontoren fanns hemma hos bokföraren, kapital lånades från Andelskassornas Centralkreditanstalt Ab, alltså ACA och pengar lånades ut åt bönder. Med dessa lånade pengar kunde bönderna skaffa maskiner och mera djur men också mark och till och med hela hemman.

Så småningom blev det dock klart de tre kassorna skulle vara starkare om de gick samman. Verksamheten i en liten andelskassa var sårbar och risken att inte klara av kreditförluster var stor. Diskussioner fördes under sommaren 1945 och redan i oktober kunde styrelserna enas om en samgång.

Det bestämdes att den nya kassan skall heta Lappfjärdsnejdens Andelskassa och att ett ordentligt kontor skall inrättas i kyrkbyn. Andelskassorna i Dagsmark och Härkmeri skall upplösas och både tillgångar och skulder skall överföras på den nya andelskassan. I dessa byar skall inrättas filialer, som kommer att underlyda kontoret i kyrkbyn.

Den nya andelskassan skall skötas av en föreståndare och en styrelse bestående av 5 personer. Styrelsen skall väljas av ett förvaltningsråd, bestående av 9 personer.

Efter att styrelserna godkänt samgången, så beslöt medlemmarna i de tre andelskassorna att också godkänna avtalet och enligt det så grundades den nya andelskassan den 1 januari 1946. Emil Granskog som varit den drivande kraften bakom andelskassan i Lappfjärd blev nu direktör för alla kontor.

Det första förvaltningsrådet bestod av Erik Englund, Frans Agnäs och Josef Granlund från Dagsmark, och de övriga var Emil Aspås, Gunnar Enkulla, Axel Hemgård, Frans Nygren, Georg Lindedahl och Ivar Norråkers. Dessa valde sedan en styrelse som bestod av Emil Granskog, J.W. Björklund, Artur Stenlund, Johan Lillkull och Selim Björknäs.

Andelsbankens hus i Lappfjärd på 1980-talet. Bilden ur Sydbottens Andelsbanks historik. I januari 1992 sålde Andelsbanken detta hus åt Lappfjärds VVS-tjänst och Lappfjärds Byggtjänst, som tog i bruk hela nedre våningen medan de tre bostäderna i övre våningen fortfarande kunde hyras ut.

Lappfjärdsnejdens Andelskassa köpte år 1949 en tomt i centrala Lappfjärd och följande år påbörjades bygget av det nya huvudkontoret, som kunde tas i bruk 1951. I Härkmeri köpte andelskassan en gård år 1956 som byggdes om till filialkontor.

I Dagsmark sköttes kontoret fortsättningsvis hemma hos J.W. Björklund på Sebasbackan. Då han dog år 1947 övertogs sysslan av hans son Algot Björklund, som den tiden var disponent på Dagsmark Andelsmejeri, där han också bodde. Filialen upp på mejerivinden hade inga öppethållningstider utan ärendena sköttes då Algot var hemma. Men då mejeriet år 1949 upphörde med sin verksamhet och Algot flyttade till mejeriet i Helsingby i Korsholm, så flyttades filialen till affären i närheten.

Då ”Lid Viktor” Björklund dog år 1947 så flyttades bankens kontor till Andelsmejeriets vind, där Viktors son Algot bodde. Han var disponent för mejeriet och skötte banken på sidan om. Banken verkade här till 1949 då mejeriet avslutade verksamheten. Detta foto av det nybyggda mejeriet är från början av 1930-talet och är taget av Selim Björses, SLS:s arkiv.
Handlande Nils Nelson (1921-1991) tog över sysslan som föreståndare för Dagsmark Andelskassa år 1949, samtidigt som Dagsmark Andelsmejeri lade ned sig verksamhet. Andelskassan hade ju haft sitt kontor där sedan 1947 och det sköttes då av disponenten Algot Björklund.
År 1949 övertog handlanden Nils Nelson bankverksamheten och han skötte den i detta hus fram till hösten 1965, då bankens nya hus på  andra landsvägen blev färdigt.

Skötseln av andelskassans filial i Dagsmark övertogs då av handlanden Nils Nelson. Nu blev det ordning och reda, då andelskassan hade samma öppethållningstider som affären. Tanken var dock att filialen skulle inrymmas i egen lokal och därför köpte kassan en tomt på 1 000 kvm av Långqvist redan 1957. Något nybygge blev det inte då, men år 1965 kunde andelskassan anlita byggmästare Thure Nygren för att uppföra en egen lokal. Tomten hade då förstorats med ytterligare 1 600 kvm. I november 1965 kunde kassan ta i bruk den nya lokalen på Åbackvägen 18 och till föreståndare utsågs då Åke Grans. I samma byggnad fanns också en större bostad och en möteslokal. I september 1968 flyttade posten sitt kontor från Nelsons affärshus till den ganska obehövliga möteslokalen bredvid bankkontoret.

