Skyddskårschefen Emil Ingves från Lappfjärd.

Nedtecknat av Lasse Backlund i januari 2018, med hjälp av tidningsartiklar och annons ur tidningen Syd-Österbotten.

Emil Ingves (1895-1924) var son till Henrik Ingves (1869-1935) och Anna Karolina (f. Ivars 1872-1904). Han blev 1917 den ledande personen då Lappfjärds skyddskår bildades i maj 1917 och han deltog i striderna i Kristinestad den 31 januari 1918 då de ryska soldaterna avväpnades. Hemgården låg på Finngärdstå mittemot nuvarande sportplanen.

Den 4 mars 1918 gifte han sig med Selma Hinders (1895-1974) och de fick sedan 4 barn:

-Erik Olof (1918-1979)

-Karl Johan (1920-1967) som var gift med Hely Hillevi Valpas från Vasa.

-Gustav Olof (1922-1925)

-Henrik Emil (f.1924) bosatt i Sverige

Emil Ingves dog mycket ung, han var endast 29 år gammal och han drev en egen advokatbyrå i Kristinestad. Den andra januari 1924 skrev tidningen Syd-Österbotten så här:

Dödsfall.

Just då tidningen i dag skulle gå i press ingick den smärtsamma underrättelsen, att vicehäradshövding Emil Ingves härstädes, avlidit i går den 1 januari på aftonen kl. 11-tiden. Han hade under julhelgen varit rest till Helsingfors och led vid återkomsten av feber och sjukdomssymtom. som tydde på elakartad influensa, varjämte även blindtarmen var inflammerad. På nyårsafton blev han därför opererad å härvarande sjukhus. Operationen lyckades väl, men tilltog febern och den sjukes befinnande försämrades hastigt och avled han, som nämnt i natt kl, 11.

Vicehäradshövding Ingves var endast 29 år gammal och sörjes närmast av maka och barn, föräldrar och syskon.

Tidningen Syd-Österbotten skrev i följande nummer den 5 januari 1924 denna nekrolog:

Såsom vi i onsdagens nummer meddelade, dog härstädes nyårsdagen på aftonen hovrättsauskultanten Emil Ing v e s i en ålder av endast något över 28 år. En elakartad influensa, som han ådragit sig i Helsingfors, där han besökte sin son på sjukhus, i förening med en blindtarmsinflammation bröt den unge mannens krafter i hans bästa år.

Emil Ingves föddes i Lappfjärd den 15 september 1893. Han genomgick härvarande Svenska samskola och avlade studentexamen år 1915 samt blev inskriven vid Helsingfors universitet såsom jurisstuderande, hörande till Vasa nation. Genom frihetskrigets utbrott nödsakades Emil Ingves för en tid avbryta sina juridiska studier. Vid denna tidpunkt ägde Lappfjärds skyddskår en nitisk ledare i Emil Ingves, som sedermera med utmärkelse tog del såsom kompanichef i Björneborgs regementes 2:a bataljon å frontdelen Sastmola —Påmark.

För sina härvid visade förtjänster befordrades Ingves till fänrik samt hugnades med frihetskorsets IV klass. Efter frihetskrigets slut tjänade Ingves såsom bataljonsekonomieföreståndare i Vita Gardet i Helsingfors samt utnämndes efter sitt avskedstagande från aktiva armén till chef för Vasa skyddskårsdistrikts I:a krets, omfattande skyddskårerna i Lappfjärd, Tjöck och Kristinestad. Jämsides med sitt militära arbete i Helsingfors hade Ingves emellertid fortsatt sina juridiska studier och med sådan framgång, att han den 28 maj 1921 avlade rättsexamen.

I september 1924 annonserade Emil Ingves i Syd-Österbotten, att han tänker öppna en advokatbyrå i Henriksons affärshus vid torget i Kristinestad.
I september 1924 annonserade Emil Ingves i Syd-Österbotten, att han tänker öppna en advokatbyrå i Henriksons affärshus vid torget i Kristinestad.

