Trygves foton, album 2.

51. I kronomagasinet på Mangsbackan lagrades det i tiderna spannmål och kanske andra grödor, för att kunna användas när det blev missväxt och nödår. När skörden slog fel eller då frosten kom tidigt, så var det knappt att skörden ens räckte till utsäde. Då var det viktigt att det gick att låna utsäde från det statliga kronomagasinet. Enligt Lappfjärds Historia, del 1, så bestämdes det i oktober 1856 att detta kronomagasin skulle byggas. För 2 690 rubel silver åtog sig ”Käringkåsk Saamel”, alltså  Samuel Henriksson Forsman att bygga detta bredvid den nybyggda kyrkan. Året innan hade denne Samuel byggt Stora bron i Dagsmark. Lappfjärds Andelshandel som i mitten av 1900-talet var en stor uppköpare av spannmål, använde under en tid kronomagasinet som lager. Byggnaden används i dag som församlingshem.
52. Terrassen på Bötombergsstugan.
53. Vanlig matpotatis, skalad potatis och fransk potatis, eller ”pommfritt” som de kallades, var viktiga produkter i Bjarne Smeds fabrik i Lappfjärd. I den 800 kvadratmeter stora hallen skalades ca 10 ton potatis varje dag och 5 ton fransk potatis tillverkades.
54. Den 8 december 1969 ordnade eleverna vid Lappfjärds folkhögskola en julauktion, där det skulle säljas bakverk, matvaror, handarbeten, julprydnader, julkort, leksaker och Emil Björknäs miniatyrer av Lappfjärds eget julkors. Dessutom skulle det säljas förstoringar av fotografier från Lappfjärd, bland annat detta av kyrkan i vinterskrud.
55. På hösten 1969 gjordes en större renovering av Bötombergsstugan och arbetet utfördes av Arne Björkskog. Bland annat byggdes denna terrass på stugans västra sida, serveringsrummet förstorades och ett kabinett inreddes. Elektricitet drogs till stugan från Jyllinkoskis transformator, som stod bredvid den nybyggda TV-masten.
56. Folkhögskolans rektor Trygve Lindqvist i talarstolen.
57. Utsikt från klockstapeln norrut.
58. Handelslaget La-Syd anordnade nu och då maskindagar, där de ställde ut de senaste modellerna av lantbruksmaskiner. Utvecklingen i branschen har varit snabb, för i dag betraktas dessa maskiner närmast som museiföremål. Till vänster skymtar Andelsbankens hus och till höger syns andelshandelns huvudaffär.
59. I månadsskiftet mars-april 1969 påbörjades byggandet av simhallen i Lålby. Den byggdes på entreprenad av byggmästaren Harry Lillkull, som var född i Dagsmark men just då boende i Vasa. Han hade före det arbetat 8 år på en byggnadsbyrå i Vasa, men simhallen var hans första egna byggprojekt.  Den totala kostnaden för simhallen uppgick till 400 000 mk varav Harrys andel var 280 000 mk, Simhallen kunde invigas annandag jul 1969.
61. Simhallens större bassäng mätte 8 x 16.67 m och djupet var mellan 1,5 – 2 m. Den mindre barnbassängen var 4 x 8 m och där var djupet endast en halv meter.
61. I maj 1970 kunde Lappfjärds Frivilliga Brandkår ta i bruk en ny brandbil och det var nog på tiden, eftersom den gamla redan hade 22 år på nacken. Kommunalläkaren Thorolf Dreijer bodde ju i närheten och med läkarrocken på passade han på att provsitta den moderna bilen, som till och med hade 3 000 liter vatten i tankarna.
62. Med Trygve Lindqvist i spetsen ordnade en grupp lappfjärdsbor en miljövårdsdag i maj 1970. Så gott som alla föreningar och organisationer i bygden var engagerade och hela kommunen skulle städas upp. En kommitté med hela 21 medlemmar tillsattes för att ordna denna dag. På fotot en del av medlemmarna, från vänster stående Nils Nygren, Paul Enlund, Ragnar Nissander, Kurt Gullberg, Börje Norrgård, Rita Hietaharju, Antti Högnäsbacka och Hannes af Hällström. Sittande läraren Einar Snickars och hälsovårdsinspektören Börje Enlund. För övrigt kan nämnas att Einar Snickars var född i Närpes 1920 och kom till Lappfjärd som lärare vid norra folkskolan 1947 och från 1960 var han föreståndare för medborgarskolan i Lappfjärd.
