Birgitta kyrkan.

Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2020. Om du vill läsa och se foton på de 6 helgonfigurerna och krucifixet från Birgittakyrkan, så skall du klicka HÄR!

Om du vill läsa om den sista predikan som hölls i Birgitta kyrkan år 1851, så skall du klicka HÄR!

En tavla med den gamla Birgittakyrkan finns i sakristian i Lappfjärds kyrka. Texten under kyrkan tyds till: ”Utsigt af Södra sidan af Lappfjerds gamla kyrka Birgitta kallad; vesterska gamla delen byggd 1666. Tillbyggnad 1761. Tavlan är signerad ”18 5/9 56 G.S.”

De flesta historiker är överens om att den gamla Birgitta kyrkan i Lappfjärd byggdes år 1666 och att det då skulle ha varit socknens andra kyrkobyggnad. På en tavla i Lappfjärds kyrkas sakristia där Birgitta kyrkan är avbildad står det också att den är byggd år 1666 och tillbyggd 1761. Däremot är det allmänt oklart var det första kapellet eller kyrkobyggnaden skulle ha funnits i Lappfjärd. Ingen vet heller hur den skulle ha sett ut eller hur stor den var.  I början av 1600-talet var församlingen liten, uppskattningsvis fanns det 360 fullvuxna medlemmar. Detaljerade uppgifter om denna kyrka kan inte fås, eftersom kyrkans protokoll börjar först från år 1738.

Trots att säkra uppgifter om kyrkans tillkomst fattas, så antecknades det vid biskopsvisitationen år 1738 att Lappfjärds sockenkyrka, Birgitta vid namn är andra gången uppbyggd år 1666. Där står också att den skulle ha blivit invändigt målad genom Hauptmannens Peer Jönsson Kalms bekostnad år 1668.

Kyrkomålningen med bottenplanen är alltså signerad 5 september 1856. Det var kyrkostämman som den 6 juni 1856 bestämde att kyrkan kunde rivas men ”att en Ritning skall tagas af gamla kyrkan och förvaras å lempeligt ställe; äfvensom att en sten, cirka tre alnar lång ofvan jord upprese der hvarest altaret nu står och förses med insription”:

På en annan tavla i Lappfjärds kyrkas sakristia finns det en tavla till på en lite undanskymd plats. Den tavlan visar hur gravgården och kyrkan skulle ha varit placerade. I tavlans högra kant finns en text, som är så urblekt att den är svår att märka och ännu svårare att läsa. Texten lyder: ”Med grundplan av den år 1856 förstörda kyrkan, härstammande av en gammal medeltidskyrka ”S:nt Birgitta” som från år 1594 fungerade som sockenkyrka, ombyggdes och utvidgades år 1666 samt ytterligare år 1761″.

Församlingens räkenskaper kan följas från år 1732 och år 1735 står det att kyrkan genomgått en större reparation under ledning av Johan Simonsson Knubb. Det var då som kyrkan fick sin brädfodring och kanske också nya fönster.

På en lite undanskymd plats i Lappfjärds kyrkas sakristia finns denna urblekta tavla, ritad av en okänd konstnär. Tavlan visar hur gravgården vid S:nt Birgittakyrka hade sett ut och vilka planteringar som fanns där. I högra kanten finns en text, som är så gott som oläsbar eftersom den helt bleknat bort. Där sägs dock att kyrkan byggdes första gången år 1594.

Enligt denna tavla skulle alltså den första kyrkan i Lappfjärd ha byggts år 1594, alltså samma år som kapellförsamlingen grundades. Den skulle med andra ord ha stått på samma ställe som den Birgitta kyrka som revs år 1856. Det här låter också troligt, för i slutet av 1500-talet nådde havskusten nästan ända upp till denna plats.

Amatörarkeologen Rurik Nylund skissade upp denna bild av hur Birgitta kyrka hade sett ut i tiderna. Närmast landsvägen stod klockstapeln och sockenstugan. Det är fullt möjligt att det är denna sockenstuga, som i tiderna byggdes som kapell år 1594, alltså det år då Lappfjärd blev en kapellförsamling under Närpes församling. Det skulle ju förklara varför biskopen vid invigningen 1666 yttrade att den gamla kyrkan fortfarande står kvar. I Lappfjärd skulle det också ha funnits flera stall för kyrkobesökarnas hästar och de syns på Ruriks skiss till vänster.
I Lappfjärds Historias andra del finns denna skiss, som visar hur situationsplanen hade sett ut år 1760. Ett 30-tal kyrkstall skulle det funnits enligt denna plan.
På en tavla i Lappfjärds kyrkas sakristia finns denna bottenplan av Birgitta kyrkan. Där står det att den var ca 37,60 m lång (62 alnar och 18 tum), 10,70 m bred (17 alnar och 21 tum), höjden över stenfoten 14,50 m (24 alnar och 6 tum). På 1700-talet byggdes det läktare över den bakre delen av kyrkan. Kyrkan hade ingen uppvärmning men i sakristian bakom kyrkan fanns en spis.
I södra koret i Lappfjärds kyrka finns denna relativt stora skylt med texten: LAPPFJÄRDS MODERKYRKA BRIGITA Kallad. Upbygd år 1666, under Glor wördigst i åminnelse, KONUNG CARL XI regering. Förlängd till 1/3 deln samt illuminerad år 1761, under Högstsalig I åminnelse, KONUNG ADOLPH FRIEDRIGHS regering. Skylten skulle enligt skrifterna ha funnits ovanför den östra dörren. Någon dörr mot öster fanns ju inte, däremot en mot söder och en annan mot väster.

I Svenska Österbottens Historia del 5, står det att denna svarta tavla med vit text har varit placerad ovanför den västra dörren, vilket låter mera troligt. Enligt samma bok så skulle tavlan ha anskaffats år 1782.

Då Birgitta kyrkan byggdes år 1666 togs timret från Kyrktimmeråsen i Dagsmark. Området som syns mitt på kartan ligger mellan Lillsjö och kommunrån mot Storå.

Flera historiker har förundrat sig över att det i tiderna byggdes en kyrka på så dålig och låg mark, att den med tiden sjönk ner i marken. Marken var nog låg men kyrkan sjönk nog inte mycket ner i marken. Däremot steg marken runt omkring kyrkan på grund av att det begravdes mer än 15 000 människor på begravningsplatsen.