Pelas-Jåhan Lillkull på Sunnantillvägen 59.

Sammanställt av Lasse Backlund 2015, med hjälp av Lilli Lillkull, Kerstin Berglind och Rita Södergård. Historiken uppdaterad i december 2016.

På bilden från 1950-talet står dåvarande ägaren Karl Lillkull med barnen Bernice och Gösta på gården. Kolla hur nära varandra lillstugan och huvudbyggnaden stod. Små barn rymdes emellan medan de vuxna fick gå runt gården för att komma till baksidan. Fotot taget från öster.
På bilden från 1950-talet står dåvarande ägaren Karl Lillkull med barnen Bernice och Gösta på gården. Kolla hur nära varandra lillstugan och huvudbyggnaden stod. Små barn rymdes emellan medan de vuxna fick gå runt gården för att komma till baksidan. Fotot taget från öster. Kolla speciellt gavelns övre del som har en mycket speciell form, som inte torde ha funnits på någon annan gård i Dagsmark.

Den här ståtliga bondgården på Sunnantillvägen på A-sidon byggdes i mitten på 1800-talet av bonden Erik Henrik Lillkull (1814-1878) .  Erik Henrik var son till Erik Johansson Lillkull (1788-1825) som var den verkliga storbonden i Dagsmark med hela 400 hektar åker och skog. Han ägde så gott som hela A-sidon från Lappfjärds å upp till Bergåsen och från Kvarnå till Bymossen.

Detta ofantligt stora hemman delades då sönerna Erik Henrik och Johan blev myndiga ungefär 1835. Johan, som sedan började kallas för ”Pelas-Gåbbin” tog över fädernegården som stod nära Lillbron mittemot nuvarande bönehuset.

(Vill du läsa mera om ”Pelas-Gåbbin” och hans efterkommande , så klicka här).

”Pelas-Gåbbinas” yngre bror Erik Henrik byggde då detta nya hem åt sig där ”Ner-Pelas” och blev bonde där med sina 200 hektar. Men en tid efter att Erik Henrik gifte sig på 1830-talet med Anna-Greta Pärus (1813-1893) så flyttade han till Perus och blev måg där.

(Vill du läsa om Erik Henrik och hans efterkommande, så klicka här så kommer du till Lillkulls släktutredning, gå sedan till tabell 70).

På detta foto av lillstugan, så syns också uthuset som fortfarande står kvar med långsidan mot Sunnantillvägen. Fotot är taget från söder.
På detta foto av lillstugan, så syns också uthuset som fortfarande står kvar med långsidan mot Sunnantillvägen. Fotot är taget från söder.

Då Erik Henrik flyttade till Perus så övertogs gården och hemmanet av hans yngre syster Anna Lena (1821-1870) som hade gift sig med Matts Björses (1818-1880) från Lappfjärd som bytte namn till Lillkull då han blev måg här.

Matts och Anna Lena Lillkull fick flera barn med endast 3 levde till vuxen ålder:

-Johan Henrik (1841-1884), som kallades för ”Pelas-Hindrik” som gifte sig 2 gånger. Första gången var han gift med Anna Kajsa Berg (1844-1881) från Uttermossa och med henne fick han dottern Ida (1878-1958) som sedan gifte sig med Viktor Nylund. Andra gången gifte han sig med Anna Kajsas yngre syster Sofia Berg (1858-1932) och med henne fick han dottern Selma (1884-1971) . Selma gifte sig sedan med läraren Henrik Rosenback från Kvarnå (1879-1945) som var lärare i Perus 1905-1945.  När Selmas mor Sofia blev änka, så gifte hon sedan om sig med Niklas Kaivo-oja och med honom fick hon sonen Artur Berg. (Vill du läsa mera om Sofias Artur, så klicka här så kommer du till deras historik). Johan Henrik var mycket aktiv då den första skolan byggdes och startade sin verksamhet. I samband med storskiftet så delades det stora hemmanet så att Berg Artur fick närmare 30 hektar och ”Pelas-Hindrik” 70 hektar.

Maja Lena (1844-1881) som gifte sig med Anders Utter (1836-1886) från Uttermossa. De fick en dotter Maria Utter (1867-1950) som gifte sig med Carl Erik och fick bland annat dottern Sigrid, som hade café i byin och som på äldre dar gifte sig med Storås-Selim.

