Storsocknen Lappfjärd.

Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2019.

Då Lappfjärds socken bildades år 1607 genom att den avskiljdes från Närpes socken, så var den betydligt större än vad den var, då kommunen uppgick i Kristinestad 1973.

Ytan var från början närmare 1 500 km². Både längd och bredd var 46 km och relativt glest befolkat. Några säkra uppgifter om folkmängden i början av 1600-talet finns inte men den har uppskattats till mellan 500 och 700. Befolkningsutvecklingen var stor ända fram till stora ofreden 1714-1721, då en stor av befolkningen antingen dödades av ryssarna eller flydde, antingen till Sverige eller norrut undan den framrusande fienden. Efter att ryssarna drog sig tillbaka från Finland år 1721, så ökade inflyttningen och befolkningen växte så gott som varje år. Under hungeråren på 1860-talet förekom en minskning men i övrigt var det ökning.

Eftersom vi var en del av det svenska riket, så var det svenska som var det rådande språket. Också i Bötom och i Storå, som i dag helt finskspråkiga kommuner, fanns det många svenska hemman och det officiella språket var svenska. Flera nybyggare i Dagsmark har till exempel kommit från Forsby eller Gammelby, alltså dagens Vanhakylä.

Den nuvarande kyrkan i Lappfjärd, som uppfördes i början av 1850-talet, byggdes så stor att hela befolkningen i storsocknen skulle rymmas dit. Men redan 1855 avskiljdes Bötom från Lappfjärd, som då blev en egen socken. Och redan inom några år, närmare bestämt år 1862 skiljdes också Storå från Lappfjärd. Till ytan var dessa två socknar mer än hälften av Lappfjärds socken, som efter avskiljningen var 696 km². Koppö som var 20 km² avskiljdes till Kristinestad. Sideby skiljdes från Lappfjärds socken år 1860 och blev då eget pastorat och socken. Sideby hade redan från 1785 varit en kapellförsamling under Lappfjärds församling och när den avskiljdes så minskade Lappfjärd med 203 km². Följande i tur var Tjöck, som minskade Lappfjärds socken med 90 km².

Också mindre justeringar har skett, till exempel år 1824 så började både Ömossa och Skaftung höra till Sideby kapellförsamling. År 1841 överfördes Kärjenkoski och några hemman i Dagsmark till Storå och Sahakoski hemman i Dagsmark överfördes till Bötom. Ett par hemman i Uttermossa blev överförda till Storå år 1863 och den sista avskiljningen var Mörtmark by, som år 1927 överfördes till Bötom.

Då Lappfjärd år 1973 uppgick i Kristinestad, så var dess yta 380 km².