63. Den nya International brandbilen med en 200 hk:s motor demonstrerades i Lappfjärd på första maj 1970 för allmänheten. Brandchefen Jörgen Rosenholm och de 46 medlemmarna i Lappfjärds frivilliga brandkår var nöjda med nyförvärvet. Största problem nu var att den nya bilen inte ryms in i den gamla brandstationen, så nu behövs en ny sådan också. Bredvid den nya bilen står den gamla trotjänaren med sina 22 år på nacken.
64. Hans Ingvesgård var en duktig skidåkare i yngre år och med ett leende tog han sig upp för slalombacken på Bötombergen.
65. Under vintern 1969-1970 påbörjades bygget av den nya bron som skulle ersätta ”Gamälbroen”. Till vänster syns medborgarskolan och till höger Starckes eller af Hällströms gård. Då den nya vägen skulle byggas, så stod ett av deras uthus på vägen och då donerade Birgit af Hällström uthuset med alla de gamla redskapen till Kilen i Sideby. Birgit (1902-1983) var dotter till agronomen Johan Starcke.
66. Sommaren 1969 ordnade Lappfjärds folkhögskolas kamratförbund en loppmarknad, som var väldigt omtyckt. På bybornas begäran ordnade kamratförbundet under ledning av Kurt Ålgars en ännu större loppmarknad följande år, den 15 juli 1970.
67. Harald Teir håller föredrag om den sjunkande kontinenten Atlantis på folkhögskolan. Harald var läkare och professor vid Helsingfors universitet och var också aktiv i flera föreningar. Under en lång tid var han ordförande för Kilens hembygdsgård och ordförande i både nationella och internationella bastuförbund.
68. Hushållslärarinnan Ines Hannus i slutet av 1960-talet.
69. Bjarne Smeds var en föregångare inom potatisnäringen i Lappfjärd och till och med i hela landet. Före julen år 1970 började han tillverka fransk potatis och det blev snabbt en populär produkt. Han var först i Finland med denna tillverkning och maskinerna kunde producera upp till 500 kg i timmen. Arbetsstyrkan låg på ungefär 60 personer, varav ett 10-tal sysslade med dessa pommes frites.
70. Vy över lappfjärdsslätten.
71. I början av 1960-talet satsade Bjarne Smeds på potatisnäringen och redan efter några år kunde han kallas både potatiskung och -kejsare. I början av 1970-talet investerade han i en stor hall och i maskiner för tillverkning av skalad potatis och fransk potatis.
72. Kristinestadsnejdens reservofficersförening höll i mars 1971 ett möte på det nybyggda havshotellet Kristina. Från vänster Evert Förnäs som talar med kommunalläkaren Thorolf Dreijer, följande är läraren Matti Mäntylä, Kauko Poikolainen, direktör Rurik Nylund och lantmätaren Gunnar Gröndahl. Vid väggen sitter L. Laukkarinen, Holger Krogerus och Antti Luomala. Holger Krogerus var kommendör för Österbottens militärlän och i september 1970 befordrades han till generalmajor. Han var född i Helsingfors 1915, blev forstmästare 1941, genomgick kadettskolan och blev officer 1943.
73. Centralbron ersatte Gamla bron och den kunde invigas 11 november 1970. Bakom Amasonen syns den gård som Nils Finnström år 1968 byggde på garvare Stenmans tomt. 2-våningsbyggnaden till höger byggde stålmannen Villiam Hautaviita år 1938.
74. Under flera års tid anordnades det en julauktion på folkhögskolan i Lappfjärd. Miniatyrmodellen av Lappfjärdsjulkorset var en omtyckt julklapp och därför gavs det många bud när dessa klubbades bort. För övrigt anses det att Lappfjärd är den mest upplysta kommunen i Österbotten vad julbelysning beträffar. Betlehemsstjärnan är speciell men ändå är det nog Gunnar Korsbäck som har mest belysning. Två utejulgranar på uthustaket, julkors på stugutaket och ett otal andra julbelysningar gör att bilister ofta gör en vända via Ulfvesvägen för att se allt detta.
