Mjölnaren Johan Viktor Solfvin.

Nedtecknat av Lasse Backlund 2017 med hjälp av Lilli Lillkull.

Johan Viktor Solfvin föddes 1878 och han var son till inhysesmannen Johan Jonasson Solfvin och de bodde på Västralånggatan i ett hus som stod på nuvarande Cornergården. Johan Jonasson kom ursprungligen från Solf men han gifte sig med Maria Greta Sten från Pörtom och de flyttade sedan till Kristinestad. Viktor blev tidigt faderlös, då hans far Johan dog 1886 i en sprängningsolycka som inträffade då han skulle göra en brunn åt affärsmannen E. A. Tötterman på Östrasidan. Tötterman var ju känd som en human och omtänksam man, och han tog hand om de faderlösa barnen och såg till att de helst hade fina kläder.

Från 1898 fram till september 1911 arbetade Viktor Solfvin som förman åt Alf. Carlström på Ångsågen i Kristinestad, med endast ett längre avbrott på ett och halvt år, då han tjänstgjorde i militären i Vasa. Från år 1910 då Viktor arbetade på Ångsågen i Kristinestad finns det ett anteckningshäfte sparat och med fin handstil har han där antecknat de mängder av virke som han hade inventerat på sågen. Den här tiden runt 1910 var det ingen självklarhet att kunna skriva och räkna eftersom skolan var frivillig och skolgången därför var sporadisk i allra högsta grad. På ett annat ställe i sitt häfte har Viktor skrivit: ”Jag behöver nog ej lega något vad det beträffar i skrivningsveg”.

På bilden den unge Johan Viktor Solfvin från Kristinestad.
På bilden den unge Johan Viktor Solfvin från Kristinestad.

År 1905 gifte Viktor sig med Amanda Josefina Mannfolk (f.1880) från Lappfjärd. Amanda var dotter till Henrik Klockars (1847-1901) som bytte namn till Mannfolk och dennes hustru Maja Lena (f.Isuls 1847-1938).

Efter tiden på Ångsågen i Kristinestad blev Viktor Solfvin år 1912 mjölnare på Klemets kvarn i Dagsmark. Kvarnen i Klemetsforsen hade funnits till sedan 1600-talet och den har varit i släkten Klemets ägo fram till slutet på 1800-talet, då ”Kvään-Viktor” Guss tog över den. 1908 sålde ”Kvään-Viktor” kvarnen åt Matti Koskenkorva från Bötom och det var av honom som Viktor Solfvin köpte år 1912. Viktor och Amanda flyttade då till en liten gård nära kvarnen i Dagsmark tillsammans med de 3 barnen Johan, Elna och Svea.

Viktor Solfvin fortsatte att anteckna med samma noggrannhet som på ångsågen. Varje dag skrev han upp vem som varit och malt, vilken mängd och vad detta hade kostat. Vilken mängdenhet som han använt är oklart men till exempel i augusti 1915 hade han malt råg 1 ½ åt Gårdsens Johannes och för detta fått 1 mark 75 penni. Som alla andra bybor hade han svårt med de riktiga namnen och använde därför de smeknamn, som var så vanliga i Dagsmark. Han malde bland annat åt Åsinas-Viktor, Antas Karl Henrik, Erikas Viktor, Kull Wiktor, Lid Wiktor, Kårk Josef, Sebbas Mina, Linaas Viktor, Smed Niklas, Träsk Erik, Broberg, Sebbas mor, Motta Joss, Åsinas Valentin, Järvelin, Norrvik Jossas Viktor, Träsk Tupin, Klemes Mari, Isak Stomyron, Kårk Antas Josef, Lill-Kårk Viktor, Hindrikas Kais, Kias Gubbin, Kårkmor, Stål Karl, Åsinas Gåbbin, Borg-Oskar, Haga-Hindrik och många till.

Här står mjölnaren Johan Viktor Solfvin tillsammans med hustrun Amanda på landgången till kvarnen, någon gång efter 1912. I knuten står en trave med pärtor som troligen hyvlades på samma ställe, bland annat hade Träsk Erik och en Nyman köpt pärtor år 1916.
Här står mjölnaren Johan Viktor Solfvin tillsammans med hustrun Amanda på landgången till kvarnen, någon gång efter 1912. I knuten står en trave med pärtor som troligen hyvlades på samma ställe, bland annat hade Träsk Erik och en Nyman köpt pärtor år 1916.

