Tidningsurklipp från år 1923.

Folkmängderna i Sydösterbotten.

I Lappfjärd föddes under år 1922 173 barn, varav 14 utanför äktenskapet. Inom församlingen har 97 personer avlidit, av dessa 7 st i Amerika. Inflyttarnas antal var 101, medan de som flyttat från orten var 68. 53 par gifte sig, medan 35 äktenskap upplöstes, samtliga genom ena partens död.

Av de avlidna var en kvinna över 90 år, och 13 personer var över 80 år när de dog. Den äldsta mannen var 88 år och den äldsta kvinna 93 år. Folkmängden hade under året ökat med 109  till 7 554 personer.

I Sideby föddes under året 86 barn medan 52 personer hade avlidit. 16 par vigdes under året. Folkmängden hade ökat med 51 personer till 3 617.

I Kristinestads stadsförsamling föddes det 58 barn och 47 personer hade avlidit under år 1922. 121 personer hade flyttat bort och 106 hade flyttat till församlingen. Folkmängden i församlingen hade minskat med 4 personer till 3 532.

I Kristinestads landsförsamling, alltså Tjöck hade det fötts 40 barn medan endast 12 personer hade avlidit. Antalet inflyttade var aningen större än utflyttade, vilket betydde att folkmängden ökade med 34 personer till 1 590.

Nya kommunalfullmäktige i Lappfjärd 1923 – 1925.

I kommunalfullmäktigevalet i november 1922 valdes följande personer: Erik Johan Björses, Erland Åback, Adrian Ojala, Robert August Grannas, Karl Knus, Erik Anders Rosengård, Valter Kivimäki och Selim Porander. Till revisorer valdes Selim Knus och Erik Anders Båsk.

I Dagsmark röstade 208 personer, i Lappfjärd södra distrikt 394 och i det norra 307. I Härkmeri röstade 219, i Mörtmark 153 och i Uttermossa 51 personer.

Kommunfullmäktige valde på sitt möte i början på januari 1923 bonden Johan Lillkull från Dagsmark till ordförande. Till viceordförande valdes Erland Mattfolk från Lappfjärd och till sekreterare valdes bankdirektören, tidigare folkskolläraren J. J. Wadström.

Fullmäktige valde också ett beredningsutskott, bestående av ordförande Johan Starcke, J. J. Wadström, handlanden Henrik Ingves, kommunalnämndsordförande Viktor Rosenstedt, bonden K. H. Isuls och Johan Lillkull. Mötesarvodet bestämdes till 10 mark per dag, både för fullmäktige och för kommunalnämnden.

Järnvägen. På tågstationen i Kristinestad hade det under år 1922 sålts 18 701 biljetter för totalt 503 000 mark. Det avsända godset vägde 4,6 miljoner kg medan det emot tagna vägde hela 27,4 miljoner. Avsända boskap uppgick till 324. Järnvägsbolaget skötte också om en viss lokaltrafik, närmast på hamnområdet där 35,6 miljoner kg trävaror har förflyttats.

Wasa-Posten 8.2.1923:

Dagsmark nykterhetsförening hade sitt årsmöte senaste söndag. Som ordf. under detta år valdes bonden Emil Båsk, viceordf., lärar Johannes Sjöblad, sekr. och kassör, lärarinnan M. Ahlskog. Revisorer: nämndeman Viktor Båsk och bonden E. Englund. Ordf., E. Båsk, skulle representera föreningen på kretsens kvartalsmöte i Kristinestad. Fröken M. Ahlskog utsågs till representant vid förbundets årsmöte instundande sommar. Man kunde konstatera ett varmt intresse för nykterhetssaken hos de närvarande. I synnerhet väckte de klartänkta »gubbarnas» uttalanden främlingens uppmärksamhet. Skada blott, att Dagsmark nykterhetsförening är så liten och att Dagsmarkungdomarna icke förstå vikten av nykterhet inom ungdomsrörelsen. Vi önska den lilla föreningen framgång i sitt arbete. Ty det finnes minsann ej för mycket av nykterhet i Lappfjärds socken. – Vems är felet? Förest. J. Nyquist höll föredrag om ”Vikten av ett nyktert, svenskt folk» samt om »Runeberg som religiös diktare». Fröken M. Ahlskog påminde publiken om de tankar, som behärskade henne och medlemmarna vid föreningens start för fjorton år sedan: Man såg mot framtiden. Samma gäller även nu.

Syd-Österbotten onsdagen den 28.2.1923:

En kreaturskötarkurs började senaste fredag hos Viktor Nylund med 8 elever. Kursen förestås av lantbrukssällskapets instruktris fröken B. Rönnholm och kommer att fortgå till onsdagen den 7 mars då en avslutningsfest hålles, till vilken allmänheten bjudes.

