Granroths stuga på Flakåsvägen ca 120

Högst troligt var det ”Steinback Emel” som byggde detta hus på Flakåsen efter att han år 1922 hade köpt parcellen av sin far Viktor Eriksson Grankvist. Huset fotograferat från norr av Olof Granroth. Detta hus stod med gaveln mot ån.

Sammanställt av Lasse Backlund 2014, med hjälp av Olof Granroth. 

Husets historia

År 1909, den 20 juli sålde bonden Viktor Viklund och hans hustru Vilhelmina ett jordområde på ca 1 ha åt Viktor Eriksson Äbb, senare Grankvist och Granroth (f. i Lappfjärd 1867-1941). Denne hade tidigare varit gift med ”Strand” Edla (f. Storkull i Dagsmark 1873-1904). Området som fick namnet Grankvist låg längst västerut nära Storfors dammen. Högst troligt uppförde Viktor en mindre timrad stuga på parcellen längst bort i väster.

År 1914 sålde änkan Vilhelmina Viklund sitt hemman Viklund åt Axel Lillträsk Trävaruhandel. Lillträsk började då sälja ut delar av hemmanet och samma år sålde han ett jordområde på ca 2 ha åt bonden, änklingen Viktor Eriksson Äbb, senare Grankvist. Det här jordområdet gränsade i sydost till Viktor Grankvists parcell.

År 1922 sålde Viktor Eriksson Grankvist de inköpta områdena åt sonen Emil Granrot (1900-1946) och han hustru ”Storås Manda”, alltså Amanda (f. Nordman 1903-1984). Emil, som kallades ”Steinback Emel” uppförde då ett nyare hus på samma område någon gång på 1930-talet. I samma veva revs den gamla stugtimran.

En tillsvidare ökänd konstnär från Sverige har på basen av beskrivningar skissat upp hur ”Steinback Viktors” gamla timmerstuga såg ut och sedan hur den nya stugan från 1930-talet såg ut från två olika håll.

 

På skissen ser vi hur den gamla timrade stugan såg ut. Den stod med långsidan mot ån och Emils barn brukade använda stockarna som stod ur från huset invid dörren som klättervägg.
Två skisser från olika håll som visar hur Emil Granroths hus nära Storfors såg ut. Kvinnan med ämbaren måsta ju vara Amanda medan mannen som spänner i hästen på gården är Emil själv. Konstnären som är okänd använde signaturen BMJ 81 Torshälla.

Om du vill läsa en berättelse om hur det gick då Matilda Haaranojas bror Bös-Viktor skulle hjälpa en predikant, så skall du klicka HÄR!

Släkthistoria:

-Emil Granroth, som kallades ”Steinback Emel” var son till ”Steinback Viktor”, f. Äbb, senare Granqvist i Lappfjärd 1867-1941 och ”Strand Edla” (f. Storkull i Dagsmark 1873-1904). Emil arbetade först på Storfors Såg och efter det på Pärus Fors.

-hustrun Amanda, som kallades ”Storås Manda” var dotter till Matilda (f. Haaranoja 1877-1947) och Sigfrid Nordman (f. 1875, flyttade ca 1910 till Amerika och dog där). Amanda och hennes syskon växte upp i en annan gård på Flakåsvägen men längre upp mot Dagsmark. Den stod mitt emot det röda potatislager som ännu står på Kolängen. Matilda var dotter till Matias Haaranoja (f. i Bötom 1833-1913) och Kajsa Lisa (f. Holm i Lappfjärd 1833-1901). Sigfrid Nordman torde vara född i Kristinestad men växte upp som fosterson hos ”Kårk”- Viktor Eklund på Brobackan i Dagsmark.

Emil Granroth och hans hustru Amanda, f. Nordman.
Matilda och Sigfrid Nordman.
Granroths gård låg i Dagsmark men på gränsen till Lappfjärd, så geografiskt bodde de nog i Lappfjärd. Det här betydde bland annat att deras 4 barn gick i Lappfjärds östra folkskola i Perus. Gården och uthusen är i dag nedrivna.

–Alfons (f. 1925-2007, arbetade på Pärus-Fors, bosatt i Perus)

–Georg Emil (f. 1928, gift med Viola Anni Maria Orre, sedan 1950 bosatt i Sverige)

–Ragnhild Olivia (f. 1929 och bosatt i Sverige)

–Olof (f. 1941, gift och bosatt i Sverige). Dog i början på 2015.

Emil och Amandas yngsta son Olof som växte upp i Storfors men numera bosatt i Nacka i Sverige. Han var intresserad av släktforskning och av gamla radioapparater. Intresset för radioapparater fick han i tiderna av Arne Söderholm och han hade ett eget museum med över 100 apparater.