Dahlroos eller Antas på Dagsmarkvägen 378

Den här gården är flyttad från Metsälehto i Bötom i slutet av 1800-talet Där var den byggd som en 2-vånings bondgård och på vinden syns fortfarande hur fönstren hade varit placerade i den övre våningen. Efter kriget, i slutet av 1940-talet byggdes den gamla stocktimran om och kunde tas i bruk som bostadshus. Fotot taget från söder år 2003.

Sammanställt av Lasse Backlund 2015, med hjälp av Alice och Anders Dahlroos och Inga-Lill Sandström.

Länkar:

Om du vill läsa en kort utredning varifrån namnet ”Antas” kommer, så skall du klicka HÄR!

Om du vill läsa en längre släktutredning om Björklundarna, som börjar med Johan Svan i Yttermark, så skall du klicka HÄR!

Gårdens och hemmanets historia

På storskifteskartan från början av 1900-talet ser vi vid pilen den gård som flyttades hit från Bötom i slutet på 1800-talet. På samma gårdsplan står Antas gamla gård med gaveln vänd mot landsvägen. Vägg i vägg med Dahlroos gård stod i tiderna Agnäs Henriks och Minas gård. — På storskifteskartan från början av 1900-talet ser vi vid pilen den gård som flyttades hit från Bötom i slutet av 1800-talet. På samma gårdsplan står Antas gamla gård med gaveln vänd mot landsvägen. Vägg i vägg med Dahlroos nuvarande gård stod i tiderna Agnäs Henriks och Minas gård.

Gården flyttades till denna plats av ogifta bonden Viktor Rosenback, eller Finne (1862-1895) men ingen började bo i den. Viktor var bonde på ett Rosenback hemman på 5/192 mtl. Viktor var son till Anders Andersson Finne (1825-1872) och Lena Johansdotter Skogslund (f.1834 i Bötom, d. 1885) och gården kom från Lenas hemgård i Bötom. Vill du veta vem Anders Andersson Finne var, så klicka HÄR!

Då Viktor fått gården upptimrad for han till Amerika, där han sedan dog ogift och barnlös år 1895. Hans hemmansdel övertogs då av systern Edla och brodern Josef Henrik. Den här brodern Josef Henrik (f. 1866), som också for till Amerika 1887 men som försvann där, trots att hans syster Edla efterlyste honom. Efter Josef Viktors försvinnande övertog systern Edla hela hemmanet.

Edla Rosenback tar över

Gården och Antas hemmanet övertogs alltså av brödernas syster Edla Maria Rosenback (1856-1925) som bodde med sina föräldrar Anders och Lena i den gård, som stod med gaveln mot landsvägen. År 1879 hade Edla gift sig med Johan Viktor Johansson Lång, som var född 1859. Johan Viktor for till Amerika 1890 och dog där 1897. Edla och Viktor hade före det fått 2 barn, Johan Viktor (1883-1892) och Maria Adelina (1885-1901), båda dog alltså i unga år.

På flygfotot från 1960-talet ser vi hur nära varandra de båda Antas-gårdarna stod. Gården längs med vägen flyttades hit i slutet på 1800-talet men blev bebodd i slutet av 1940-talet. Den äldre gården som stod med gaveln mot vägen revs på 1970-talet av Arvid Dahlroos. — På flygfotot från 1960-talet ser vi hur nära varandra de båda Antas-gårdarna stod. Gården längs med vägen flyttades hit i slutet på 1800-talet men blev bebodd så sent som i slutet av 1940-talet. Den äldre gården som stod med gaveln mot vägen revs på 1970-talet av Arvid Dahlroos.

”Lid Hindrik” Henrik Björklund tar över

År 1901 gifte änkan Edla om sig med änklingen Henrik ”Lid Hindrik” Björs eller Björmans (1851-1924). Lid Hindrik var född i Idbäcksliden i Lappfjärd och han var son till Erik Henrik Björs eller Björmans (1832-1907) och Maja Lena, Johansdotter Pärus (1830-1907). Lid Hindrik hade tidigare varit gift med Karolina Vilhelmina, Erik Henriksdotter Rosenback, eller Finne från Dagsmark (1847-1900) och med henne hade han fått flera barn, bland annat Karl Henrik Björmans (1883-1917) och Josef Viktor ”Lid Viktor” Björmans (1887-1947) som alltså var födda i Lappfjärd.