(Vill du läsa mera om Maria Utter och hennes familj, så klicka här.

Vill du läsa om Sigrids café så skall du klicka här.)

Josef (1851-1917) kallades för ”Pelas-Josip” som gifte sig med Anna Kajsa Äbb (1852-1931) från Lappfjärd. Josef tog över hemgården och blev bonde där och fick i samband med storskiftet ungefär 90 hektar att odla och sköta.

Här på storskifteskartan så ser vi var ”Pelas-Josipas” hemman Sten 5:10 låg på båda sidor av Sunnantillvägen. Förutom hemåkrarna och skogen på Bergåsen som syns på kartan så fanns det 2 andra skiften.
Här på storskifteskartan så ser vi var ”Pelas-Josipas” hemman Sten 5:10 låg på båda sidor av Sunnantillvägen. Förutom hemåkrarna och skogen på Bergåsen som syns på kartan så fanns det 2 andra skiften.
Nog ser han bildad och respektingivande ut på fotot, Pelas-Josip här tillsammans med sin hustru Anna Kajsa.
Nog ser han bildad och respektingivande ut på fotot, Pelas-Josip här tillsammans med sin hustru Anna Kajsa.

Josef ”Pelas-Josip” Lillkull var en mycket aktiv person som har betytt mycket för utvecklingen i Dagsmark. Han var med i så gott som alla föreningar som fanns och var också med och startade nya. Det var bara i Dagsmark Ungdomsförening som han inte var aktiv i. Eftersom han var djupt religiös så ordnade han ofta religiösa tillställningar med inbjudna predikanter i sitt hem.  Och det var väl nog i hans hem som idén föddes att det skulle bildas en evangelisk förening i Dagsmark. Tillsammans med folkskolläraren J.J. Wadström så drogs verksamheten i gång och det blev en livlig sådan som resulterade i att evangeliföreningen år 1915  kunde inviga ett eget bönehus nära Lillbron. Josef blev föreningens första ordförande och var också i övrigt aktiv där hela sitt liv. (Vill du läsa mera om bönehuset, så klicka här).

Josef Lillkull var mycket aktiv då den nya folkskolan grundades i Dagsmark år 1878 och under åren 1882-1890 var han direktionsordförande och under åren 1882-1884 var han skolans ekonom.

Jordbruket låg honom mycket nära och han var mycket aktiv inom Dagsmark Lantmannagille. Han fick till och med pris för välskött trädgård år 1907 och 1910 fick han 8 mark i prispengar för god skötsel av ladugården.   Också inom det politiska var han engagerad och hans namn figurerar på alla kommunala dokument från den tiden. Han var en fixare och lobbare som arbetade för kommunens bästa och som har påverkat utvecklingen i Dagsmark på ett mycket positivt sätt.

Det kan tyckas underligt hur han hann sköta sitt stora hemman, då en så stor del av hans tid gick åt att sköta samhälleliga frågor. Det måste ha funnits många pigor och drängar på gården som skötte vardagssysslorna.  Josef var ju också ägare till en liten kvarn nere i Gamlaforsen men den bjöd han ut till salu i tidningen år 1897.

Så här annonserade Josef Lillkull i Kristinestads Tidning år 1897.
Så här annonserade Josef Lillkull i Kristinestads Tidning år 1897.

Köparen till denna vattendrivna kvarn hittades inom släkten då Josefs brorsdotter Ida och hennes man Viktor Nylund köpte kvarnen. Viktor drev möjligtvis denna kvarn en tid men så började han bygga om den till en såg och ett snickeri. År 1905 avyttrade Viktor inredningen till kvarnen och sedan satsade han enbart på träförädling. Viktor Nylunds köp av denna Josef Lillkulls kvarn var nog startskottet för en industriell utveckling av sällan skådat slag.

På fotot sitter Josef och Anna Kajsa Lillkull och bakom står från vänster Otto, Amanda och Johan.
På fotot sitter Josef och Anna Kajsa Lillkull och bakom står från vänster Otto, Amanda och Johan.

Josef Lillkull dog den 30 maj 1917 och vill du läsa ett par nekrologer från tidningarna, klicka HÄR!

