Nykterhetsföreningen Framtid.

Uppgjort av Lasse Backlund i oktober 2016. Uppgifter har tagits ur föreningens protokollböcker, tidningen Syd-Österbotten och Lappfjärds Historia, del 2.

Användningen av rusdrycker har förekommit i Finland under långa tider och nykterhetsivrarna har hela tiden motarbetat detta fördärvande fenomen. Redan då Dagsmark Ungdomsförening bildades 1896 så var stävjandet av ungdomens drickande en av de viktigaste verksamheterna. År 1899 bildades i Lappfjärd nykterhetsföreningen Viktoria, som hade till uppgift att samla de nyktra personerna och som var villiga att motarbeta användandet av alkoholdrycker. Den föreningen fick en flygande start och hade redan det första året närmare 70 medlemmar. Dessa hade flera möten i året med varierande program, såsom föredrag, sång och utflykter. Vill du läsa mera om Viktoria i Lappfjärd, så finns ett sammandrag här längst ner.

Det är oklart om några dagsmarkbor var medlemmar i Viktoria i Lappfjärd men enligt tidningsartiklar i Kristinestads Tidning så skulle år 1900 ha bildats Dagsmark Absoluta Nykterhetsförening. Möjligtvis så blev verksamheten inte så långlivad eftersom inga protokoll eller dokument finns tillgängliga om den. Om du vill läsa de intressanta tidningsartiklarna, så skall du klicka HÄR!

Efter några år, den 12 april 1908 så bildade några personer i Dagsmark på nytt en nykterhetsförening, som de gav namnet Framtid. Den drivande kraften i Dagsmark var lärarinnan Matilda Ahlskog. Hon kallades Tilda och hon var född 1866 i Solf och kom som lärarinna till Dagsmark 1905. Hon stannade här i hela nitton år till 1924 och under alla dessa år var hon nykterhetsföreningen ordförande, kassör eller sekreterare.

Matilda Ahlskog var lärarinna på folkskolan i Dagsmark under åren 1905-1924.
Matilda Ahlskog var lärarinna på folkskolan i Dagsmark under åren 1905-1924.

Nykterhetsföreningen Framtid blev redan i starten medlem i takorganisationen Finlands Svenska Nykterhetsförbund och blev dess lokalförening med nummer 122.

Här diplomet som visar att nykterhetsföreningen Framtid blivit medlem i Finlands Svenska Nykterhetsförbund.
Här diplomet som visar att nykterhetsföreningen Framtid blivit medlem i Finlands Svenska Nykterhetsförbund.

Det första riktiga mötet hölls den 5 maj och hela 42 medlemmar skrevs in. Som första medlem inskrevs sågställaren Fritjof Karlsson och hans fru. Viktor och Ida Nylund inskrevs också första dagen och flera av syskonen Wadström.

Medlemmarna fick tydliga medlemskort i lokalföreningen nr 122. Så här såg lärarinnan Linnea Teirs kort ut.
Medlemmarna fick tydliga medlemskort i lokalföreningen nr 122. Så här såg lärarinnan Linnea Teirs kort ut. Linnea skrevs in som en av de sista medlemmarna tillsammans med sin blivande man, läraren Einar Lind.

Om alla medlemmar som skrevs in skulle ha stannat i föreningen som aktiva medlemmar, så hade antalet medlemmar skjutit i höjden. Det fanns flera sätt att avgå, flera medlemmar flyttade bort medan andra emigrerade till Amerika. Flera personer som var medlemmar avled, vissa avgick på egen begäran men det vanligaste sättet att avgå, var att bli utesluten på grund av löftesbrott. Det var så att medlemmar som inskrevs måste avge ett löfte att inte dricka alkohol överhuvudtaget och ibland kanske det var för svårt att hålla sig. Utan förbarmande uteslöts dessa ur föreningen vilket betydde att antalet medlemmar vissa tider kunde bli oroväckande lågt.

Stadgar fanns uppgjorda för både förbundet och lokalföreningen, dessa hittar du riktigt i slutet på denna historik.

Någon protokollbok användes inte de första åren utan små anteckningar gjordes i medlemsboken. Till exempel i mars 1912 ordnades ett möte på Majbo dit nykterhetsföreningen Senapskornet från Kristinestad var inbjudna. Tyvärr kom ingen därifrån så programmet bestod enbart av sång. Samma år hölls flera möten men alla var fåtaligt besökta. I mars 1913 blev ett möte inställt då endast 2 medlemmar var med. På mötena diskuterades ofta aktuella frågor och flera föredragshållare anlitades och det kunde vara sång eller små teaterstycken.

År 1919 skedde det som nykterhetsföreningen arbetat för, det var då som förbudslagen trädde i kraft. Då förbjöds all tillverkning och försäljning av alkoholhaltiga drycker. Det var möjligt endast för det statliga bolaget Suomen Alkoholiliike och de sålde sprit endast för medicinska, tekniska eller vetenskapliga ändamål. Privatpersoner kunde köpa alkohol på apoteken men endast med läkarrecept.

Den här förbudslagen mot alkohol visade sig bli mycket misslyckad, för smuggling och hembränning blev nu en riktigt lönande verksamhet. Brottsligheten som följde växte och myndigheterna hade inga möjligheter att övervaka att lagen efterföljdes. De lokala nykterhetsföreningarna tog nu på sig rollen med att hålla koll på vad som hände i samhället. De utsåg så kallade ”snusare” som fick övervakande uppgifter.