Bönderna Edla och Henrik bytte sedan släktnamn till Björklund enligt hemmanet och de bodde där Antas och där fick de sonen Otto Sigfrid (1902-1985) som kallades ”Antas Otto eller Lid Otto” Namnet Antas kommer högst troligt från Ottos morfar Anders som också kallades för Ant och namnet Lid kommer från det ställe där Björklundarna bodde i Lappfjärd. År 1901 fick Henrik lagfart på detta Björklund hemman som omfattade 5/96 mtl.

År 1908 köpte Henrik och Edla halva hemmanet Rosenback av grannen Viktor Eliasson Båsk. Säljaren som kallades ”Eljasas Viktor” sålde i samma veva den andra halvan av hemmanet åt den andra grannen Henrik Agnäs. Köpeskillingen utgjorde 3 500 mark, plus sytning åt den tidigare ägaren, Sebbins änka Matilda Rosenback.

Henrik och Edlas son Otto tar över

På bilderna ”Antas-Otto” på äldre dagar. På bilden till vänster syns härbret, som revs på 1980-talet och på fotot till höger sitter Otto i finsoffan där Huhtala.

År 1923 i december överlät Henrik 2/3 av sitt hemman åt sonen Otto för en summa om 25 000 mark. I köpet ingick alla byggnader, förutom den gamla gården med gaveln mot landsvägen, som Henrik och Edla fick använda som sytningsstuga så länge de levde. Otto skulle ge sytning åt föräldrarna och så måste han bibehålla rättigheterna och skyldigheterna för hemmanets torpare. I mitten på 1920-talet gifte sig Otto med Selma Amanda, Andersdotter Båsk (1894-1973) från Norrviken i Korsbäck. Otto och Amanda fick 2 döttrar: Alice Vineta (f.1927) och Else Amanda (f. 1931) och de bodde som barn i den gård eller lillstuga som stod med gaveln mot landsvägen.

Otto och Amandas döttrar Alice t.v. och Else t.h.

Efter kriget, ungefär 1945 började Lid Otto från Antas bygga färdigt den gård utmed landsvägen som stått obebodd sedan den flyttades dit i slutet av 1800-talet. Under den oroliga tiden under frihetskriget 1918 hade grannen Lid Viktor använt gården som spannmålslager och i något skede hade grannen ”Mattas Viktor” Grans använt ett av rummen som potatislager. Fönstren i gården var igenspikade och vissa var helt utan glas och efter kriget så var det inte så enkelt att få tag på sådana men Otto lyckades hitta passliga fönsterglas i Närpes. Muraren Sigurd Löfgren från A-sidon murade skorstenarna och spisarna, och i slutet av 1940-talet flyttade Otto och Amanda med döttrarna in i huvudbyggnaden. Efter detta bodde ingen i lillstugan men ibland användes den som bagarstuga. Grannpojken Winn vet berätta att en gång i början på 50-talet så bakades det där och efteråt sattes degtråget ut på gården fyllt med vatten och när Otto kom ut på gården så satt Winn och badade i det. Lillstugan revs sedan på 1970-talet.

Ottos döttrar Elsi och Alice tar över

I augusti 1959 sålde Otto Björklund halva hemman åt sin dotter Else Korsbäck och den andra halvan åt dottern Alice Björklund. Sytningen skulle ges i form av brännved och köparna skulle ge hemmanets torpare samma rättigheter och skyldigheter som förut.

Otto och Amandas äldre dotter Alice gifte sig midsommaren 1961 med Arvid Dahlroos (1930-2011) från Lillsjö och de flyttade in i samma gård som Otto och Amanda. Arvid var son till Josef Dahlroos (1893-1979) och Alma Sofia Björklund (1899-1990). Alma som var dotter till Karl Johan Björklund (1865-1931) var kusin till Antas Otto, vilket betyder att Arvid och Alice var småkusiner.

Arvid var både bonde och byggare, och han var ofta anlitad som renoverare och fixare på bönehuset när något skulle göras. På gården fanns några kor men morotsodlingen var också viktig. På 60-talet var Arvid ledamot i kommunalfullmäktige i Lappfjärd. Arvid och Alice fick 2 söner.

Här står Arvid Dahlroos framför det egenhändigt byggda lusthuset där hemma på gården, året är 2003. I bakgrunden Else Korsbäcks gård. — Arvid Dahlroos framför det egenhändigt byggda lusthuset där hemma på gården, året är 2003. I bakgrunden Else Korsbäcks gård.

