Tidningsartiklar från år 1931.

Syd-Österbotten 4.2.1931:

I torsdags omkring kl. 15 utbröt eld i bagaren Josef Lillsjös boningshus i Dagsmark. I ena ändan av huset befann sig en mindre karamellfabrik, som dock för tillfället inte var i gång, enär bagar Lillsjö själv befann sig på affärsresa.

Hustru Lillsjö hade dock gjort upp eld i karamellfabriken för att värma upp den, och sedan begivit sig till granngården. Då hon återvände, slogo lågorna ut genom fönstren. Folk samlade sig snart på platsen, men hade man till att börja med inga släckningsredskap. Då två byalagssprutor omsider kommo till platsen, var hela huset övertänt och stod inte mera att rädda, utan ned brann inom en timme. En närbelägen uthusbyggnad lyckades man dock med tillhjälp av de små sprutorna rädda.

Kommunens nya motorspruta begärdes genast vid brandens början från kyrkbyn.

Frånsett den långa vägen och det dåliga föret blev denna ytterligare fördröjd därigenom, att en bil, vars motor strejkade, blockerade vägen och endast med stort besvär kunde undanskuffas. Då motorsprutan anlände till brandplatsen, hade huset redan rasat samman. Eftersläckningen utfördes dock med motorsprutan som visade sig fungera utmärkt.

Den brunna byggnaden torde varit försäkrad i Wellamo. Försäkringssumman är dock tillsvidare okänd. Beträffande eldens löskomst vet man ingenting mera, än att den med all sannolikhet fått sin början från den i fabrikslokalen uppgjorda brasan.

(Vill du läsa mera om Lillsjö-Bagarin och hans gård, så skall du klicka HÄR)

Syd-Österbotten 14.2.1931:

Dödsfall. I torsdags avled i sit hem i Dagsmark efter ett svårt, långvarigt lidande (kräfta) handlanden Josef Henrik Storkull i en ålder av 55 år. Den avlidne var en vaken medborgare och ett stöd för alla nutida strävanden, varför han saknas icke blott av närstående utan av alla i omnejden. Må fosterjorden vila lätt över hans kallnade stift.

Den nya folkhögskolbyggnaden i Lappfjärd invigdes på kyndelsmäss i början på 1931. Invigningen var storslagen med mycket program och rektorn Johannes Nyquist gjorde en redogörelse över den nya byggnaden och dess tillkomst och den publicerades i

Syd-Österbotten 18.2.1931:

Lappfjärds folkhögskola började sin verksamhet år 1907, varför det nu löpande året sålunda är det 24:de. Till en början var skolan inhyrd i ungdomshemmets lokaliteter, men så inköptes bankdirektör Artur Leváns gård, som använts ett par decennier. Det har dock varit trångt om utrymmet, varför man länge hyst planer på ett nybygge. Under de tre senaste åren har inalles 10 – 15 förslag och skisser utarbetats och granskats. Den ritnig som slutligen godkändes och fastställdes, är gjord av byggmästare Wilhelm Forssén i Närpes, som jämväl förestått uppförandet.

Som förgrundsfigurer bland dem, som utom skolan under dennes tilvaro stått densamma nära, förtjäna särskilt ihågkomms bankdirektörerna Artur Leván, J. J. Wadström och Frans Teir, samt kommunalrådet J. Starcke. Den nuvarande direktionen består av ordföranden ingenjör Nils Molander, viceordförande lärare Selim Knus, sekreterare rektor Nyquist,  ekonom handelsföreståndaren Erland Mattfolk. samt kommunalnämndsordföranden Viktor Rosenstedt, handlanden Erland Klockars och direktör Viktor Nylund, med handlanden Henrik Erlander och bonden Axel Dåhli som suppleanter.

Det nya skolhuset, som utan tvekan måste betecknas som byggmästare Forsséns mest lyckade skapelse, har inte sin motsvarighet vid någon annan svensk folkhögskola i vårt land, sannolikt ej ens vid särdeles många finska. Vad planläggningen och det noggranna utnyttjandet av alla golvytor beträffar, torde jämväl fackmän givit sitt odelade erkännande.

