Uppgjort av Lasse Backlund i januari 2019, med fotografier lånade av flera familjemedlemmar. Genom att rulla ned sidan hittar du många fotografier, som du kanske inte har sett tidigare.
Länkar.
Om du vill se en längre släktutredning om släkten Björklund, så skall du klicka HÄR!
Gårdens historia
I slutet av 1800-talet ägdes detta Storkull hemman på 7/96 mtl av bonden Reinhold Andersson (f.1834) och hans hustru Maria (f.1835). De bodde i en större bondgård på Sebasbackan tillsammans med barnen Victor (f.1870) och Vilhelmina (1864-1933) och två mindre barn. Till hemmanet hörde en stor mängd inhysingar och torpare. Reinhold, som kallades ”Reenhålt” var en storbonde, som till och med höll sig med ett eget mejeri.
År 1893, den 8 november sålde Reinhold och Maria sitt Storkull hemman på Sebasbackan åt dottern Vilhelmina. Hon gifte sig sedan med Josef Henrik Josefsson Ström (f.1870 i Storå-1953 i Lappfjärd), som därmed blev bonde på hemmanet. I den stora bondgården bodde också Wilhelminas föräldrar, sytningsfolket Reinhold och Maria.
År 1899, i juni sålde Josef och Vilhelmina Ström en fjärdedel av sitt hemman åt grannen Henrik och Wilhelmina Agnäs. Köpesumman uppgick till 1 450 mark, plus livstids sytning åt Reinhold och Maria.
Hemmanet flyttas under storskiftet 1900-1912
Under storskiftet 1900-1912 så bestämdes det att Josef och Vilhelmina Ströms gård och hemman skall flyttas upp till Myron på Åbackan. Någon gång under denna tid flyttade de gården och byggde upp den på södra sidan av landsvägen, på åkern där Krook Elofs fritidsbostad finns i dag.
Josef och Vilhelmina Ström hade inga barn och efter att gården blev uppbyggd, så sålde de gården och Storkull hemmanet Ström åt bröderna Viktor Nylund och J. H. Storkull. Köpeskillingen utgjorde 6 000 mark plus livstids sytning åt Maja Lena Eriksdotter och köpebrevet skrevs i november 1907. Det är också möjligt att det var de nya ägarna som efter köpet flyttade upp gården från Sebasbackan till Myron.
Josef och Vilhelmina Ström flyttade själva ner till Mosspottvägen i Lappfjärd, där de bodde så länge de levde. Det var ingen som bodde i gården på Åbackan och det var troligen på 1930-talet som den plockades ned och blev flyttad till Stenvägen i Lappfjärd.
Henrik och Edla Björklund tar över
Efter att Ström hade flyttat bort gården så tilldelades markerna och den gamla tomtplatsen bonden Henrik Björklund (1857-1924). Henrik, som var född i Idbäckliden i Lappfjärd kallades ”Lid Hindrik” och han hade varit gift med Karolina Rosenback (1847-1900). Karolina var dotter till Erik Henrik, Gretasson Rosenback, el Finne (1809-1854). Erik Henriks far var okänd, troligtvis soldat i 1808-1809 års krig. Henrik och Karolina fick sex barn men endast sonen Viktor Björklund (1887-1947) levde till vuxen ålder. År 1902 föddes sonen Otto, som kallades antingen Lid-Otto eller Antas-Otto.
År 1916 gifte sig Henriks och Karolinas son Viktor (1887-1947) med Hilma Nyberg (1896-1945) som var född där ”Eerkas” på Sunnantillvägen.
Viktor flyttade då ”Båsk Josipas” obebodda gård, som stod bakom Henrik och Wilhelminas gård i närheten. Han byggde upp den igen på samma ställe där Ströms gamla gård hade stått och de flyttade dit. År 1916 föddes sonen Arvid, 1919 sonen Algot, 1920 dottern Astrid, 1927 sonen alvar och 1926 föddes yngsta dottern Anita.
Omkring 1925 gifte sig Henriks och Edlas son Otto (1902-xxx) med Selma Amanda Båsk (1894-1973) från Korsbäck. År 1927 föddes dottern Alice och 1931 den andra dottern Elsi.
Hemmanet delas mellan halvbröderna Viktor och Otto
År 1923, den 2 december sålde Henrik och Edla hemmanet åt sönerna Viktor och Otto. Viktor köpte en tredjedel, 5/288 mtl för 10 000 mark och i köpet ingick inga byggnader. Viktor fick sin hemmansdel i den västra delen och där ingick ängslador och hägnader.
Samma dag sålde Henrik och Edla två tredjedelar, 5/144 mtl av hemmanet åt deras gemensamma son Otto för 25 000 mark. I köpet ingick det gamla bostadshuset och den obebodda stocktimran, som stod längs med landsvägen.
Både Viktor och Otto skulle ge livstids sytning åt säljarna Henrik och Edla.
Viktor Björklund blev alltså bonde på Sebasbackan i december 1923 då han övertog en del av hemmanet. De torpare som fanns på hemmanet skulle ha samma rättigheter och skyldigheter som förut. Viktor var alltså bonde men han var också aktivt med i föreningslivet och i andelsrörelsen. På 1910-talet var han under flera år antingen ordförande eller kassör i Dagsmark ungdomsförening. Viktor var också medlem i lantmannagillet, mest aktiv var han i frågor som rörde mjölkhantering och mejerirörelse. I mitten på 1920-talet utsågs han av lantmannagillet i Dagsmark att sondera ett gemensamt mejeri med lappfjärdsborna, men tiden var då inte mogen för ett sådant.