Otto och Amanda yngre dotter Else gifte sig 1955 med Karl Korsbäck (1930-1983) som var son till Erland Korsbäck (1891-1935) från Korsbäck och Ida Emilia Ahlberg (f. i Lappfjärd 1901-1980). Efter att de gift sig bodde de i 5 års tid i Karlstad i Sverige, där de båda arbetade på fabrik. Karl började också extraknäcka som skogshuggare där och skaffade sig där en modern motorsåg, stor som en brandspruta. Efter att de flyttat tillbaka till Dagsmark fortsatte Karl att arbeta i skogen. Else och Karl var barnlösa.

År 1959 byggde arbetaren och byggaren Karl Korsbäck denna gård på Dagsmarkvägen 382. Fotograferad från väster år 2003.

Foton:

Mittemot Antas gård fanns en hög stenmur nära landsvägen, där Alice Björklund klättrat upp. I bakgrunden står Agnäs-Hindriks och Minas sytningsstuga.

Den 20 januari 1925 grundades Dagsmark Andelskassa, som den första i Sydösterbotten. Efter fusioner och namnbyten heter banken i dag Sydbottens Andelsbank. 13 Dagsmarkbor var med vid grundandet, bland annat Otto Björklund (1902-1985) som här uppvaktas på sin 80-årsdag av bankdirektör Herbert Evars och av kontorsföreståndaren Åke Grans. Fotot ur Andelsbankens historik från 1985.

På bilden Else och Alice tillsammans med några av Alvars och Algots barn, framför den underliga byggnaden i bakgrunden. — Else och Alice tillsammans med några av Alvars och Algots barn, framför den underliga byggnaden i bakgrunden.

Här står Arvid Lillkull, Egil Holmudd, Einar Storkull, Egil Storkull, Elvi Holmudd och Lilli Eklund på landsvägen utanför Sigrids kafé. I bakgrunden till vänster syns de båda gårdarna på Antas. — Arvid Lillkull, Egil Holmudd, Einar Storkull, Egil Storkull, Elvi Holmudd och Lilli Eklund på landsvägen utanför Sigrids kafé. I bakgrunden till vänster syns de båda gårdarna på Antas.

På denna bild står Anders Dahlroos framför de båda Antas gårdarna. Till höger syns Mattas gård och i högra kanten skymtar Klåvus Emil och Mildrids gård. — Anders Dahlroos framför de båda Antas gårdarna. Till höger syns Mattas gård och i högra kanten skymtar Klåvus Emil och Mildrids gård.

Här ser vi Karl Korsbäck, Otto Björklund, Alice Dahlroos och Amanda Björklund i höbärgningstagen i Palon. — Karl Korsbäck, Otto Björklund, Alice Dahlroos och Amanda Björklund i höbärgningstagen i Palon.

På denna bild ser vi Otto Björklund på höräfsan, medan Karl Korsbäck och Alice Dahlroos står färdigt med högafflarna. I bakgrunden transformatorn i Palon, som försåg Åbackan, Palon och Kvarnå med elektricitet. — Otto Björklund på höräfsan, medan Karl Korsbäck och Alice Dahlroos står färdigt med högafflarna.
I bakgrunden transformatorn i Palon, som försåg Åbackan, Palon och Kvarnå med elektricitet.

Här kan man tro att historierna flödar, då Antas-Otto, Mattas-Viktor och Lid-Viktor sitter på gårdsplanen där Lid. Flickan är Astrids dotter Ing-Britt och pojken med vagne är troligen Bjarne Grans. Antas gårdarna skymtar i bakgrunden. — Här kan man tro att historierna flödar, då Antas Otto, Mattas Viktor och Lid Viktor sitter på gårdsplanen där Lid. Flickan är Astrids dotter Ing-Britt och pojken med vagne är troligen Bjarne Grans. Antas gårdarna skymtar i bakgrunden.

Här Otto Björklund med sin stolthet Odin, som han hade köpt från Kristinestad. Odin var snäll och foglig, helt olik hästen Pärla som syns bakom Odin. — Otto Björklund med sin stolthet Odin, som han hade köpt från Kristinestad. Odin var snäll och foglig, helt olik hästen Pärla som syns bakom Odin.