Vid sin ankomst till Lappfjärd såsom skyddskårskretschef, kunde Ingves samtidigt i egenskap av nybliven hovrättsauskultant grunda egen advokatbyrå, som Ingves snart överflyttade till Kristinestad. Advokatbyrån hade vunnit förtroende i vida kretsar tack vare sin innehavares förmåga och arbetsduglighet. Sitt kanske största arbete nedlade Emil Ingves såsom skyddskårist till fromma för skyddskårsrörelsen. Härvid kunde inga hinder resa sig för honom, allra minst spelade ekonomiska uppoffringar från hans egen sida någon roll, då det gällde arrangemang av ett eller annat slag. Den ideella vita saken var drivfjädern i allt vad Emil Ingves åtgjorde såsom skyddskårsman.

Det var särskilt på sportens och idrottens väg han ville dana sina skyddskårister till fullödiga representanter för deras stora uppgift, värnkraftens stärkande. Såsom framstående idrottsman förstod Emil Ingves att intressera sina underordnade och dela med sig av den sanna idrottsanda som kännetecknade honom själv. Tomrummet efter den rastlösa kretschefen är svårt att fylla. Närmast sörjes den mänskligt att döma för tidigt bortgångne av maka, tre minderåriga söner, föräldrar och broder.

Emil Ingves ligger begravd nära minnesmärket över de stupade utanför kyrkan i Lappfjärd.
Emil Ingves ligger begravd nära minnesmärket över de stupade utanför kyrkan i Lappfjärd.

 

Den 9 januari 1924 upplät Syd-Österbotten mycket spalturymme efter Emil Ingves begravning:

Sekreteraren i Sverges Skytteförbunds Överstyrelse, apotekaren Vilhelm Wahlquist, som senaste höst besökte vår ort och därvid var avlidne kretschefen Emil Ingves’ gäst ägnar honom följande minnesord:

En gång i livet korsades våra levnadsbanor. Men denna gång var nog för mig, att, då nu det oväntade dödsbudet nådde mig, sätta mitt hjärtas strängar i smärtsam dallring.

Till min levnadsafton skall jag i kärt minne bevara den urbane, nobla mannen, som jag i en stund av fosterländsk stämning lärde känna.

En ädel Finlands son höll Emil Ingves i trofast helgd sitt svenska stamförvantskap visande därmed i levande gärning, att trohet mot det finska fosterlandet ingalunda står i vägen för pietetsfull kärlek och tro till del från fäderna ärvda språket och kulturen. Sedan jag sett Emil Ingves i spetsen for sina kära skyddskårister, kan jag väl förstå, huru svårt det skall vara dem att se platsen tom och huru svårt det skall bli all fylla densamma. Men för visso har du icke levat förgäves, ty det exempel du givit på oegennyttigt, trofast och uppoffrande arbete för en ädel sak skall utgöra en kraftig maning att följa dina spår.

Det blev icke oss förunnat allt, såsom vi tänkte, än en gång träffas på grönskande stig. Vi, stackars små människobarn, veta så litet om den Högstes rådslag. Mottag, o. broder en sista hälsning från mig, din rikssvenska vän och broder, ett sista farväl. Vila i frid!

Helsingfors den 3 jan. 1924.

V i l h e l m Wahlquist.

Tidningen skrev utförligt om själva jordfästningen så här:

EMIL INGVES’ JORDFÄSTNING

försiggick i går i Lappfjärd.

Kl. 11 f. m. uppvaktade skyddskårister från Lappfjärd, Tjöck och Kristinestad samt släktingar och vänner till den avlidne i dennes hem härstädes. Efter sång av en manskvartett avgick sorgetåget kl. 12-tiden på dagen till Emil Ingves’ födelsebygd Lappfjärd, varest skyddskåren in corpore var den avlidne till mötes för att följa honom på hans sista färd.