Byggnaden är uppförd av stock i två våningar med källarvåning, som är gjuten av cement. Då man passerar genom den prydda huvudingången, försedd med en präktig stentrappa kommer man in i en rymlig hall, på vars inre vägg finns tre större dubbeldörrar, som leder in i festsalen. Denna är försedd med en scen och särdeles rymlig med inte mindre än 102 kvadratmeters golvyta, men kan dessutom vid behov förstoras med lärosalen, som är belägen i ändan av festsalen åt vänster från ingången. I denna samma ända av våningen finns vidare kansli och biblioteksutrymmen, samt en garderob med dricksapparat och tvättställ.

Åt höger från hallen ligger köksdepartementet, omfattande matsal, diskrum och kök, allt i bästa mening funktionalistiskt inrett med kokspis mitt på golvet, serveringbord på hjul, i väggarna infällda kärlskåp, tillgängliga från båda sidor, o.s.v.

I hallen till vänster om ingången är trapporna, såväl ned till källaren som upp till andra våningen. I källaren finns tre särskilda matkällare, tvättstuga, badstuga med avklädningsrum, bekvämlighetsinrättning i 3 avdelningar, arbetsrum för vaktmästaren samt pannrum och vedkällare. Byggnaden är nämligen försedd med centralvärme ävensom vattenledning för såväl varmt som kallt vatten. En på vinden befintlig synnerligen rymlig cistern fylls vid behov av en automatiskt verkande vattenpump. Ytterligare finns i källarvåningen en större öppen avdelning, som vid eventuellt behov torde komma att inredas till slöjdsal.

I andra våningen ligger längst till vänster rektorslokalen, omfattande 4 rum och kök, tjänarinnerum och badrum. Sedan följer en särdeles rymlig vävsal för flickorna med riklig och praktisk belysning samt nödigt antal i väggarna inbyggda skåp, 4 internatrum för flickor med gemensam kokvrå för eventuellt aftonté samt dito tvättrum och ytterligare två lärarinnelokaler om 2 rum och kök vardera samt tambur och badrum gemensamt.

Byggnaden är som synes en intressant företeelse såväl ur konstruktionssynpunkt som beträffande den praktiska användningen. Grundgrävningen till densamma påbörjades i slutet av maj 1930 och uppförandet skedde under senare delen av sommaren. Under hösten utfördes inredningsarbetena, så att byggnaden vid denna vårtermins början kunde tagas i bruk. I det skick byggnaden nu befinner sig, har den dragit en kostnad om i runt tal 1 miljon mark. Av denna summa har 600,000 mk erhållits i form av amorteringslån från staten. Vid anskaffandet härav har riksdagsman O. Jacobsson från Vasa varit till stor hjälp och därigenom har otvivelaktigt inskrivit sitt namn i skolans historia för framtiden.

Att skolans upprätthållare dessutom inte suttit eller får sitta med händerna i kors torde stå klart för envar. Måtte det för all framtid stå lika klart för hela den bygd, som denna skola är avsedd att betjäna, att densamma såväl år ut och år in behöver – elever!

Som föreståndare vid folkhögskolan har tjänstgjort:

1907-1908, magister Emil Karlsson

1908-1913. magister Filip Sundman

1913-1917, agronomen Alex Björkqvist

1917-1920 magister Emil Kråkström

1920 och framåt rektor Nyquist.

Syd-Österbotten 21.2.1931:

Dagsmark Idrottsklubb ordnade senaste söndag en skidtävling på 10 km, där de 4 främsta tilldelades pris: 1) Artur Gröndahl, 2) Bertel Krook, 3) Artur Storkull och 4) Lennart Grans.

För småpojkar ordnades en tävling på 4 km. Bästa var Runar Yrjans, tvåa Birger Grönroos, trea Eskil Rosenback och fjärde var Eskil Grans.

Syd-Österbotten 25.2.1931:

Karl Ebb segrade i Grand Prix i Sverige.

I svenska Automobilvintertävlingen om Grand Prix segrade K. Ebb från Finland på en Auburn-bil med tiden 5,28,52,9. Andra blev J. Ramsay, Finland med en Chrysler. Trea var Clemens Bergström med en Chrysler.