Josef ”Pelas-Josip” och Anna Kajsa fick 3 barn som blev vuxna:

Otto Emil (1881-1942) som emigrerade till Amerika år 1903 och han kom inte tillbaka. Vad som riktigt hände med honom där och vad han gjorde där har länge varit oklart, för sista gången han hörde av sig var år 1931. Han efterlystes i flera tidningar i Amerika och år 1942 så anhöll hans bror Johan att Otto skulle dödförklaras på tinget i Lappfjärd. Så blev det också, och han förklarades död den 1 januari 1942.

Det ser ut som ett avskedsfest för "Pelas" Otto Lillkull, som sitter bakom skrivbordet. 1903 for han till Amerika och kom inte tillbaka. Kamraterna runtomkring är från vänster Erik Ander Englund från Koll, "Andäsas" Erik Anders Sundblom, "Andäsas" Erland Grönroos, "Kia´s" Erland Båsk och sittande till höger "Ruffa-Josip" Josef Granholm.
Det ser ut som ett avskedsfest för ”Pelas” Otto Lillkull, som sitter bakom skrivbordet. 1903 for han till Amerika och kom inte tillbaka. Kamraterna runtomkring är från vänster Erik Anders Englund från Koll, ”Andäsas” Erik Anders Sundblom, ”Andäsas” Erland Grönroos, ”Kia´s” Erland Båsk och sittande till höger ”Ruffa-Josip” Josef Granholm.

Efteråt ryktades det att han fortfarande levde där och Ann-Britt Lillkull har bidragit med intressanta uppgifter om Otto: den 3 september 1903 anlände Otto ensam och ogift till Boston i Massachusetts med fartyget Ultonia från Liverpool. Han uppgavs vara blond, blåögd och av medellängd, omkring 175 cm och vägde 72 kg. Han hade av någon orsak förlorat det högra ögat.

Otto blev amerikansk medborgare år 1920 och han var då bosatt i Los Angeles i California. Vid folkräkningarna 1930 och 1940 hade han uppgett yrket ”Cement finisher” och år 1940 hade han uppgett en årslön om 780 dollar.

År 1922, vid 41 års ålder gifte sig Otto med Ida Sofia Kaskinen som då var 46 år, i San Berdino i California. Ida Sofia var född i Åbo år 1876 och hade kommit till Amerika år 1907 med fartyget United States från Köpenhamn. Enligt dokumenten hade Ida Sofia ljusbrunt hår och blå ögon, hon var 155 cm lång och vägde 48 kg. Hon blev amerikansk medborgare först 1934.

Otto Emil dödförklarades i Lappfjärd 1942 men han dog alltså på riktigt 24 januari 1955 i Los Angeles och hustrun Ida Sofia dog redan 1943. Några barn torde ej finnas.

På bilden Otto Lillkull, fotograferad i Amerika.
På bilden Otto Lillkull, fotograferad i Amerika.

-Amanda Emilia (1890-1951) som år 1912 gifte sig med Frans Agnäs (1890-1973). Frans for till Amerika år 1914 på samma gång som Anna Cecilia Lillkull, hon som var dotter till Josef Lillkull som dog i Syd-Afrika. Manda reste sedan år 1916 till Amerika och med Frans fick hon 2 barn men de återvände till Dagsmark runt 1920 eftersom Frans´ bror Anselm, som var den blivande bonden på Agnäs hemman, hade stupat i frihetskriget. Då de kom tillbaka blev de bönder och fick då ytterligare 2 barn.

(Vill du läsa mera om Amanda, så klicka här så kommer du till historiken om Agnäs gård).

-Johan Sigfrid (1884-1957) också kallad för ”Pelas-Jåhan”, som år 1904 gifte sig med Ida Maria Karlsdotter Lindell från Dagsmark (1882-1962). ”Pelas-Jåhan” gick i faderns fotspår och var minst lika aktiv med de kommunala uppdragen som han. Han var också lika kyrklig och han lär inte ha missat många gudstjänster i kyrkan.

