Lappfjärds första kapell eller kyrka.

Nedtecknat av Lasse Backlund i juni 2019:

Sedan 1300-talet har byn Lappfjärd hört till Närpes socken. Självaste påven hade år 1398 förklarat att kyrkan i Närpes är helgad åt martyren helige Olav och att den skulle vara sockenkyrka för ett mycket stort område. Det betydde att det var endast i Närpes som prästen kunde göra förrättningar.  Lappfjärdsborna måste då göra den långa resan till Närpes för att besöka gudstjänster, för att gifta sig, döpa barn och vid begravningar. Det är klart att det långa avståndet begränsade deltagandet i gudstjänster, men den tiden fanns det heller inget tvång att göra det. Däremot hade församlingens medlemmar skyldighet att med dagverken bygga och underhålla kyrkan i Närpes, vilket kunde kännas betungande för de som bodde avsides i Lappfjärd.

Vid det stora kyrkomötet i Uppsala år 1593 så beslöts det om vilka regler som skulle gälla för kyrkan och för dess medlemmar. Till exempel bestämdes det hur många gånger per år som medlemmarna skulle närvara vid gudstjänster, det vill säga åtminstone under bönsöndagarna. För de som bodde längst bort i Lappfjärd, så blev det här tvånget nästan omöjligt att uppfylla. Det fanns ju inga ordentliga vägar, då det blev att med häst eller till fots ta sig genom skog och mark till Närpes.

Därför var det helt naturligt att Lappfjärdsborna krävde att de skulle få en kapellförsamling i Lappfjärd och en sådan fick de redan följande år, alltså 1594. En annan orsak till att Lappfjärd fick en kapellförsamling var maktkampen i Sverige. Hertig Karl var lutheran medan kung Sigismund och hans vapendragare i Finland, Klas Fleming räknades som katoliker. Genom att grunda flera nya församlingar och bygga nya kyrkor kunde hertig Karl sprida sitt budskap till allmänhetens kännedom via prästerna i kyrkorna. Den tiden var kyrkan den enda länken mellan folket och kungen.

Kapellförsamlingen var underställd Närpes men Lappfjärd fick en egen präst som kapellan och med största sannolikhet också någon typ av kyrka. Eftersom det inte finns några dokument eller någon utpekad plats var en möjlig kyrka skulle ha funnits, så är det i dagsläget mycket svårt att bestämma platsen. Någon stor byggnad behöver det inte heller ha varit. Den första kaplanen i Lappfjärd blev Mattheus Laurentii, som var kaplan från 1594 till 1607.

Det finns historiker som utpekar Skaftung, som den möjliga platsen eftersom det där skulle ha funnits ett kapell i tiderna. Det är svårt att tro att Lappfjärdsborna skulle ha varit med och byggt ett kapell just i Skaftung, så platsen borde nog ha varit närmare Lappfjärd. Flera historiker har också ansett att den första kyrkan skulle ha funnits på samma plats, där Birgittakyrkan sedan byggdes på 1600-talet. Bland annat pastor Ivar Lindén var övertygad om att den första kyrkan skulle ha funnits på samma ställe, där Birgittakyrkan sedan byggdes. Då den gamla Birgittakyrka övergavs 1851, så hölls det en sista minnesgudstjänst där. Prästen berättade då, att det enda säkra vi vet om den kyrkan är att den är byggd 1556, på den tid då Anders Kempe var kyrkoherde. 

Birgittakyrkans plats ligger endast 5 – 6 meter över dagens havsyta, vilket betyder att i slutet av 1500-talet så skulle denna plats, åtminstone tidvis ha varit täckt av havsvatten. Knappast skulle lappfjärdsborna ha byggt sin första kyrka på så dålig grund, att det vid sydväststormar och vid vårflöden skulle ha varit omöjligt att besöka kyrkan.

Det finns också historiker som tror att det nära Bötombergen skulle ha funnits en stenkyrka. Terrängen på och runt Bötombergen har utforskats och ingenstans finns det några ställen, som kunde antyda att det har funnits en kyrka där. Eftersom det har gått 20 generationer sedan denna skulle ha funnits, så kan man inte sätta riktigt stor tilltro till denna hörsägen. Om det mot förmodan skulle ha funnits en stenkyrka på Bötombergen, så skulle nog den efter det ha betraktats som helig plats.

Lokalhistorikern Rurik Nylund från Dagsmark hade en egen teori, som vid närmare eftertanke är mycket trolig. Vid all forskning utgick han från landhöjningen och han kom fram till att den enda tänkbara platsen skulle ha varit det ställe där prostgården Bäckelund sedan byggdes. Det stället ligger 8 meter över dagens havsyta och var för 500 år sedan 2 – 3 meter ovanför havsytan, så inte ens vårfloden skulle skada kyrkan.

En Johan Bochmöller skall i en skrift på 1640-talet ha skrivit att vid kyrkan ”Löper een Elff”, alltså skulle kyrkan ligga nära Lappfjärd å. Därmed kan vi glömma Bötombergen, Kullan, Bruskbackan, Knusbackan, Kladdbackan och Mangsbackan.

I Lappfjärds historia del I är historikern K. V. Åkerblom övertygad om att Lappfjärds första kyrka är byggd långt före 1594, då Lappfjärd blev en eget kapellförsamling. Men han skriver också helt rätt att: ”Vi veta icke stort om Lappfjärds första kyrka”.