Banan körde 8 varv och distansen blev 38,41 mil. En människomassa bestående av 40,000 personer stod vittne till tävlingen. Vädret som på morgonen var mulet och grått blev senare bättre, och de sista varven kördes i klart och soligt väder.

Protest inlämnades av Anders Olsson på Karl Ebb. Den protesterande gör gällande att Ebb inte gett plats för omkörning, trots att Olssons mekaniker gett upprepade signaler. Sedan prisnämnden tagit del av protesten och hört de båda vagnarnas besättningar, beslöt man då ingenting under utredningen framkommit, som gett stöd åt påståendet att Ebb brutit mot de för tävlingen gällande bestämmelserna, att avvisa protesten.

Ebb körde första varvet fortast 39,35, vilket utgör 78-79 kilometer i timmen. Karl Ebb härstammar från Lappfjärd.

(Vill du läsa mera om idrottsmannen Kalle Ebb, så klicka HÄR!)

I januari 1931 beslöts det i församlingen att ett gravkapell skall byggas på Åsändans begravningsplats. Den 31 januari annonserade byggnadskommittén att intresserade byggare skall kontakta Viktor Nylund i Dagsmark, för att få ritningar och mera information. Syd-Österbotten 25.2.1931 skrev att Johannes Lindahl (1886-1951) har åtagit sig att uppföra kapellet för 35,000 mark.

 Syd-Österbotten 8.4.1931.

Dagsmark Andelsmejeris medlemmar sammankom till årsstämma på ungdomshemmet den 23 mars. På styrelsens vägnar öppnades stämman av ordförande Erik Englund. Att leda förhandlingarna utsågs Emil Backlund med Valdemar Rosengren som sekreterare. J. W. Björklund redogjorde för mejeriets rörelse för 1930, vari bland annat framgick att under året har invägts 680.378 kg mjölk, fördelade på 304 leveransdagar eller 2,238 kg per dag. För denna mjölk har till leverantörerna utbetalats i pengar 546,373 mk eller i medeltal 83 penni per kg.

Under året har tillverkats 28,552 kg smör, medelmjölkåtgången  till 1 kg smör utgjorde 23,8 kg mjölk. Genom Centrallaget Enighetens förmedling har sålts för export 518 drittlar eller 26,469 kg smör för 611,947 mk. I minut har sålts från mejeriet 1,073 kg smör för 26,364 mk och till mjölkleverantörer har mot avdrag av likvider utgivits 901 kg för 20,801 mk.

Dessutom har på mejeriet sålts 800 kg helmjölk och 75 liter grädde, samt skum- och kärnmjölk så att hela årets inkomster för produkter stiger till 671,926 mk. Av bokslutet framgick att ett överskott på 11,002 mk fanns disponibelt till stämmans förfogande, och beslöts att hela beloppet överförs till reservfonden. Andelslagets samtliga fonder utgör sedan överskottet tillkommit 35, 718 mk. Andelslagets hela skuld utgör 311,000 mk samt mejeriets bokförda värde stiger till 355,000 mk.

Sedan årsberättelsen samt revisorernas berättelse över verkställd granskning av andelslagets räkenskaper föredragits, fastställdes bokslutet och de redovisningsskyldiga beviljades tacksam ansvarsfrihet.

Efter en kortare paus, varvid gratis kaffe serverades, upptogs frågan om mejeriandelslagets anslutning som medlem i Centrallaget Enigheten, men lämnades frågan till styrelsens slutliga avgörande. Efter diskussion i särskilda andra frågor upplöstes stämman och de talrikt församlade medlemmarna tackades för bevisat intresse för sitt nya företag.

(Vill du läsa mera om Dagsmark Andelsmejeri, så skall du klicka HÄR!)

Syd-Österbotten 29.4.1931.

Vårfloden i Lappfjärd har i år varit stor och våldsam. På lägre belägna platser har vattnet gått in i fähus och till och med i stugor, varför tal om att fånga laxar i bakugn ej varit så fantastiska. I måndags stod hela dagen vattnet högt, men kl. 11 på kvällen blev det riktigt svårt, varför kor och kreatur måste flyttas bort på många ställen.