På fotot Johan och Ida Lillkull.
På fotot Johan och Ida Lillkull.
Johan vistades i unga år i Amerika och här ser vi hur han tillsammans med ”Pala” Viktor Hägglund år 1910 håller på att fälla ett träd. Han var då redan far till 2 barn och det ser ut som om hustrun Ida skulle ha stannat hemma i Dagsmark under tiden.
Johan vistades i unga år i Amerika och här ser vi hur han tillsammans med ”Pala” Viktor Hägglund år 1910 håller på att fälla ett träd. Han var då redan far till 2 barn och det ser ut som om hustrun Ida skulle ha stannat hemma i Dagsmark under tiden.
På detta foto står Johan Lillkull till vänster tillsammans med en hittills okänd man. Sådana foton skickades ofta hem till familjen för att visa hur välklädda och välmående de var i Amerika. ”Pelas-Josipas” 3 barn vistades alla i Amerika men inte samtidigt, för när Johan återvände så reste Amanda iväg tillsammans med Agnäs Frans.
På detta foto står Johan Lillkull till vänster tillsammans med en hittills okänd man. Sådana foton skickades ofta hem till familjen för att visa hur välklädda och välmående de var i Amerika. ”Pelas-Josipas” 3 barn vistades alla i Amerika men inte samtidigt, för när Johan återvände så reste Amanda iväg tillsammans med Agnäs Frans.

”Pelas-Jåhan” var från 1920-talet fram till 50-talet Lappfjärds kommuns starka man som var med i allt, som kommunen företog sig.

År 1920 blev Johan vald till kommunalfullmäktiges ordförande, ett uppdrag som han hade i 5 års tid. År 1936 blev ha vald på nytt och höll på ända till 1950, då han blev vald till kommunalstyrelsens ordförande. Under åren 1926 fram till 50-talet satt han både som ordförande och sekreterare i kommunens kolonisations-nämnd och från år 1935 som ordförande i legonämnden. Det här var den tiden två mycket viktiga nämnder, som utvecklade landsbygden och gjorde torparna fria med rätt att lösa in sina torp av hemmansägarna. Flera hundra så kallade obesuttna familjer kunde med förmånliga kommunala lån inlösa den mark där de bodde och fick på det viset någorlunda drägliga och tryggare levnads-förhållanden.

På fotot Ida och Johan Lillkull.
På fotot Ida och Johan Lillkull.

Johan var under många år nämndeman vid tinget i Lappfjärd och otaliga är de hemmanspapper som han uppgjort. Under åren 1921-23 var han ordförande i skoldirektionen vid folkskolan i Dagsmark. ”Pelas-Jåhan” var nog den tidens kommunalare, som var med i allt som skedde, det är bara i ungdomsföreningen där hans namn inte figurerar. Deras äldsta dotter Hulda var däremot mycket aktiv och var ungdomsföreningens sekreterare och kassör under långa tider på 1920-talet.

Johan var ju också skrivare och hur han hann med alla bouppteckningar, testamenten och köpebrev är nog en gåta eftersom han fortfarande hade ett stort hemman. Visserligen delades pappa ”Pelas-Josipas” hemman mellan Johan och hans syster Amanda Agnäs men det var ändå betydande arealer som skulle skötas.

Johan och Ida fick 5 barn som alla levde till vuxen ålder:

”Pelas-Jåhans och Idas” barn samlade till födelsedagskalas. Framme från vänster sitter Julia Långfors, Hulda Löfgren och Elin Landgärds. Längst bak sitter Gunnar Lillkull och till höger Karl Lillkull.
”Pelas-Jåhans och Idas” barn samlade till födelsedagskalas. Framme från vänster sitter Julia Långfors, Hulda Löfgren och Elin Landgärds. Längst bak sitter Gunnar Lillkull och till höger Karl Lillkull.

Hulda Maria (1904-1988) som gifte sig med ”Holmbergas” Emil Löfgren (1903-1971) och de blev bönder på en del av det hemman som deras avlägsna släkting ”Pelas-Viktor” Lillkull hade förlorat år 1910.

(Vill du läsa mera om Hulda och Emil, så klicka här så kommer du till Löfgrens historik.

Vill du läsa om Pelas-Viktor och hans förlorade hemman, så klicka här).

-Elin Irene (f. 1906) som gifte sig med Sigfrid Landgärds från Lappfjärd (1904-1976) och bodde där hela livet.