Åke Grans (1929-2006) blev kontorsdirektör för Sydbottens Andelsbanks nya kontor i Dagsmark i november 1965. Före det arbetade han på Uni-Pak i Tjöck.

Åke, som kallades ”Mattas Åke” var kontorsdirektör tills han gick i pension i mitten av 90-talet. I mitten av 70-talet blev arbetsbördan för stor för Åke, så då anställdes Lena Mannila som bankfunktionär från 1977 till hösten 1982. Då Lena slutade, så anställdes Lise-Lotte Lindblad som bankfunktionär. Då Åke Grans gick i pension så blev Tom Heinonen från Dagsmark utnämnd till kontorsdirektör. Han hade då redan arbetat en tid på Andelsbankens andra kontor. I början av 2000-talet började Heinonen arbeta på huvudkontoret och Lise-Lotte, som nu bytt namn till Rämänen skötte då kontoret ensam ända tills det stängde.

Den största dramatiska händelsen på Andelsbankens kontor i Dagsmark var nog inbrottet som skedde den 5 november 1982, under Allhelgonatiden. Ett par okända män bröt sig in genom framdörren mitt i natten och lyckades skära upp dörren till kassavalvet. Därifrån stal de en mindre summa pengar men också  ett stort antal oskrivna checker. Polisen hittade misstänkta personer som förhördes men de kunde inte fällas på tinget i Kristinestad. Hovrätten i Vasa som tog upp detta ärende i november 1983 ansåg dock att bevismaterialet räckte till och dömde den misstänkte, icke ortsbon till 3 års fängelse. Under en lång tid efter inbrottet användes checkerna i bedrägligt syfte på flera orter i landet, vilket ledde till förluster för banken. I september 1983 berättade kommissarie Bror Råholm vid Centralkriminalen i Vasa att ett stort antal checkar har dykt upp i Savolax och i Karelen och att flera personer har suttit anhållna för bedrägeri. I december 1983 dömdes en 32-årig kvinna från södra Finland till 1 år 8 månaders fängelse, då hon hade förfalskat 125 checker för totalt 35 000 mark. Ännu i februari 1985 dömdes en man i Tammerfors till ett långvarigt fängelsestraff, då han hade försökt växla en check på 3 miljoner mark på en bank i Tammerfors. Försöket misslyckade men det visade sig att checken kom från kontoret i Dagsmark.

På vårvintern 1988 flyttade posten till ett annat utrymme i närheten. Bland annat Pia Lind öppnade ”Pias Clippoteque i postens gamla utrymmen i juni 1991 och det var den första egentliga frisersalongen i Dagsmark.

Filialen i Dagsmark indrogs i slutet av 2011, då både verksamheten och föreståndaren flyttades till kontoret i Lappfjärd. Fastigheten i Dagsmark såldes samma år åt Västra Finlands Byggnadsanalys, som fortfarande är verksam i byggnaden.

Andelskassans fortsatta utveckling.

Fördelarna med fusionen mellan de tre andelskassorna var stora, så det var helt naturligt att Lappfjärdsnejdens Andelskassa började se på möjligheterna att öppna kontor också i Tjöck och i Kristinestad. I staden hade det redan år 1929 grundats en andelskassa, som fick namnet Kristinestads Omnejds Andelskassa. Verksamheten kom i gång först 1932 men den var så liten att den nästan helt tynade bort. År 1946 fusionerades andelskassan i staden med den i Lappfjärd.

År 1954 blev Herbert Evars ny direktör för banken och han blev kvar på posten ända tills han gick i pension i början av 90-talet.

År 1958 blev Lappfjärdsnejdens Andelskassa tvåspråkig och fick då också namnet Lapväärtin Seudun Osuuskassa. Vid årsskiftet 1970 ändrades namnet på andelskassan till Sydbottens Andelsbank – Suupohjan Osuuspankki. Tanken då redan var att andelskassans verksamhetsområde skall utökas till att också omfatta Kristinestad. Dessa planer hade funnits med länge men det saknades både kapital och lokal för att genomföra dessa.

Då kommunerna i Syd-Österbotten sammanslogs vid årsskiftet 1972-1973 blev frågan om en etablering i staden än mer aktuell. En filial i Kristinestad blev ett måste och lokalfrågan kunde lösas år 1974 då Andelsbanken köpte apoteksfastigheten på övre torget av apotekare Sandlund. Ett bankkontor inreddes i den mindre byggnaden vid Rådhusgatan och Martti Heikkilä från Ömossa anställdes som kontorsdirektör.