Wasa-Posten 29.3.1923:

Ungdomsföreningen i Dagsmark hade föranstaltat fest i sin lokal på Palmsöndagen. Festen öppnades med ”Var välkommen envar». Sedan ordf. hälsat de närvarande välkomna, höll folkhögskolföreståndaren Joh. Nyquist föredrag om ”Europas nya karta”, och med anledning därav betonades särskilt Tysklands nödläge. För övrigt upptog programmet »Jag älskar min hembygd», berättelsen »Amaryllis» av Hulda Lillkull, ett litet, teaterstycke, tidning och dans. Tidningen var innehållsrik. Särskilt fäste man sig vid en klart skriven svenskhetsartikel. De tecken, som visar sig bådar gott för framtiden. Att man även börjat förstå nykterhetens värde för folkbildningsarbetet, är glädjande symptom.

Dagsmark by har av ödet och kanske av en mera vaken svenskhetskänsla blivit förskonad från en större finsk bosättning på orten liknande den i Lappfjärd kyrkoby. Men även hit har en och annan suometarian inflyttat under senaste tid. I fjol försåldes en mjölkvarn åt en sådan finsk nationalist, som enligt ryktet hotat med förfinskning av orten på en viss tid. För Dagsmarkborna återstår ej annat än att behandla sådana individer efter förtjänst. Vid behov kunna bönderna begagna sig av kvarnar, som är i svensk ägo. Större vakenhet är på sin plats, när det gäller svenska intressen. Var svensk i handling, ej endast i ord!’

Syd-Österbotten 4.4.1923:

Ungdomsföreningen i Dagsmark hade föranstaltat fest i sin lokal på Palmsöndagen. Festen öppnades med ”Var välkommen envar”. Sedan ordförande hälsat de närvarande välkomna, höll folkhögskollärare Joh. Nyquist föredrag om ”Europas nya karta” och med anledning därav betonades särskilt Tysklands svåra läge. På programmet förekom berättelse av Hulda Lillkull, ett litet teaterstycke, tidning och dans. Den handskrivna tidningens innehåll var rikt. Särskilt fäste man sig vid en klart skriven svenskhetsartikel. Detta bådar gott för framtiden. Att man även börjat lägga an på nykterheten inom föreningen, är goda symtom.

Syd-Österbotten 16.5.1923:

Lantmannagillet hade senaste söndag sammanträde på ungdomshemmet och de närvarande beslöt enligt ett formulär från Österbottens Svenska Lantbrukssällskap att ordna tävlingar med premiering i olika grenar inom jordbruket inkommande sommar. Som deltagare i trädgårdsbruk, innefattande dikning och plöjning, höodling, fröodling, gödselvård, ladugårdsinredning och rotfruktsodling anmälde sig följande husbönder, nämligen: Erik Anders Rosengren, Viktor Nyroos, Emil Eklund, Erik Anders Englund, Axel Forslin, Johannes Hällback, Erik Anders Klemets, Henrik Norrgrann, Frans Holmudd, Viktor Björklund, Erland Krook, Johan Lillkull, Emil Backlund, Josef Granlund och Frans Agnäs. I grönfoderodlingstävlingen skulle delta bönderna Emil Backlund och Viktor Björklund, samt i trädgårdsskötsel Erland Krook och Erik Anders Klemets.

Upptogs vid tillfället den under bearbetning varande frågan av en tjurförening på orten. Bönderna Axel Forslin och Erik Anders Englund inlämnade anbud från flera renrasiga avelsbesättningar i landet, men då anbuden ansågs föga lämpliga, lämnades frågan vilande i avvaktan på att anbud på en renrasig avelstjur ännu kunde yppa sig. I den blivande tjurföreningen antecknades som början ett 50-tal kor men är det att hoppas att allmänheten, sedan frågan nått närmare sin lösning, skall visa företaget större intresse och anteckna flera kor.

Syd-Österbotten 26.5.1923:

Konkurs. Vid i torsdags förrättat ting överlämnade handlande Erland Norén från Dagsmark sin egendom till borgenärernas förnöjande. Boets tillgångar belöper sig till 108 817 mark och skulderna till 140 919 mark. Till godemän förordnade rätten hovrättsauskultanten Emil Ingves från Kristinestad och handlanden Erik Anders Rosengård från Dagsmark. Inställelsedagen utsattes till den 16 inkommande augusti.

Stipendium. Översköterskan vid Pitkäniemi centralanstalt, fröken Aina Wadström har av statsmedel tilldelats ett stipendium av 5 000 mark för en studieresa till Amerika.

Syd-Österbotten 25.8.1923:

Sågägaren Viktor Nylund fyllde senaste tisdag 50 år och uppvaktades då i sitt hem av talrika ortsbor samt vänner från andra orter. Femtioåringen, som från många håll hyllades med blommor och gåvor, av vilka ortens ungdomsförening överlämnade en smakfull ring, har alltid varit varmt intresserad och verksamt deltagit i allt kulturellt framåtgående.