Gunnar Sigfrid (1913-1986) som gifte sig år 1934  med Guldi Linnea Nyström (1914-1990) och de övertog en del av hemmanet och bodde sedan i en gård som de byggde ca 200 meter västerut från hemgården. Läs mera om Gunnar och Guldi längre ner.

Julia Ingeborg (1914-2008) som gifte sig med Bertel Långfors från Klemetsändan (1911-2002) och bodde där hela livet. (Vill du läsa mera om Julia och Bertel, så klicka här så kommer du till Långfors historik. Rulla ner lite, tills du hittar rätt).

Karl Valdemar (1923-1997) som år 1947 gifte sig med Gunhild Julina Wikman (f. 1922), född och uppvuxen i Perus. Karl och Gunhild övertog hemgården och en del av hemmanet av sina föräldrar. Läs mera om Karl och Gunhild längre ner.

På Viktor Nylunds foto från ungefär 1917 står systrarna Lillkull. Fr.v. Hulda (1904) och följande är Elin (1906) och sedan en okänd flicka som kanske någon känner? Längst till höger står Julia Lillkull (1914).
På Viktor Nylunds foto från ungefär 1917 står systrarna Lillkull. Fr.v. Hulda (1904) och följande är Elin (1906) och sedan en okänd flicka som kanske någon känner? Längst till höger står Julia Lillkull (1914).
På detta Viktor Nylunds foto med syskonen Lillkull står hans son Rurik till vänster. Bredvid Rurik står Elin och Hulda och längst fram står Julia och Gunnar. Karl (f. 1923) var inte född då detta foto togs.
På detta Viktor Nylunds foto med syskonen Lillkull står hans son Rurik till vänster. Bredvid Rurik står Elin och Hulda och längst fram står Julia och Gunnar. Karl (f. 1923) var inte född då detta foto togs.

Gunnar och Guldi Lillkull.

Det var år 1934 då Johans äldre son Gunnar (1913-1986) gifte sig med Guldi Linnea Nyström (1914-1990) som var dotter till Niklas Nyström (1872-1959) och Anna Kajsa (1868-1955). Anna Kajsa var dotter till ”Rebeck-Kalle” alltså Karl Lillkull som bodde på A-sidon. Anna Kajsa gifte sig i unga år i Amerika med Josef Lillkull men de återvände till Dagsmark i början på seklet. Josef reste sedan till Syd-Afrika tillsammans med grannen Karl Blomkvist för att arbeta i gruvorna. Anna Kajsa blev plötsligt änka med 3 små barn då Josef omkom i en gruvolycka julen 1904. De bodde då på Lillkull hemman Rosengård 5:5, det som vi i dag kallar för Nyströmas. Deras äldsta dotter Anna Cecilia (f. 1897 i Amerika) flyttade tillbaka till Amerika och gifte sig där med Emil Backman. Den yngre dottern Hulda (1901-1973) föddes i Dagsmark och gifte sig sedan med Emil Norrgård från Klemetsändan. Sonen Thure Anselm (1903-1973) flyttade också till Amerika och dog också där.

År 1908 gifte änkan Anna Kajsa Lillkull om sig med Niklas Nyström (1872-1959) och han flyttade då som måg och bonde till Lillkull hemmanet. Niklas Nyströms far var Niklas Berg (1835-1913) som var född i Storå, men bosatt på löjtnantsbostället Öjst i Lappfjärd och dog i Strömfors och modern hette Anna Kajsa Mikander el Mannfolk från Lappfjärd (1833-1916). Anna Kajsa och Niklas fick två barn, sonen Lennart som övertog hemgården och dottern Guldi, hon som gifte sig med ”Pelas-Gunnar” Lillkull.

På fotot från 30-talet det unga paret Guldi och Gunnar Lillkull.
På fotot från 30-talet det unga paret Guldi och Gunnar Lillkull.

I december år 1935 övertog de halva hemmanet som då värderades till 35 000 mark och följande år byggde de en ny gård som låg några hundra meter västerut från hemgården.