På ett möte i mars 1920 beslöt nykterhetsföreningen att de skall uttala en offentlig protest mot tidningspressens ovärdiga hållning i nykterhetsfrågan och samtidigt ge en känga åt övervakande myndigheter för deras likgiltighet och uraktlåtenhet när det gäller förbudslagens efterlevnad. Så gjorde de också, och vill du läsa protesten som var införd i tidningen Syd-Österbotten den 7 april 1920, så klicka här!

På ett möte i mars 1921 hade föreningen besök av kommunfullmäktiges sekreterare Emil Båsk, som framförde att föreningen borde utse 12 man till ”nykterhetsgranskare” eller snusare. Det här var inte möjligt, för hur de än räknade så hittade de bara 10 namn. De löste saken så att 10 män och 5 kvinnor utsågs och dessa var: Alvina Bränn, Hulda Fagerroos, Amanda Berg, Tilda Ahlskog, Manda Sandlund, Emil Båsk, Erik Anders Rosengren, Viktor Nyroos, Frans Vestergård, Erik Anders Englund, J. H. Storkull, Josef Granlund, Josef Backlund, Viktor Nylund och J. Asplund.

I januari 1921 anskaffades den första och enda protokollboken och nu fick Tilda Ahlskog visa hur duktig skrivare hon var. Hon skrev utförligt och fyllde sidorna med långa texter. Medlemsantalet var runt 20 st och Tilda skrev så här i en årsberättelse:

”För en ytlig betraktare ter det sig nog så, som om vår lilla förening ingenting uträttat, men den som ser djupare i saken vet nog att den varit ett salt i förruttnelsen. Den arbetar ej i själviskt syfte och icke för lön; nej, den är ett tecken som varder emotsagt, men målmedvetet ror den mot strömmen. Guds ord och rättfärdighet är dess vapen och därför är den i ordets bästa mening en surdeg som småningom genomsyrar hela degen. Men det fordrar en smula moraliskt mod hos oss att visa nykterheten något öppet erkännande. Därför äro nykteristerna så få.”

På ett möte i december 1921 beslöts att skicka en varning åt länsmannen Dahlström i Lappfjärd. Enligt föreningen var han för slapphänt och inte gjorde sin plikt. Om du vill läsa varningen till länsmannen, så klicka här!

Många medlemmar i föreningen uteslöts på grund av löftesbrott och i årsberättelsen för 1921 så skriver Tilda Ahlskog uppgivet: ” Skall aldrig en dag randas, då vi kunna lita på våra mäns och kvinnors löften?”

År 1922 började nykterhetstidningen Fram utkomma i Vasa och i Dagsmark beslöts att för 200 mark teckna 2 aktier i bolaget bakom tidningen.

Fram till detta år hade sammanlagt 87 personer blivit medlemmar i nykterhetsföreningen Framtid, 22 män och 65 kvinnor. Av dessa 87 har 14 avgått med döden eller emigrerat och hela 55 personer har uteslutits genom löftesbrytningen.

På årsmötet 1923 avsade sig Tilda Ahlskog bestämt ordförandeskapet, som hon hade haft sedan det instiftande mötet. Ny ordförande blev Emil Båsk och Tilda valdes nu till kassör. Under året flyttade dock Emil Båsk till Kristinestad och ordförandeskapet övertogs av läraren Sjöblad.

År 1926 valdes lärarinnan Daga Kjellberg till ordförande. Efter detta avtog verksamheten märkbart och endast ett eller två möten hölls per år. Dock var frustrationen stor bland medlemmarna att förbudslagen inte efterlevdes som den borde utan folk hade överseende både med spritsmugglare och hembrännare.

På årsmötet 1930 valdes Frans Storkull till ordförande. Antalet medlemmar var lågt och endast en fest ordnades på ungdomshemmet Majbo och det var fåtaligt besökt.

På föreningens sista årsmöte i februari 1931 valdes den nya läraren Einar Lind till ordförande men någon verksamhet hade föreningen inte.

Totalt 112 personer har antecknats i medlemsboken och den sista som skrevs in var Esteri Kangasniemi från Perus men som arbetade åt Viktor Nylund. Hon gifte sig sedan med Lauri Lehtimäki och flyttade till Palon. Hon skrevs in 26 februari 1931 och var med en kort tid för efter år 1932 hade föreningen ingen verksamhet alls.

Förbudslagen mot alkohol som infördes 1919 avskaffades 1932 och det var säkert den största orsaken till att verksamheten avslutades. Nu blev det igen möjligt att inköpa lagligt alkohol på de statliga butikerna och därmed blev det slut med smugglingen och all brottslighet som var förknippad med den. Det finska folket hade folkomröstat om avskaffande och hela 70 % av de röstande var för ett avskaffande av förbudslagen.

Därför tog så verksamheten totalt slut för Nykterhetsföreningen Framtid i Dagsmark år 1932 och därmed gick Matilda Ahlskogs skötebarn i graven. Däremot fortsatte verksamheten för ”Hoppets här” som Matilda hade bildat redan år 1907 och som samlade hela 40 barn. Enligt Lappfjärds Historia hade efter det antalet medlemmar nedgått och år 1947 hade de 31 medlemmar.

Stadgar för lokalavdelningarna eller kretsföreningarna:

Stadgar för kretsförening, sid 1

Stadgar för kretsförening, sid 2

Stadgar sid 1Stadgar sid 2 och 3

Stadgar sid 4 och 5

Stadgar sid 6 och 7, slut

Här ett sammandrag om nykterhetsföreningen Viktoria i Lappfjärd, nedtecknat 1955:

Viktorias översikt sid 1

 

Viktorias översikt sid 2