Syd-Österbotten 14.11.1923:

Nykterhetsfest hölls i Dagsmark å ungdomshemmet söndagen den 11 nov. Programmet upptog föredrag om svenskhet och nykterhet av förest. Joh. Nyquist och om rusdryckernas inverkan på själsförmögenheterna av lär. Joh. Sjöblad, berättelse av lärarinnan T. Ahlskog samt två anslående tablåer, i vilka barn medverkade. Festen var talrikt besökt och kvarlämnade goda intryck. Det vore på tiden, att en uppryckning på nykterhetsområdet skulle ske i alla Lappfjärd-byar. Ett nyktert svenskt folk bör bliva vår lösen.

Syd-österbotten 1.12.1923:

 Vid kommunalvalet i Lappfjärd i december 1923, så ställdes kandidaterna upp på listor som partier och valmansföreningar gjort upp. Alla grupper som ställt upp listor med svenska kandidater, hade gjort ett valförbund för att bättre trygga invalet i det kommande fullmäktige. Valet skedde under den tid förbudslagen gällde och det var ingen hemlighet att den olagliga tillverkningen och handeln var allmän och spriten flödade. Dessa brottsliga handlingar ledde till ytterligare brott och våldsamheter, som nykterhetspersonerna försökte stävja.

I Dagsmark ledde detta till att en grupp nykterhetspersoner satte upp en egen vallista, som inte var i valförbund med de övriga svenska listorna. I en insändare i Syd-Österbotten den 1.12.1923 skrev signaturen ”Dagsmarkbo” en förklaring till den nya och nyktra listan. Högst troligt så är det folkskolläraren Johannes Sjöblad, som står för texten. Så här skrev ”Dagsmarkbon”:

I anledning av de stundande kommunala valen i Lappfjärds kommun, har röster höjts för en lista av nyktra och religiöst sinnade män som kandidater. Det är med tanken på den spritflod och det tätt efter i spåren följande sedefördärvet, som vill sänka vårt samhälle i ett hemskt mörker, dagsmarkbor företagit sig att ta detta steg och riktar med tillit inte blott till ortsborna, utan även till hela kommunens nyktra och kristligt sinnade befolkning en allvarlig maning. Valmansföreningen vågar hoppas, att alla för samhällets fromma arbetande män och kvinnor skall visa förståelse för den grundval, som man härmed velat lägga och rösta på listan nr 4 den 4 december.

Tidningens Syd-Österbottens redaktion som i flera nummer propagerat för att rösta på svenska kandidater, svarar på insändaren så här:

Redaktionens tillägg. Vi har berett plats för ovanstående, trots att vi är av den åsikten, att alla svenskar i Lappfjärds kommun vid det förestående valet bör rösta endast på de listor, som står i valförbund med varandra, ty endast därigenom kommer alla svenska röster svenskarna tillgodo. Och kunna vi inte nog beklaga, att de, vilka det särskilt åligger övervaka att nykterhet och goda seder råda, så förgäta sina plikter, att en del personer sett sig nödsakade att framkomma med en kandidatlista utom valförbundet. För övrigt borde ju, om vi inte är orätt underrättade, Lappfjärd kommun ha en nykterhetsnämnd. Vad gör den? Arbetar den? Man har väl inte satt bockar till trädgårdsmästare? Vi frågar blott och hoppas få svar. Till valmansföreningen, som framställt listan nr 4, vill vi rikta en vänlig vädjan: avstå om möjligt från er lista och avge era röster på någon av de listor, som hör till valförbundet. Men vi skall därför inte lämna arbetet för nykterhet, religion och goda seder. Till ett följande val skall ni ta upp frågan om era kandidater i god tid och är det att hoppas, att de skall fås in i valförbundet och så placerade, att de blir invalda i kommunalfullmäktige. Vi kan inte tro annat än att flertalet medborgare och medborgarinnor i Lappfjärds kommun vill vara med om att arbete för nykterhet, religion och goda seder. Och till nästa val kan vi på annat sätt göra vår insats i arbetet för nykterhet och god sed. Vi har lag och rätt på vår sida. Vi måste bruka lagen. ”Den illa gör, han illa far”, heter det.

Denna tidnings spalter upplåtas gärna för diskussion och utredning av angivna spörsmål. Det är vår plikt att värna och främja det rätta.

Syd-Österbotten 8.12.1923.

Skolinvigning. Korsbäck nyinrättade folkskola invigdes högtidligen för sitt ändamål i torsdags 6 december kl. 11 f.m. av kontraktsprosten Georg Laurén. Vid tillfället hölls tal även av bankdirektör J. J. Wadström och skolans lärarinna fröken Blomqvist.