75. Under vintern 1967-68 byggde byggmästaren Erik Hinds detta motell på egen tomt nära riksväg 8 i Lålby. Han påbörjade bygget trots att han inte hade något kontrakt med någon företagare, som skulle driva motellet. Troligen var brådskan stor eftersom det ryktades att Stadshotellet kommer att stänga sommaren 1969 och något annat hotell inte fanns i staden. Det fanns planer på ett nytt havshotell i staden med Thure Nygren i spetsen och med staden som delägare, men det antogs att det kommer en period när staden helt saknade hotell.
76. Förutom kök och restaurang byggdes det också 8 rum med totalt 24 bäddplatser, som togs i bruk 31 maj 1968 då Motorest motellet öppnade.
77. Den 31 maj 1968 kunde Motorest-kedjan öppna sitt femte motell i Finland. Byggmästare Erik Hinds ägde fastigheten, som efter en tilltrasslad härva med Lappfjärds kommuns ledande personer inblandade, gjorde ett hyreskontrakt med Ab Motorest. Byggnadsytan var på 850 kvm. Till höger om motellbyggnaden syns simhallen, som togs i bruk till julen 1969, så fotot är taget efter det.
78. Julgubben besökte Lehtonens affär och bageri år 1970 men det ser ut som att Bertel Ekman, framme till vänster skulle intressera sig mera av vad den tillsvidare okända mannen berättar.
79. Professor Harald Teir ledsagar den nykrönta Lucian Rita Hietaharju under festen på ungdomslokalen 13 december 1969.
80. Några elever från folkhögskolan på Bötombergen, fr.v. Göran Berglind, Jarl Nordman, Hans Kalliomäki, Bror Dahlgren, Göran Ingves, Göran Sjöstrand och Mauri Palomäki.
81. År 1971 ordnades en barnfest på folkhögskolan och där framfördes också ett teaterstycke som handlade om Pippi Långstrump. Rita Lindbäck från Perus spelade huvudrollen.
82. I slutet av februari 1971 höll Lappfjärds folkhögskolas garantiförening årsmöte. Efter förhandlingarna höll professor Harald Teir ett föredrag om ”Atlantis – en sjunkande kontinent”. Mitt i bild sitter Thorolf och Julia Dreijer och till höger kyrkoherdefamiljen Marja-Liisa och Kim Hohenthal med två barn. Längre bak skymtar Gunnel och Lars Lillhannus. Längst bak t.v. Birgit Rosendahl, Magnus Lindahl, Kaj Mitts och Stig Grandell.
83. Närmare 300 barn besökte barnfesten, som eleverna vid Lappfjärds folkhögskola ordnade i slutet av februari 1971. Eleverna framförde också ett skådespel om Pippi Långstrump och i huvudrollen syns Rita Lindbäck från Perus.
84. Aktiva fotografer i Lappfjärds Fotoklubb, fr.v. Erolf Wiitala, Paul Enlund, Gunnel Lindqvist, Ralf Nyholm, Nils Bergman, Åke Löfgren, Birger Sonntag, Börje Norrgård och böjd vid bordet Helge Holm.
85. En nostalgisk syn i Stenvägens korsning till Storängen. I gården mitt i bild bodde Maj-Britt och Helge Holm.
86. Lastfartyg vid kaj i hamnen i Kristinestad, där den högst troligt lastar sågat virke. Den här kajen byggdes samtidigt som järnvägen drogs till Kristinestad och den togs i bruk 1912-1913. Före det lastades båtarna på redden ute i Stadsfjärden, förutom tjärtunnorna som lastades vid Tjärhofsbryggan. Sköljhuset och -bryggan till höger.
87. Centralbron som togs i bruk hösten 1970 ersatte Gamla bron, som har rivits och byggts varje år sedan urminnes tider. 2-våningshuset mitt i bild är Villiam Hautaviitas gård från 1938.
88. Det välkända lappfjärdsjulkorset lyser på folkhögskolans tak.
89. Det var i november 1930 som Eino och Lyylia Lehtonen från Tammerfors kom till Lappfjärd för att ta över ett gammalt bageri. Verksamheten var blygsam fram till 1962 då sonen Olavi och hustrun Mirjami tog över och byggde ett nytt bageri. Ett par år senare byggdes detta affärshus innehållande både affär och café. Till höger syns Nybron, som då den byggdes år 1827 ersatte den gamla Storabron som var dåligt byggd några årtionden tidigare.