Läraren J. J. Wadström.

Nedtecknat av Lasse Backlund, med hjälp av Wadströms enda barnbarn Johan Wadström (f. 1934 i Jeppo men bosatt i Vasa).

Johan Jakob Wadström föddes i Yttermark by i Närpes år 1861 och var son till bonden Anders Henrik Jakobsson Mannfolk och dennes hustru Maja Lisa Mickelsdotter. Han växte upp i ett kristligt hem bland 7 bröder och 2 systrar. Han började gå i den nyinrättade folkskolan i Yttermark på våren 1878 men sökte sig på hösten samma år till lärarseminariet i Nykarleby, därifrån han blev utdimitterad våren 1882.

Johan Jakob Wadström som nyutbildad lärare från seminariet i Nykarleby i juni 1882.
Johan Jakob Wadström som nyutbildad lärare från seminariet i Nykarleby i juni 1882.

Wadström var då 21 år och han blev genast erbjuden hela 5 olika lärartjänster, bland annat i Helsingfors. Men av någon anledning så sökte han den lediga platsen i Dagsmark folkskola. Direktionen valde honom till lärare och med facit på hand så var det ett lyckodrag som ingen då kunde ana. Skolan fick då, alltså från hösten 1882 en lärare, som visade sig vara en verklig tillgång, inte bara för Dagsmark by utan för hela Lappfjärds kommun.

Han var ogift då han flyttade till Dagsmark och han har själv karakteriserat sina första år som ett brytande i stenbacken. Men han var glad åt sitt arbete i den orörda naturen. Säkerligen trivdes han bra för han var lärare här i hela 37 år, fram till 1919.

Folkskolläraren J. J. Wadström som år 1902 blev läskedryckstillverkare i Dagsmark, då han grundade Lappfjärd Läskedrycksfabrik.
Folkskolläraren J. J. Wadström som år 1902 blev läskedryckstillverkare i Dagsmark, då han grundade Lappfjärd Läskedrycksfabrik.

Redan år 1884 skaffade han 17 böcker till ett nyinrättat bibliotek i skolan. Ännu i dag finns biblioteket kvar men med betydligt mera böcker. År 1896 var han den drivande kraften som grundade Dagsmark ungdomsförening och mellan åren 1899-1919 var han föreståndare för postkontoret i Dagsmark. År 1898 var han med och bildade Lappfjärds lantmannagille, som den tiden var gemensamt för hela kommunen.

År 1887 skrev dåvarande kyrkoherden ett intyg åt Wadström, som du kan läsa HÄR!

År 1887 skrev ordföranden i folkskolans direktion, Josef Mattsson Lillkull ett intyg, där han bedyrade att Wadström var en duktig lärare. Vill du läsa intyget, så klicka HÄR!

År 1891 valdes lärare Wadström till vaccinatör i Tjöck, läs mera om detta HÄR!

Johan Jakob Wadström tillsammans med sin andra hustru Ida.
Johan Jakob Wadström tillsammans med sin andra hustru Ida.
Så här såg folkskolan ut i Dagsmark, där lärare J. J. Wadström sitter på bänken med en del av sin familj. Foto: Viktor Nylund.
På bilden lärare Wadström med en del av sin familj. Här ser vi bra hur den gamla skolan såg ut före den revs, efter att den nya skolbyggnaden hade blivit färdig år 1909. Då byggnaden revs så användes en del av stockarna i skolbygget i Perus,

Under flera år var Wadström Lappfjärds kommuns viktigaste politiker. Mellan åren 1888 och 1903 var han både ordförande och sekreterare i kommunalstämman, som den tiden var det beslutande organet. Under flera år, allt fram till 1936 var han också ordförande eller sekreterare i kommunalfullmäktige i Lappfjärd.

Wadström var också den drivande kraften som byggde den svenska folkskolan i Mörtmark, som blev färdig 1896. Mörtmark som den tiden hörde till Lappfjärds kommun hade fått en finskspråkig skola redan 1887 och den skulle betjäna båda språkgrupperna likvärdigt. Detta fungerade dock inte i praktiken, så Wadström tog initiativ till en egen svensk skola. Då skolan äntligen öppnade så blev Wadström vald till direktionsordförande.