Den högtidliga jordfästningsakten i Lappfjärds kyrka förrättades av prosten Georg Lauren, som talade i varma högstämda toner till den avlidnes minne. Sång utfördes av en blandad kör under ledning av folkskolläraren Selim Knus samt solosång med orgelackompangemang av kantor B. Blomberg. Därpå följde en rik blomsterhyllning, som vältaligt vittnade om den sorg, som Emil Ingves hastiga bortgång väckt i denna landsdel. Förutom kransar av den avlidnes närmaste anhöriga och vänner, nedlades sådana av följande korporationer:

Distriktschefen, kapten Granlund frambar sin sista broderliga hälsning till Emil Ingves och ägnade honom å sin krans följande minnesord:

Med mannagärning Ditt land Du lönt.

Din egen stam i Din hembygds dal

Du ägnade dådrik kraft.

Skördad i unga år

Du gått i fädernas spår

Därför: långt var det liv Du haft.

Vad livet bär fram av stort och skönt

Det räknar ej dagarnas tal.

Till kretschef Emil Ingves från Distriktsstaben.

Med tack för trogen gärning.

 

Lokalchefen Mattfolk tolkade Lappfjärd skyddskårs saknad efter sin avhållne kretschef och bar kransen följande inskription:

Fattiga blomster blott som tack vi bringa

Sörjande se vi Dig kall som vinterns flinga

Minnet skall leva.

Till Emil Ingves med tacksamhet av Lappfjärds skyddskår

Lappfjärds Lottor uppvaktade vid Emil Ingves bår genom sin ordförande kommunalrådinnan E. Starcke och ingeniörskan A. Molander. Inskriptionen å kransens band lydde:

Den länge levat

som väl har levat

Om än han skördats i ungdoms år

Om än han fallit

när honom vinkat

En framtid ljus som nordans vår.

Tjöck skyddskårs och Lotta Svärds förenings kransar nedlades av lokalchefen Gussen och kommunalnämndsordföranden K. V. Hintz, varvid den senare i ett längre tal yttrade sig om den avlidnes stora livsgärning. Budskapet om kretschefens död hade bragt sorg i bygderna. Å kransarnas band lästes följande:

Emil Ingves.

En sista hälsning från Tjöck skyddskår.

Långt var del liv Du levat dock, om liv är bragd.

 

Till Emil Ingves. Du kämpat för modersmål,

hembygd och fosterland.

Signe Dig Herren!

Lottor i Tjöck.

Kristinestads Skyddskår och Lotta Svärd representerades vid sorgetillfället av mag. M. Öhrnberg och bankdirektören Oiva Nordlund, varvid den förre talade till den bortgångne kamratens och chefens minne. Å banden till förenämnda korporationers kransar ägnades den avlidne följande minnesord:

Där ovan stjärnorna, ovan tingen

Din himmel nå ur fosterlandets famn.

samt å Lottornas krans:

En sista hälsning och ett hjärtligt tack för förståelsefullt samarbete för fosterlandet i skyddskårens tjänst.

Vidare nedlades kransar av II:a skyddskårskretsen. Lappfjärd Ungdomsförenings Idrottsklubb, I:a kretsens skjutkommitté, forna skolkamrater, familjerna Starcke och Westerback, familjerna Charles och Edgar Ulfves, Elna, Otto och Selim Ivars, Tyche och Herman Saxén, familjen Erik Dahlström, Aina och Nils Molander, Elin och Tor Erik Andersson, Carl Hasselström, m. fl.

Från kyrkan bars den avlidne av sina närmaste anhöriga och vänner till den sista vilan i närmaste grannskap av monumentet över de i frihetskriget stupade Lappfjärds skyddskåristerna.

Då skymningen sänkte sig över Lappfjärdsnejden hade Emil Ingves bäddats till ro i sin hembygds sköte.