I Dagsmark föddes sonen Alfred år 1912. Efter ungefär 10 år avyttrade han kvarnen, för 1922 står en Antti Mikkonen från Kexholm som innehavare. Viktor Solfvin flyttade då med sin familj till Kullan på Nyskiftan i Lappfjärd där han blev smed. På Kullan föddes ännu dottern Frida.

Här på bilden Amanda Solfvin.
Här på bilden Amanda Solfvin.

 

Viktor och Amanda fick totalt 7 barn:

-Johan Hilding (f.1905 i Kristinestad, d. 1938, ogift och barnlös)

-Sylvia Elna Amanda (f.1907 i Kristinestad-2001) som gifte sig med ”Mattas” Runar Grans från Dagsmark

-Svea Josefina (f.1909i Kristinestad-1983) som gifte sig med Emil Björses från Lappfjärd

-Karl Alfred (f.1912 i Dagsmark-1996) som gifte sig med Anni Björses från Lappfjärd

-Edith Irene (f. 1915 i Dagsmark, d. 1929 i Lappfjärd)

-Bertil Uno (f.1918, d. 1927)

-Frida Linnea (f. 1920 i Lappfjärd) som gifte sig med Ragnar Grindgärds från Lappfjärd.

 Foton.

 

Med stor noggrannhet och med fin handstil antecknade Viktor Solfvin de mängder virke som fanns i lager på Ångsågen i Kristinestad.
Med stor noggrannhet och med fin handstil antecknade Viktor Solfvin de mängder virke som fanns i lager på Ångsågen i Kristinestad.
I det lilla huset som länge stod på Corners gårdsplan bodde familjen Solfvin.
I det lilla huset som länge stod på Corners gårdsplan bodde familjen Solfvin.

 

Här syskonen Olga och Viktor Solfvin hos fotografen i Vasa i början på 1900-talet. Olga arbetade då på Ståhls cafe, som fanns i Hartmans hus och Viktor tjänstgjorde i Vasa skarpskyttebataljon.
Här syskonen Olga och Viktor Solfvin hos fotografen i Vasa i början på 1900-talet. Olga arbetade då på Ståhls cafe, som fanns i Hartmans hus och Viktor tjänstgjorde i Vasa skarpskyttebataljon.
Runt 1911-12 byggde Viktor Solfvin upp Toivolan Saha i Kornbäcken i Dagsmark. Sågen fanns i Tuimalaforsen och byggaren Solfvin står längst till vänster. Mannen mitt i bild med sågbladet i handen är ”sahatälläri” Samuel Santamäki (1863-1929).
Runt 1911-12 byggde Viktor Solfvin upp Toivolan Saha i Kornbäcken i Dagsmark. Sågen fanns i Tuimalaforsen och byggaren Solfvin står längst till vänster. Mannen mitt i bild med sågbladet i handen är ”sahatälläri” Samuel Santamäki (1863-1929).
På uppbådet som skedde på rådhuset i Kristinestad, så blev Viktor Solfvin inkallad till Vasa Skarpskyttebataljon, alltså i den finska militären. Uttagningen skedde genom lottdragning där ungefär var tionde man blev inkallad och tjänstgöringstiden var 3 år. Enligt avgångsbetyget inträdde Viktor i tjänst 1 november 1900 och i oktober 1901 blev han befordrad till ”jefreiter”, något som i dag motsvarar korpral. Under tiden Viktor Solfvin tjänstgjorde i Vasa, så bestämde den ryska tsaren Nikolaj att värnplikten skulle ändras så, att de finländska männen hädanefter skulle tjänstgöra i den ryska armén. På samma gång upplöste Nikolaj hela finska militären och på grund av detta så blev Viktor hemförlovad redan 4 mars 1902, efter att ha tjänstgjort i endast 1 år 5 månader.
På uppbådet som skedde på rådhuset i Kristinestad, så blev Viktor Solfvin inkallad till Vasa Skarpskyttebataljon, alltså i den finska militären. Uttagningen skedde genom lottdragning där ungefär var tionde man blev inkallad och tjänstgöringstiden var 3 år. Enligt avgångsbetyget inträdde Viktor i tjänst 1 november 1900 och i oktober 1901 blev han befordrad till ”jefreiter”, något som i dag motsvarar korpral. Under tiden Viktor Solfvin tjänstgjorde i Vasa, så bestämde den ryska tsaren Nikolaj att värnplikten skulle ändras så, att de finländska männen hädanefter skulle tjänstgöra i den ryska armén. På samma gång upplöste Nikolaj hela finska militären och på grund av detta så blev Viktor hemförlovad redan 4 mars 1902, efter att ha tjänstgjort i endast 1 år 5 månader.