En arbetsstyrka av cirka 50 man försökte nere vid ”Nybron” öppna flödet med diverse dynamitskott. Slutligen lyckades det, varför vattnet föll något i går. Belysningen och vår sättmaskin kom i funktion, varför detta nummer av tidningen även kan utkomma.

Kronoby folkhögskola som var på besök till den nya folkhögskolan i Lappfjärd, skulle finansiera resan med en soaré på ungdomshemmet. På grund av översvämningen måste denna inställas.

Syd-Österbotten 16.5.1931:

Drunkningsolycka i Dagsmark. Söndagen den 3 maj omkom genom drunkning i Dagsmark i den så kallade Kvarnå, bonden Henrik Norrgrans en cirka 9 år gammal gosse, Arne Alfons.

Enligt den relation som några jämnåriga med gossen lämnat som voro med, skulle den förolyckade gå över en spång, med den påföljd att han föll. Ån är i synnerhet vårtid ovanligt strid vid stället, så att hans unga kamrater ej kunde lämna honom någon hjälp. Draggning företogs genast, men genom det höga vattenståndet lyckades man inte hitta honom. I söndags eller en vecka efter det olyckan inträffade företogs igen en ny draggning och man fann honom omkring 400 meter från olycksplatsen i lugnare vatten.

(Vill du läsa mera om Norrgranns eller Dragholms gård, så klicka HÄR!)

Syd-Österbotten 8.8.1931:

Idrottsklubben i Dagsmark hade ordnat friidrottstävlingar vid Majbo där det tävlades om guldsmed Hellmans pokal. Elmer Rosengren hade redan 2 inteckningar i detta vandringspris och nu var risken stor att han skulle hemföra pokalen för gott.

Denna gång blev det i alla fall så, att Artur Gröndahl samlade mest poäng och Elmer blev två. Tävlingen bestod av 100 m löpning, kulstötning, höjdhopp, längdhopp, diskuskastning och 1,500 m löpning. På 100 meter vann Elmer Rosengren med tiden 12,2 sekunder och Gunnar Gröndahl tvåa. Kulan vanns av Artur Gröndahl med 9,69 m och Valter Lindell var tvåa. Höjdhoppet vanns av Gunnar Gröndahl med 155 cm och Artur Gröndahl blev tvåa. Valter Lindell vann diskustävlingen med resultatet 29,70 m och Valdemar Rosengren blev tvåa. Elmer Rosengren vann längdhoppstävlingen med 5,89 m och Gunnar Gröndahl blev tvåa. 1,500 meters loppet blev jämt men Elmer Rosengren vann före Artur Gröndahl, båda hade samma tid 4 min 50 sek.

Småpojkarna tävlade i 3-kamp och där vann Eskil Rosenback, före Runar Grans och Algot Björklund.

 Syd-Österbotten 2.9.1931:

70 år fyller fredagen den 4 dennes f.d. bankdirektören Johan Jakob Wadström i Lappfjärd. Trots att han var född i Yttermark, har han dock i hela sitt liv varit verksam i Lappfjärd. Efter att 1882 ha utdimitterats från Nykarleby seminarium fick han samma år tjänst vid folkskolan i Dagsmark. Han kom snart att bli en framträdande person inom kommunen. Sålunda blev han 1889 ordförande och sekreterare för kommunalstämman, på vilken post han kvarstod i 15 år. År 1915 invaldes han i kommunalfullmäktige, vars ordförande och sekreterare han är sedan 1919. Även andra kommunala uppdrag anförtroddes honom, sålunda har han varit förmyndarnämndsordförande i 12 år och vaccinatör i 21 år. År 1919 flyttade han till kyrkbyn, där han blev direktör vid Unionsbankens kontor. Efter att i två år haft tjänstledighet från lärartjänsten i Dagsmark, tog han 1921 avsked från denna tjänst med full pension. Banktjänsten skötte han ända till innevarande sommar, då han vid fusionen med Helsingfors Aktiebank avgick.

Ovanligt kry och vital för sina år, åtnjuter jubilaren nu en välförtjänt vila efter sitt oförtrutna arbete. Vår varmaste lyckönskan till vår gamla medarbetare.