Gården som syns på flygfotot från början på 70-talet byggde Gunnar och Guldi år 1936. Uthusbyggnaden byggdes följande år och växthuset i bakgrunden byggdes i slutet på 60-talet. Hemmanet och gården övertogs sedan av deras son, som sedan har sålt hemmanet åt utomstående.
Gården som syns på flygfotot från början på 70-talet byggde Gunnar och Guldi år 1936. Uthusbyggnaden byggdes följande år och växthuset i bakgrunden byggdes i slutet på 60-talet. Hemmanet och gården övertogs sedan av deras son, som sedan har sålt hemmanet åt utomstående.
På 1980-talet byggdes gården om totalt och den byggdes i så att den då fick 2 lägenheter. Fotot taget från söder år 2003.
På 1980-talet byggdes gården om totalt och den byggdes i så att den då fick 2 lägenheter. Fotot taget från söder år 2003.
På fotot Guldi och Gunnar Lillkull.
På fotot Guldi och Gunnar Lillkull.

Gunnar var bonde men liksom sina förfäder också aktiv inom lokalpolitiken och han satt som ledamot både i kommunalfullmäktige och i kommunalstyrelsen. Han satt också i direktionen för Sydbottens Andelsbank och han var en tid också direktionens ordförande. Mellan åren 1935 och 1951 fick Gunnar och Guldi 4 barn, varav 2 bor i Lappfjärd, en bor i Sverige och en är bosatt i Dagsmark. I denna släkt har de kommunala engagementen verkligen gått i arv, för på 1990-talet satt Gunnars äldre son en tid både i stadsfullmäktige och i styrelsen i Kristinestad.

På 60-talet var morotsodlingen viktig men på senare tid var ju potatisodlingen huvudnäring och en tidsenlig potatiskällare byggdes utefter Sunnantillvägen. Den nuvarande ägaren använder potatiskällaren som verkstad. Fotot taget från väster.
På 60-talet var morotsodlingen viktig men på senare tid var ju potatisodlingen huvudnäring och en tidsenlig potatiskällare byggdes utefter Sunnantillvägen. Den nuvarande ägaren använder potatiskällaren som verkstad. Fotot taget från väster.

Karl och Gunhild Lillkull.

Karl som var betydligt yngre än sina syskon föddes år 1923 och år 1947 gifte han sig med Gunhild Wikman (f. 1922).  Gunhild var dotter till Selim Wikman (f. Lillgäls i Lappfjärd 1891-1969) och Aina (f. Haaranoja 1893-1970) som då bodde i Lillmossen i Perus. Selim for till Amerika år 1926 och arbetade på ett såg och stannade till 1936 då han kom tillbaka till Perus. Han byggde då en ny gård åt familjen nära folkskolan i Perus dit Gunhild flyttade tillsammans med sina föräldrar och sina tvillingsystrar Inga (f. 1916 senare gift med Arvid Knuts) och Elin (f. 1916 senare gift med Gunnar Norrholm). Den tredje systern Linnea (f. 1918) dog endast 18 år gammal då hon arbetade i Pjelax. Kort efter att Selim fick gården färdigt byggd så reste han tillbaka till Amerika, men återvände på äldre dar och de bosatte sig då på Åbyggändan, där de bodde till sin död.

Under mellankrigstiden arbetade Gunhild Wikman i Helsingfors och tänkte väl stanna där för gott, men så kom kriget emellan och så många som möjligt evakuerades till landsbygden, och i den vevan återvände Gunhild till hemorten efter endast 9 månader.

På fotot Gunhild Wikman och Karl Lillkull som nyförlovat par.
På fotot Gunhild Wikman och Karl Lillkull som nyförlovat par.

”Pelas-Kaal” alltså Karl Lillkull och Gunhild tog över den gamla fädernegården och den andra halvan av Lillkulls hemman Sten 5:10. Karls föräldrar Johan och Ida flyttade då ut i lillstugan som stod på samma gårdsplan och de bodde där tills de dog.

År 1961 revs den gamla bondgården som då var över 100 år gammal och en ny modern gård byggdes på samma ställe. Den försågs med mineritplattor som den tiden blev mycket populära.

Enligt konstnären Rosblom så såg Lillkulls nya gård ut så här, sedd från öster.
Enligt konstnären Rosblom så såg Lillkulls nya gård ut så här, sedd från öster.
Här gården fotograferad från syd-ost år 2003.
Här gården fotograferad från syd-ost år 2003.
Här är gården fotograferad från öster år 2003.
Här är gården fotograferad från öster år 2003.