Runt förra sekelskiftet var Wadström en aktiv skribent i Kristinestads Tidning och han skrev under signaturen JoJa. Han skrev mest artiklar som handlade om skolfrågor men de kunde också handla om allmänna samhällsfrågor.

År 1919 avgick Wadström som lärare i Dagsmark och han blev då föreståndare för Unionbanken i Lappfjärd, alltså den bank som sedan blev Helsingfors Aktiebank. Där stannade han till 1931 och år 1936 tilldelades han hederstiteln ekonomiedirektör. Då Wadström år 1921 fyllde 60 år publicerade Syd-Österbotten en artikel, innehållande en dikt. Klicka HÄR om du vill läsa artikeln.

Under in tid som lärare i Dagsmark lät Wadström dra elektriska ledningar till skolan från Nylunds kraftverk i Gamla forsen. Det verkar som att han gjort det med egna pengar för i september 1921 beslöt kommunalfullmäktige i Lappfjärd att köpa elinstallationerna av Wadström för 600 mark. På följande fullmäktigemöte i oktober 1921 beviljade kommunen pension åt Wadström om 4 800 mark i året.

Wadström var gift 2 gånger, första gången med Katarina Helena Sjöblad (1860-1891) från Närpes. Med henne fick han barnen:

Ingrid Irene (f. 1885-död i Canada 1905). Barnlös.

-tvillingarna Artur Valdemar och Hugo Sigfrid (1886-1886)

Aina (f.1887, d. 1963) som blev översköterska på S.Ö.D. i Vasa. Aktiv skribent som skrev flera texter om livet i Sydösterbotten. Ogift och barnlös.

Einar (f.1888, d.1940) gift med Gunhild Wendelin från Kristinestad. Barnlösa. Arbetade på Kaukas fabriker som tillverkade trådrullar. Byggmästare som bland annat gjorde ritningarna till Westerbacks gård på Åddin.

Elin Elvira (f.1891, d.1974), gift med garvaren Anton Stenman i Lappfjärd. Barnlösa.

Andra gången var J.J. Wadström gift med Ida Bränn eller Nykvist (1872-1938) från Lappfjärd och med henne fick han barnen:

Torsten (1893-1925) som ledde skyddskåren i Dagsmark, verkade som länsman i Korsnäs. Ogift och barnlös.

Gunnar Georg (f.1895, d. 1953) aktiv skyddskårist, deltog i striderna 1918 i Björneborg. Arbetade under åren 1926-1952 som bankdirektör på Unionbanken i Jeppo, gift med Ester Munsin (1900-1948) från Munsala och fick med henne sonen Johan (f.1934 och som bor i Vasa. Gift med Hilkka Anneli Nurmi från Tammerfors, 2 döttrar). I Jeppo var Gunnar aktivt med i föreningslivet och satt också med i kommunalnämnden, en tid som dess ordförande.

Verna Valborg (f.1902, d.1983) gift med affärsmannen Verner Grankull (1892-1947) från Skaftung. Barnlösa.

Vill du läsa om det läskedrycksfabrik som Wadström startade år 1902, så klicka HÄR!

Vill du läsa talet som svågern höll vid Wadströms begravning 1937, så klicka HÄR!

Vill du läsa några av de texter som Aina Wadström skrivit, så klicka HÄR!

FOTON.