(Vill du läsa mera om läraren J. J. Wadström, så klicka HÄR!)

Syd-Österbotten 11.11.1931:

Den 31 oktober föranstaltade Dagsmark andelsmejeri, andelskassa och lantmannagille en gemensam stämmodag på ungdomshemmet. Deltagarnas antal inskränkte sig till c:a 30-tal närvarande, trots att kallelsen borde ha hörsammats av ett vida större antal. Kl. 1 på dagen öppnades stämman av mejeriets ordförande Erik Englund, till ordförande för stämman valdes Valdemar Rosengren och sekreterare J. W. Björklund.

Av berättelsen över mejeriets rörelse under tiden 1 januari – 30 september har på mejeriet invägts 567,999 kg mjölk, under samma tid i fjol invägdes 516,555 kg, således en ökning för i år med 51,332 kg, medelfettprocenten har varit 3,574. Av denna mjölk har beretts 24,190 kg smör. Till 1 kg smör har åtgått 23 kg 486 gram mjölk.

Av det tillverkade smöret har för export genom Centralandelslaget Enigheten försålts 449 drittlar eller 22,850 kg för 461,765 mk. Medelpriset för detta smör var 19,93 mark mot 23,50 i fjol. I minut på mejeriet har sålts 679 kg för 14,395 mk och till leverantörer mot avdrag av mjölklikvid 714 kg för 14,642 mk. Den totala inkomsten för smör är således 490,802 mk.

För den invägda mjölken har till leverantörerna utbetalats 390,273 mk, vilket i medeltal utgör 70 penni mot 83 penni i fjol.

För i tur att avgå ur styrelsen Erland Krook och Erik Anders Klemets, beslöts återval. Styrelsens arvoden för bevistade möten förblev som tidigare vid 5 mk och för sekreteraren 10 mk. Till revisorer återvaldes Emil Backlund och Valdemar Rosengren, jämte mejeriförbundet Enigheten.

Emedan en stor del av leverantörerna har lång väg till mejeriet beslöts att börja med invägningen 1 timme senare än tidigare. Angående prenumerationen av facktidskriften Lantmän och Andelsfolk beslöts att var och en med som anmäler sig till disponenten och erlägger 10 mk i prenumerationsavgift erhåller tidskriften för år 1932.

Efter en kortare paus varunder mejeriet bjöd de närvarande på gratis kaffe vidtog Andelskassans förhandlingar. Till ordförande för stämman utsågs Erik Englund och till sekreterare J. W. Björklund. Kassans inlåningsgräns bestämdes till 600,000 mk, utlåning till en person högst 20,000 mk, mot inteckning 100,000 mk, till andelslag 350,000 mk. Depositioner av en person högst 100,000 mk. Under året har från kassan utgivits 47 skilda lån med en gemensam summa av 116,350 mk. Ur styrelsen avgick J. W. Björklund och Frans Agnäs och suppleanten Emil Långfors men samtliga blev återvalda.

På kvällen föranstaltade byns lantmannagille en fest med program, varvid konsulent Forsén från lantbrukssällskapet höll ett intressant föredrag, belyst med kontrollerade siffror om de olika spannmålssorterna och deras lämplighet i vår landsända. Likaså höll magister af Hällström från Lappfjärd folkhögskola ett föredrag om spannmålstorkningen samt de olika riornas räntabilitet. Ungdomsföreningen spelade ett piggt teaterstycke och till sist fick de danslystna sig en svängom.

Syd-Österbotten 16.12.1931:

Nedsatt straff för misshandel med dödlig utgång.

Hovrätten har avkunnat utslag i ett mål mot arbetaren Nikolaj Frigård från Lappfjärd, vilken den 28 eller 29 april kastat en sten i huvudet på lägenhetsinnehavaren Emil Rosenlund från samma socken, med den påföljd att Rosenlund fått hjärnhinneinflammation och dött. Häradsrätten dömde Frigård för misshandel med dödlig utgång till 5 års tukthus. Hovrätten som funnit att förmildrande omständigheter föreligger, har nedsatt straffet till 3 års tukthus.

(Om du vill läsa mera om gården där Rosenlund bodde i Storfors, så klicka HÄR)