Karl och Gunhild arbetade som bönder och mellan åren 1948 och 1965 fick de 5 barn. Hemmanet övertogs av deras äldsta dotter och hennes man som är bosatta i Lappfjärd och nu har åkrarna övertagits av följande generation, som är djuruppfödare bosatta i Skaftung. Själva bostadshuset har sålts åt utomstående.

Foton.

Det var ett riktigt bondbröllop år 1927 då Elin Lillkull gifte sig med Sigfrid Landgärds från Lappfjärd.
Det var ett riktigt bondbröllop år 1927 då Elin Lillkull gifte sig med Sigfrid Landgärds från Lappfjärd.

Elin Landgärds 50-års konfirmationsfoto 1971.

På fotot som Niklas Enlund tagit på en släktträff år 2015 så ser vi en stor del av Johans och Idas ättlingar.
På fotot som Niklas Enlund tagit på en släktträff år 2015 så ser vi en stor del av Johans och Idas ättlingar.
År 1934 gifte sig Julia Lillkull med Bertel Långfors från Klemetsändan. Här är folket samlade på gården där ”Pelas”.
År 1934 gifte sig Julia Lillkull med Bertel Långfors från Klemetsändan. Här är folket samlade på gården där ”Pelas”.
Här sitter Gunnar och Guldi på trappan tillsammans med äldsta dottern Karin i slutet på 30-talet.
Här sitter Gunnar och Guldi på trappan tillsammans med äldsta dottern Karin i slutet på 30-talet.
Här visar ”Pelas-Jåhan” med vilken typ av såg han tillsammans med sina kamrater fällt den stora tallen. Året är 1910 då Johan vistades i Amerika.
Här visar ”Pelas-Jåhan” med vilken typ av såg han tillsammans med sina kamrater fällt den stora tallen. Året är 1910 då Johan vistades i Amerika.
Så här såg huset ut där Otto Lillkull bodde i Amerika. Det var ju Otto som efterlystes av sina släktingar i Finland eftersom han inte hade hört av sig på många år och han blev därför dödförklarad år 1942.
Så här såg huset ut där Otto Lillkull bodde i Amerika. Det var ju Otto som efterlystes av sina släktingar i Finland eftersom han inte hade hört av sig på många år och han blev därför dödförklarad år 1942.
På bilden Niklas Nyström som arbetade som trädgårdsmästare hos Weckströms i Kristinestad.
På bilden Niklas Nyström som arbetade som trädgårdsmästare hos Weckströms i Kristinestad.
På detta fina foto som Lilli har tagit sitter Gunnar och Guldi i gräset tillsammans med sonen Harry. Säg vad man vill om höbärgning för hand men nog ser pausen för härlig ut! Bilden är tagen nära Bergåsen med Bymossen i bakgrunden. Se också hur den gamla stockladan har förstorats genom att skarva i den på mitten med bräder
På detta fina foto som Lilli har tagit sitter Gunnar och Guldi i gräset tillsammans med sonen Harry. Säg vad man vill om höbärgning för hand men nog ser pausen för härlig ut! Bilden är tagen nära Bergåsen med Bymossen i bakgrunden. Se också hur den gamla stockladan har förstorats genom att skarva i den på mitten med bräder
Här ”Nyströmas-Anakajs” med vagne framför uthuset.
Här ”Nyströmas-Anakajs” med vagne framför uthuset.
Här Guldi Lillkull med dottern Karin i famnen framför den nybyggda gården.
Här Guldi Lillkull med dottern Karin i famnen framför den nybyggda gården.
Längst bak står Guldis halvsyster Cecilia, som bodde i Amerika tillsammans med sin man Emil Backman, som sitter mellan sönerna John och Robert. John Backman brukade ofta besöka Dagsmark medan han levde.
Längst bak står Guldis halvsyster Cecilia, som bodde i Amerika tillsammans med sin man Emil Backman, som sitter mellan sönerna John och Robert. John Backman brukade ofta besöka Dagsmark medan han levde.
Från vänster Gunnar Lillkull, Emil Norrgård, Guldis halvbror Anselm Nyström som bodde i Amerika, sedan Lennart Nyström bredvid sin far Niklas.