År 1974 köpte Sydbottens Andelsbank den så kallade Apoteksfastigheten och hela kvarteret mellan Östra- och Västra Långgatorna av Ernst Sandlunds sterbhus. Följande år öppnade de ett kontor i den mindre byggnaden längs Rådhusgatan. Alla byggnader utom Ekmanska gården vid Västra Långgatan revs 1983-84 och på hösten 1984 kunde Byggnadsbyrå Harry Lillkull påbörja bygget av bankens nya hus. Bilden ur Sydbottens Andelsbanks historik.

Efter att apoteket runt 1977 flyttade till nya utrymme verkade flera andra affärer i byggnaden. Bland annat så drev Peter Grankull en affär som hette Pe-Ge Shop och då den slutade i november 1982 så öppnade Alf Mangs en konsultbyrå i apotekaren kontor medan hustrun Solveig öppnade en modeaffär i butiksutrymmet. Heikki Högnäsbacka som drivit en sportaffär i hemmet i Perus öppnade också en butik i den norra ändan av fastigheten.

Sydbottens Andelsbanks första kontor i Kristinestad fanns i denna byggnad på Rådhusgatan under åren 1975 – 1983. Kontorsföreståndare då var Martti Heikkilä , som år 1977 flyttade in i den renoverade Ekmanska gården på samma tomt. Detta bankkontor revs 1983 för att ge rum för det nya bankhuset. Då detta hus revs och fram tills det nya bankhuset var färdigt, så  fanns bankens kontor på  Östra Långgatan, i en del av nuvarande Gastros utrymmen i Cornerhuset. Dit flyttade för övrigt också  Aavamos fotoaffär och Heikki Högnäsbackas Sportboden.  Bilden ur Sydbottens Andelsbanks historik.

Redan när apoteksfastigheten inköptes, så var nog tanken att en ny bankbyggnad skall uppföras i staden och att huvudkontoret då skall flyttas dit från Lappfjärd. Till detta nybygge krävdes kapital och också de andra kontoren krävde investeringar. År 1978 förstorades kontoret i Lappfjärd med det tredubbla, då också ett bankvalv byggdes.

I maj 1983 beslöt så banken att ett nytt bankhus skall byggas på apotekstomten. Investeringen beräknades gå på 6 miljoner mark, huset skulle bli i två våningar och få en yta om 1300 -1400 kvm. Samma år revs så det gamla apotekshuset och flera andra byggnader. Arkitekt Eric Adlercreutz från A-Konsult i Helsingfors fick i uppdrag att planera ett bankhus som skulle passa in i den känsliga miljön. Det nya bankhuset byggdes av Byggnadsbyrå Harry Lillkull och det kunde invigas den 19 augusti 1985. Huvudkontorsfunktionerna flyttades då från Lappfjärd till Kristinestad.

I början av 1990-talet började det planeras en större bankfusion i Sydösterbotten. Efter långa förhandlingar och flera medlemsstämmor kunde en kvalificerad majoritet godkänna att Sydbottens Andelsbank skall fusioneras med andelsbankerna i de finska grannkommunerna Bötom, Teuva, Päntäne och Kauhajoki. Samgången skulle träda i kraft vid årsskiftet 1991-1992 men ett besvär ledde till att den försenades med flera månader och det var först i maj 1992 som fusionen kunde genomföras. Någon större förändring blev det inte för Sydbottens Andelsbank, eftersom den nya banken tog samma namn och beslutsfattandet också i fortsättningen kunde ske lokalt. VD Martti Heikkilä  fick titeln direktör för Kristinestads resultatområde och en ny VD utsågs vid huvudkontoret som placerades i Kauhajoki. Före fusionsbeslutet diskuterade banken också om en fusion norrut med Vasa Andelsbank men i Vasa lät man förstå  att beslutsfattandet i så fall nog kommer att ske centralt i Vasa. Detta ledde till att fusionen skedde österut i stället. Diskussioner fördes också med Andelsbankerna i Storå och Sideby men dessa beslöt att åtminstone tillsvidare förbli självständiga.