 

I oktober 1916 fick Viktor Solfvin från Dagsmark tillstånd av kronolänsmannen Hokkanen i Lappfjärd att framföra velociped. Tillståndet gällde bara för ett år men under den tiden fick han röra över hela Vasa län.
I oktober 1916 fick Viktor Solfvin från Dagsmark tillstånd av kronolänsmannen Hokkanen i Lappfjärd att framföra velociped. Tillståndet gällde bara för ett år men under den tiden fick han röra över hela Vasa län.
Här 3 unga flickor från Dagsmark, Elna Solfvin står längst till vänster. Flickan i mitten är Julia Norén, (f.1907, emigrerade till Canada 1928, gift Helsing) och flickan till höger är ”Skomakas-Juli”, alltså Julia Rosenlund (f.1906, gift med Herbert Norrman, bosatt i Kaskö).
Här 3 unga flickor från Dagsmark, Elna Solfvin står längst till vänster. Flickan i mitten är Julia Norén, (f.1907, emigrerade till Canada 1928, gift Helsing) och flickan till höger är ”Skomakas-Juli”, alltså Julia Rosenlund (f.1906, gift med Herbert Norrman, bosatt i Kaskö).
Systrarna Solfvin klädda i Lappfjärds folkdräkt, från vänster Elna, Svea och Frida.
Systrarna Solfvin klädda i Lappfjärds folkdräkt, från vänster Elna, Svea och Frida.
På fotot från 1941 står Viktors barnbarn Lilli Solfvin på Nyskiftanvägen. Den större byggnaden bakom Lilli var ett uthus med hönshus och längst till höger syns Solfvins smedja.
På fotot från 1941 står Viktors barnbarn Lilli Solfvin på Nyskiftanvägen. Den större byggnaden bakom Lilli var ett uthus med hönshus och längst till höger syns Solfvins smedja.
Svea Solfvin i unga år.
Svea Solfvin i unga år.

 

Stående från vänster Linnea Nyström, sedan Viktor Solfvins äldsta dotter Elna, Hellin Kaski och Cedy Svens. Sittande Gretel Hannus, Mia Nyström, okänd, Hildegard Söderlund.
Stående från vänster Linnea Nyström, sedan Viktor Solfvins äldsta dotter Elna, Hellin Kaski och Cedy Svens. Sittande Gretel Hannus, Mia Nyström, okänd, Hildegard Söderlund.
Elna Grans, framme till vänster var i flera år med i Dagsmark Marthaförening, här står hon bredvid Marita Grans. Bakom till vänster står Amanda Lillkull, Guldi Lillkull, följande är lite skymd men torde vara Mildrid Klåvus, Gunni Nybond, Gunhild Lillkull och längst till höger Hilda Gröndahl.
Elna Grans, framme till vänster var i flera år med i Dagsmark Marthaförening, här står hon bredvid Marita Grans. Bakom till vänster står Amanda Lillkull, Guldi Lillkull, följande är lite skymd men torde vara Mildrid Klåvus, Gunni Nybond, Gunhild Lillkull och längst till höger Hilda Gröndahl.
Här Alfred Solfvin i militären i början på 30-talet.
Här Alfred Solfvin i militären i början på 30-talet.
År 1938 var det en stor lantbruksutställning i Lappfjärd och här står Alfred Solfvin framför en lastbil som transporterar någonting som ser ut som ett tröskverk. Foto Selim Björses, Österbottens Traditionsarkiv.
År 1938 var det en stor lantbruksutställning i Lappfjärd och här står Alfred Solfvin framför en lastbil som transporterar någonting som ser ut som ett tröskverk. Foto Selim Björses, Österbottens Traditionsarkiv.
Här har storpojkarna från Lappfjärd tagit sig till fotografen i början på 30-talet. Längst fram sitter Karl-Henrik Klåvus, i mitten sitter Johan Solfvin och Sigrun Engelsholm och där bak står Erland Ekholm.
Här har storpojkarna från Lappfjärd tagit sig till fotografen i början på 30-talet. Längst fram sitter Karl-Henrik Klåvus, i mitten sitter Johan Solfvin och Sigrun Engelholm och där bak står Erland Ekholm.
Det var ett fint och modernt kafé som Olga arbetade på medan brodern Viktor var i militären.
Det var ett fint och modernt kafé i Hartmans hus som Olga arbetade på, medan brodern Viktor var i militären.