Från vänster Gunnar Lillkull, Emil Norrgård, Guldis halvbror Anselm Nyström som bodde i Amerika, sedan Lennart Nyström bredvid sin far Niklas.
På bilden Guldis mor ”Nyströmas-Anakajs” med kalvarna på åkern bredvid Nyströms gård. Anakajs hade vistats i Amerika runt sekelskiftet och när hon återvände så hjälpte hon flera Dagsmarkbor som stod i beråd att flytta till Amerika, både ekonomiskt och med goda råd.
På bilden Guldis mor ”Nyströmas-Anakajs” med kalvarna på åkern bredvid Nyströms gård. Anakajs hade vistats i Amerika runt sekelskiftet och när hon återvände så hjälpte hon flera Dagsmarkbor som stod i beråd att flytta till Amerika, både ekonomiskt och med goda råd.
Från vänster Anselm Nyström från Amerika bredvid sin halvsyster Guldi. Följande är Hulda Norrgård bredvid Lennart Nyström.
Från vänster Anselm Nyström från Amerika bredvid sin halvsyster Guldi. Följande är Hulda Norrgård bredvid Lennart Nyström.
Josef och Anna Kajsa Lillkulls son Anselm Lillkull, senare Nyström använde i Amerika förnamnet Thure A. då han kandiderade i senatorsvalet.
Josef och Anna Kajsa Lillkulls son Anselm Lillkull, senare Nyström använde i Amerika förnamnet Thure A. då han kandiderade i senatorsvalet.
På fotot Lillkull Karl. Han hade bra sångröst och sjöng med i sångkören i Lappfjärd.
På fotot Lillkull Karl. Han hade bra sångröst och sjöng med i sångkören i Lappfjärd.
Från vänster Jossandt Lennart, Sandvik Berta, Eskil Antfolk, Inga Englund och Guldi Nyström vid folkhögskolan i Lappfjärd.
Från vänster Jossandt Lennart, Sandvik Berta, Eskil Antfolk, Inga Englund och Guldi Nyström vid folkhögskolan i Lappfjärd.
13 juli 1947 så gifte sig Elin Lillkulls dotter Alice Landgärds (f. 1928) med Lennart Teir (f.1919) från Härkmeri och här ser vi bröllopsgästerna samlade för fotografering. Alice och Lennart bodde under en lång tid i Jakobstad där Lennart var apotekare.
13 juli 1947 så gifte sig Elin Lillkulls dotter Alice Landgärds (f. 1928) med Lennart Teir (f.1919) från Härkmeri och här ser vi bröllopsgästerna samlade för fotografering. Alice och Lennart bodde under en lång tid i Jakobstad där Lennart var apotekare.
Den 15 juli 1962 donerade Marthaföreningarna i Lappfjärd en brudkrona till församlingen och kyrkobesökarna fick en möjlighet att se kronan på nära håll. Vid pilen står Elin Landgärds, född Lillkull på Sunnantillvägen.
Den 15 juli 1962 donerade Marthaföreningarna i Lappfjärd en brudkrona till församlingen och kyrkobesökarna fick en möjlighet att se kronan på nära håll. Vid pilen står Elin Landgärds, född Lillkull på Sunnantillvägen. Fotot utlånats av Lilli Lillkull.
Här står Guldi Lillkull tillsammans med mågen Bo Frisk.
Här står Guldi Lillkull tillsammans med mågen Bo Frisk.
Gunnar Lillkull på hög höjd.
Gunnar Lillkull på hög höjd.
Julkorset är rest hemma hos Gunnar Lillkull.
Julkorset är rest hemma hos Gunnar Lillkull.
Gunnar och Guldi Lillkull med dottern Karin.
Gunnar och Guldi Lillkull med dottern Karin.
Här Julia Lillkull som gifte sig med Bertel Långfors från Klemetsändan.
Här Julia Lillkull som gifte sig med Bertel Långfors från Klemetsändan.
Här är det fest hos Lillkulls då Guldis släktingar från Nyströmas och Norrgårdas är på besök.
Här är det fest hos Lillkulls då Guldis släktingar från Nyströmas och Norrgårdas är på besök.
Se hur livat det gick till då Bo Frisk med dragspelet och hans hustru Karin var med. Gladare foto får man leta efter!
Se hur livat det gick till då Bo Frisk med dragspelet och hans hustru Karin var med. Gladare foto får man leta efter!