Då den första andelskassan i kommunen bildades i Dagsmark i januari 1925, så valdes Viktor att sköta om denna. Kontoret fanns i hans hem under en lång tid, fram till 1947 då Viktor dog och sysslan övertogs under par års tid av sonen Algot Björklund.
Då Dagsmark Andelsmejeri bildades år 1929, så valdes Viktor Björklund till disponent och han skötte mejeriets bokföring och löpande saker tills han dog år 1947. Också den sysslan övertogs av sonen Algot Björklund tills denne år 1950 valdes till disponent för mejeriet i Helsingby i Korsholm.
Under nästan 20 års tid var Viktor Björklund kassör och verkställande direktör för Lappfjärd och Tjöck Brandförsäkringsförening. Han skötte då om de löpande sakerna, bland annat så kunde brandstoderna betalas i Viktor hem eller på kommunalgården i Lappfjärd. Han var också kassör i Lappfjärds kommuns kolonisationskassa. Han var ofta anlitad för att uppgöra köpebrev, bouppteckningar, auktionsprotokoll och testamenten. Han hjälpte också företagare med både bokföring och deklarationer.
Man kan förstå att det var med stor sorg som dagsmarkborna tog emot meddelandet att Viktor som nyss hade fyllt 60 år, plötsligt avled. Han var ju anlitad i så många företag och i kommunala uppdrag.
”Lid-Viktor” och Hilma Björklund fick 5 barn:
-Arvid föddes 1916 och redan i unga bestämde han sig för att bli chaufför. År 1935 gick han i chaufförsskola och samma år fick han ett 5-årigt tillstånd att köra lastautomobil. Han skaffade också en lastbil med vilken han utförde transporter. Kanske var det också meningen att han skulle överta hemmanet och bli bonde, men så stupade han i vinterkriget i mars 1940. Han var förlovad med Ellen Söderqvist från Sunnantillvägen, men han dog alltså ogift och barnlös.
-Algot föddes 1919 och han gick i faderns fotspår i mejeribranschen. Under militärtiden bröt fortsättningskriget ut och Algot deltog i striderna fram till freden 1944. Sedan gick han i mejeriskolan i Vasa, därifrån han utdimitterades 1946. Då fadern Viktor dog övertog Algot disponentskapet för Dagsmark Andelsmejeri. År 1950 blev han disponent för Helsingby Andelsmejeri i Korsholm och sedan fick han tjänst på Valio i Vasa, där han stannade till 1979, då han gick i pension. Algot gifte sig i maj 1947 med Agda Elisabeth Kronkvist från Larsmo och med henne fick han 2 döttrar. Algot dog plötsligt år 1989, nyss fyllda 70 år.
-Astrid föddes 1920 och år 1940 gifte hon sig med Alvar Lindman (född i Tjöck 1915-1941). De fick dottern Ing-Britt år 1940 och följande år avled Alvar. Astrid som arbetade bland annat på Nelsons affär på Sebbasbackan, bodde en tid i lillstugan hos Erland Krook. År 1950 gifte änkan Astrid sig med Lars Granér (1922-1997) från Härkmeri. Astrid och mannen, som kallades Mejar-Lasse bodde sedan på 1950-talet i Lillsjö-Mattasinas gård i Kvarnå, medan de byggde en egen gård åt sig på granntomten. Astrid arbetade under en lång tid på Mellanå plantskola och hon dog 1994, 3 år före mannen Lars. Lars körde lastbil under en lång tid, bland annat böndernas mjölk till mejeriet i Lappfjärd. Astrid dog 1994.
-Alvar föddes 1923 och i mars 1946 gifte han sig med Elin Nygren (1928-2012) från Lappfjärd. Elin var dotter till Frans Nygren och Ida Alvina, f. Rosenlund och hon var syster bland annat till Elis, Karl, Nils, Thure, Arne, Viola, Bengt och Marita Nygren. Det var Alvar och Elin som tog över hemgården efter faderns död år 1948 och de drev ett litet jordbruk med en liten hönsfarm och morotsodling. Morötterna tvättades och förpackades i plastpåsar i enkla förhållanden i uthuset och dessa saluförde Alvar sedan till butiker runt om i Sydösterbotten och i Vasa. Mellan åren 1946 – 1960 fick Alvar och Elin 6 barn och Alvar dog sedan i december 2001.
–Anita föddes 1926 och hon for i unga år till Sverige, där hon 1950 gifte sig med Arne Backlund (1929-1987). De fick på 50-talet två söner och Anita dog redan 1978, 51 år gammal.
Alvar Björklund tar över
År 1947, den 7 oktober avled bonden Viktor Björklund och hans hemman Björk ärvdes av de fyra barnen i lika stora delar. I november förrättades arvsskifte och Alvar övertog hemskiftet, den så kallade Sebasåkrin och huvudbyggnaden. Astrid fick åkermark 2,8 ha, den så kallade Risåsmossen, Anita fick Myrskiftet och Hemskogen och Algot fick åkermarken i Palon. I början av 1950-talet sålde alla syskon sina arvedelar åt brodern Alvar, som efter det ägde hela hemmanet.
År 1954, den 14 februari sålde Alvar Björklund det så kallades ”Ribäckskiftet” vid Storåvägen åt Rudi Nyberg. Skiftet fick namnet Rimo 3:111.
Den gård som ”Lid-Viktor” i tiderna flyttade till detta ställe används i dag som fritidsbostad av Viktors sonson, som bor utomlands. Den är i gott skick och pryder numera sin plats på Sebasbackan.
Foton och annat