Före fusionen trädde i kraft flyttade Andelsbanken sitt kontor i Lappfjärd. År 1990 hade de köpt den lokal i centrala Lappfjärd i Fastighets AB Hoxellfolk, där Helsingforsbanken som sedan uppgick i Föreningsbanken hade verkat sedan huset byggdes 1982. I samma byggnad fanns också  postens kontor och stadens lantbrukskansli. Efter jämnt 40 år i det gamla bankhuset kunde de öppna på det nya stället i februari 1991, som hade ett bra läge nära posten och Sparbanken. VD Herbert Evars och kontorsdirektör Henrik Bergström var mycket nöjda med de nya utrymmena på 167 kvm och lappfjärdsborna var nöjda med att orten på samma gång fick sin första bankautomat. Lokalen dit Andelsbanken flyttade, köpte de av investbolaget Syd-Invest med bland annat Christer Jossandt som ägare och den formella köpare var AB Torghörnan, samma bolag som ägde bankhuset i Kristinestad. Bara några månader innan affären, så hade Andelsbanken köpt det gamla posthuset av Jyllinkosken Sähkö  i närheten och avsikten var att bankkontoret skulle flyttas dit. Men när Föreningsbanken stängde sitt kontor i oktober 1991, så ändrades planerna.

Den sista juni 1991 gick Herbert Evars i pension, nyss fyllda 60 år. Fusionen var på gång och Herbert tyckte att det var en bra tidpunkt att sluta före den trädde i kraft. Han fortsatte dock som VD för Hemgrundet Ab, alltså bolaget som år 1989 hade köpt Hydéns sommarresidens på  Hemgrund. Villa Hemgrund höll på att renoveras och den skulle tas i bruk som konferens och representationsutrymme efter något år.  Den första juli tillträdde Martti Heikkilä som ny VD. Han hade börjat arbeta på kontoret i Lappfjärd i början av 1975 men flyttade senare samma år till Kristinestad och blev föreståndare för det nya kontoret på Rådhusgatan.

År 2010 gick Martti Heikkilä  i pension och i hans ställe kom Peter Klåvus från Dagsmark. I maj 2012 slutade Peter på banken och till ny chef valdes Mikael Kamlin från Kristinestad.

Foton.

Andelsbankens hus fotograferat från söder i juni 2007.
I den rymliga bostaden bakom själva banklokalen har det sedan 1965 bott flera familjer, både yngre och äldre. Fotot från 2019.
Det här affärshuset byggde Andelsbanken år 1965, då bankens kontor flyttade från Nelsons affär som speglar sig i de stora fönstren. År 1968 flyttade också posten sitt kontor till samma byggnad i lokalen till höger i bild. Foto Rafael Olin, SLS:s arkiv.
Redan på Viktor Björklunds tid så anskaffades detta durabla kassaskåp, som sedan flyttades till mejeriets vind 1947 då Viktor dog. Efter två år flyttade kassaskåpet till Nils Nelsons affärshus, då han tog över verksamheten. Det är tillverkat av ”Kassakaappi ja Metalliteollisuus Axel Wartiainen” i Oulainen. I dag finns skåpet i ett privat hem i Dagsmark.
Det här fina skrivbordet har en lång historia. Enligt Åke Grans så skulle det ha anskaffats åt Viktor Björklund, som i tiderna var Dagsmark Andelskassas bokförare. Då Viktor dog år 1947 så flyttades skrivbordet till Dagsmark Andelsmejeri, där sysslan togs över av Viktors son Algot. Då mejeriet lades ned, så ordnades det auktion och skrivbordet ropades in av familjen Mitts på Åbackan. De gav i sin tur skrivbordet vidare åt ”Haga Leander” Lund. Efter flera år bytte banken till sig skrivbordet av Leanders söner, som i utbyte fick ett nytt skrivbord. Efter det fanns skrivbordet på bankens kontor i Dagsmark men efter att kontoret stängdes, så finns det nu i Marthaföreningens utrymmen på Majbo.
Bankhuset i hörnet av Rådhusgatan och Östra Långgatan inrymmer i dag POP Banken, stadens turistinformation, svenska församlingens kansliutrymmen, Terveystalo och många andra företag. Fotot från juni 2020.
Bankhuset i Kristinestad fotograferat från Östra Långgatan i juni 2020. Till vänster skymtar Cornerhuset, där Andelsbankens kontor var inrymt under tiden det nya bankhuset byggdes. Till höger syns en del av de gamla uthusbyggnaderna, som inte revs utan byggdes om till garage.
Info om bankhuset i Kristinestad, ur boken Vår hembygd från 2005.
Info om bankhuset i Lappfjärd, ur boken Vår hembygd 2005.
Info om bankhuset i Dagsmark, ur boken Vår hembygd år 2005.
Info om bankhuset i Härkmeri, ur boken Vår hembygd från år 2005.
Andelsbankens kontor i Härkmeri. Bilden ur Sydbottens Andelsbanks historik.
Skogslikvider var något som andelskassan ville att skulle dirigeras till den egna banken. Annons i Syd-Österbotten 12. 12 1964.