Folkskolläraren hade många uppgifter i tiderna och Wadström till och med vaccinerade barnen i Dagsmark mot smittkoppor. Vanligtvis var barnen rädda för sprutan och för att blanda bort dom, så använda Wadström denna ringklocka. Genom att slå på knappen fick klockan en verkligt fin klang som ljöd länge och då passade Wadström på med sprutan.
Folkskolläraren hade många uppgifter i tiderna och Wadström till och med vaccinerade barnen i Dagsmark mot smittkoppor. Vanligtvis var barnen rädda för sprutan och för att blanda bort dom, så använda Wadström denna ringklocka. Genom att slå på knappen fick klockan en verkligt fin klang som ljöd länge och då passade Wadström på med sprutan.
Denna Mora-klocka från 1849 hade funnits i Wadströms barndomshem i Yttermark och nu finns den hos hans barnbarn i Vasa.
Denna Mora-klocka från 1849 hade funnits i Wadströms barndomshem i Yttermark och nu finns den hos hans barnbarn i Vasa.
I bakre raden står lärarbarnen Aina, Ingrid och Einar. Framme sitter Elin, Gunnar och Torsten. Fotot är från slutet av 1800-talet och därför fattas yngsta dottern Verna.
I bakre raden står lärarbarnen Einar, Ingrid och Aina. Framme sitter Elin, Gunnar och Torsten. Fotot är från slutet av 1800-talet och därför fattas yngsta dottern Verna.
Lärardottern Verna (1902-1983), som vuxen gifte hon sig med affärsmannen Verner Grankull från Skaftung.
Lärardottern Verna (1902-1983), som vuxen gifte hon sig med affärsmannen Verner Grankull från Skaftung.
I mitten sitter Ida och J. J. Wadström tillsammans med sin familj.
I mitten sitter Ida och J. J. Wadström tillsammans med sin familj.
Skyddskåristen Gunnar Wadström mitt i bild.
Skyddskåristen Gunnar Wadström mitt i bild.
Lärarsonen Gunnar (1895-1953) deltog på den vita sidan i inbördeskriget 1918. Han stannade kvar en tid som utbildare och här är det parad i Terijoki 1919, på ettårsdagen för frigörelsen. Gunnar går främst och till vänster om honom sitter Gustaf Mannerheim på hästen.
Lärarsonen Gunnar (1895-1953) deltog på den vita sidan i inbördeskriget 1918. Han stannade kvar en tid som utbildare och här är det parad i Terijoki 1919, på ettårsdagen för frigörelsen. Gunnar går främst och till vänster om honom sitter Gustaf Mannerheim på hästen.
Lärarsonen Einar Wadström (1888-1940) som var gift med Gunhild Wendelin från Kristinestad. Han arbetade på Kaukas fabriker men hann också göra den vackra ritningen på Westerbacks gård på Åddin.
Lärarsonen Einar Wadström (1888-1940) som var gift med Gunhild Wendelin från Kristinestad. Han arbetade på Kaukas fabriker men hann också göra den vackra ritningen på Westerbacks gård på Åddin.
Lärarsonen Torsten (1893-1925) ledde Dagsmarks skyddskårsavdelning och här sitter han i mitten. Han blev sedan länsman i Korsnäs men dog redan 1925.
Lärarsonen Torsten (1893-1925) ledde Dagsmarks skyddskårsavdelning och här sitter han i mitten. Han blev sedan länsman i Korsnäs men dog redan 1925.
Wadström var mycket intresserad av trädgårdar och parker, och det är nog han som lade grunden till den park som ännu i dag finns runt skolan i Dagsmark. Han planterade också granar på begravningsplatsen i Lappfjärd.
Wadström var mycket intresserad av trädgårdar och parker, och det är nog han som lade grunden till den park som ännu i dag finns runt skolan i Dagsmark. Han planterade också granar på begravningsplatsen i Lappfjärd.
På bilden läraren J. J. Wadström med sin andra hustru Ida.
På bilden läraren J. J. Wadström med sin andra hustru Ida.
År 1919 avgick Wadström som lärare i Dagsmark och han blev då föreståndare för Unionbanken i Lappfjärd, alltså den bank som sedan blev Helsingfors Aktiebank. Den vackra bilden är tagen av Selim Björses, där bankhuset knappt syns bakom rimfrosten.
År 1919 avgick Wadström som lärare i Dagsmark och han blev då föreståndare för Unionbanken i Lappfjärd, alltså den bank som sedan blev Helsingfors Aktiebank. Den vackra bilden är tagen av Selim Björses, där bankhuset knappt syns bakom rimfrosten.
Efter pensionering från lärararbetet i Dagsmark blev Wadström bankdirektör i Lappfjärd. I början på 1930-talet byggde han denna gård på Lappfjärdsvägen 832, som alltså stod mittemot banken. Efter Wadströms död såldes gården åt Åke och Gunnel Ålgars.
Efter pensionering från lärararbetet i Dagsmark blev Wadström bankdirektör i Lappfjärd. I början på 1930-talet byggde han denna gård på Lappfjärdsvägen 832, som alltså stod mittemot banken. Efter Wadströms död såldes gården åt Åke och Gunnel Ålgars.
Ida och Johan Jakob Wadstöm framför sin gård i Lappfjärd.
Ida och Johan Jakob Wadstöm framför sin gård i Lappfjärd på 1930-talet.