Tidningsurklipp från 1920-talet.

Vasabladet 21.2.1920:

Januari månads kalla och ruskiga väderlek har äntligen i början av februari följts av ett strålande härligt solsken, som lockar allt vad liv och anda har ut i det fria. Man har en angenäm njutning av att med en yster fåle ila över slätten. Väl kittlar det en i magtrakten, då släden från branthögan berg stupar ned i en djupan dal, som formats av de nyckfulla drivorna, men då vägen går slät och jämn genom skogen blir färden desto trevligare. Nog är det många gånger bra svårt att slippa förbi alla mötande och väl vippar släden betänkligt på medarna, då man kör åt sidan, men vad gör det, om den också skulle stjälpa ett tag. Den mjuka snön tar så ömt emot en vid alla kullerbyttor.

Mycket värre vore det då, om det gick som då en gubbe skjutsade en gammal herreman, då han lät hästen springa sin väg, sedan resenärerna kastats ur släden. Där stod de då bägge mitt i mörker och yrväder. Lyckligtvis var det i en by, så att kunde skaffa ny häst och släde för att åka fast fin egen, men om dylikt skulle inträffa i en obebodd trakt var det otrevligt.

Ute på Lappfjärds slättmarker har yrsnön hopat drivorna höga. Särskilt är detta fallet i de smala tågen, som är fyllda jäms med gärdesgårdarna. Flerstädes finns höga drivor också på landsvägen, där vinden passat riktigt bra.

Lappfjärds kyrkoby är vidsträckt och tätt befolkad och ligger huvudsakligast norr och öster om kyrkan. Kyrkan står på en kulle och synes därför vitt omkring. Den är byggd av tegel och mycket stor, så att det ekar svårligen då någon talar inne i den. Det är därför mycket svårt att höra vad prästerna säga, i synnerhet om man sitter mitt i kyrkan. Annars är den vacker invändigt. Den är målad i en behaglig ljus färg med ljusblåa ränder här och var, och färgsammansättningen är väl avvägd. Man får det intrycket, att allt är just som det skall vara. Orgeln är gammal och mindre väl stämd.

En bit norr om kyrkan är apoteket inrättat och litet längre bort bor kommunalläkaren. Sjukhus saknas tillsvidare, så att de, som behöver opereras, måste resa in till Kristinestad. I kyrkbyn finns 2 dubbla folkskolor och en enkel. I hela socknen finns 3 dubbla och 7 enkla folkskolor. Småskolorna har alla examinerade lärarinnor.

Under denna tid av året bråkas det mycket med deklarering och taxering och alla försöker lura kommunen så mycket som möjligt. Huruvida taxeringsnämnden sedan skall förmå ställa allt till rätta, så att alla blir skyldiga att erlägga skatt i förhållande till sin inkomst, återstår att se. Föga hopp finns dock därom, då nämnden är ganska ensidigt sammansatt. Troligen får löntagarna nu, som förr, betala lejonparten av utskylderna. Alla vet ju så väl deras inkomster och de har naturligtvis inga utgifter.

Ett rysligt festande har det varit på orten sedan jul. Det har knappast funnits en söndag, på vilken en fest, skulle ha saknats. Än har ungdomen roat sig, än har skyddskåren festat, och än har det varit scouterna, martorna eller sportarna, som haft någon tillställning i det rymliga samlingshuset.

Av notiser, som varit synliga i tidningarna, kan utomstående ha fått den uppfattningen, att Lappfjärd bebos blott av brännvinsbrännare och fyllhundar. Detta är emellertid icke fallet. Där är den överväldigande delen av befolkningen ändå nykter och laglydig och anser bränningen och superiet för en skam och ett brott. Denna åsikt har inte ännu kommit till synes i tidningarna såsom oftast är fallet: det onda ropas ut, medan det goda ligger tyst och gror. Väl brännes det ganska mycket, särskilt i Dagsmark och Träskvik, men nog supes det betydligt mindre även på dessa orter än före kriget, och vad bättre är, det anses som en skarn att uppträda berusad nu.

Syd-Österbotten 15.5.1920:

Brev från Dagsmark. Under vinterns lopp har inte något nämnvärt inträffat. För ideella strävanden på orten har folkskolans lärare arbetat, särskilt har läraren Selim Klockars verkat bland ungdomen, bygdens hopp, ett arbete som långt efter det herr Klockars avflyttat från vår ort kommer att kvarlämna ett gott minne.

Vinterns väldiga drivor har nu försvunnit och marken börjar åter skifta i grönt. Bönderna ställer i ordning sina sommar- och åkerbruksredskap. Nu börjar snart det idoga arbetet för landsbon. Snart börjar det rassla i redskapen. Ingen får gå fåfäng och driva, utan från arla morgon till sena kvällen i arbete för eget och det helas väl. Det är lösen. Ingen timräkning får nu komma i fråga, allt skall nu lagas och ordnas för den kommande högtiden i naturen, den härliga sommaren. Vandrar du en vacker vårmorgon ut efter landsvägen genom bygden, då skall du finna att idoghet och arbetslust ännu finns kvar, trots den moraliska tillbakagången i mänsklighetens liv. Detta en följd av kriget, som inte står lätt att bota, om det alls kan fördrivas.

(Selim Klockars (1896-1961) från Lappfjärd var lärare i Dagsmark Folkskola 1919-1920. Han blev sedan lärare i Pörtom och under en lång tid var han lärare i Vasa)

Syd-Österbotten 12.2.1921:

Så som i senaste nummer i korthet omnämndes höll Österbottens södra nykterhetskrets årsmöte härstädes i tisdags på eftermiddagen. Till kretsen, som omfattar de svenska socknarna från och med Sideby till och med Övermark jämte städerna Kristinestad och Kaskö, hör för närvarande 12 lokalföreningar med något över 1,000 medlemmar. Största föreningen är Övermark ungdomsförenings nykterhetsavdelning som vid årsskiftet räknade 138 medlemmar, och minsta föreningen ”Framtid” i Dagsmark med 20 medlemmar. (Vill du läsa mera om nykterhetsföreningen Framtid i Dagsmark, så klicka HÄR!)

Wasa-Posten 3.5.1921:

En olycklig simtur. Under den rådande värmen skulle bonden Alfred Nordbergs i Dagsmark 16-åriga son, Alvar, senaste tisdag svalka sig genom att taga ett bad i ån. Detta lyckades emellertid icke bättre än att han ganska snart sjönk till botten och drunknade. Inom några minuter hämtades läkare till den förolyckade, men blevo alla upplivningsförsök fruktlösa.

Vasabladet 8.7.1921:

Dagsmarks ungdomsförening har nyligen låtit tapetsera och invändigt måla sin lokal. Efter renoveringen är den mycket snygg och trevlig. Kostnaderna överstiga 3.000 mark.

I höstas reparerades ungdomshemmets golv, som drog en kostnad av c:a 2,500 mark. Föreningen har alltså nedlagt en betydlig summa på förbättring och försäkring av sitt hem. Ännu funderar man på att skaffa nya kulisser till scenen.

I söndags hade ungdomsföreningen anordnat en danssoaré. En talrik allmänhet hade infunnit sig och trivdes väl i den nyrenoverade lokalen. Tyvärr hade även finska bråkmakare från Bötom infunnit sig, men de hölls i styr av ortsborna.

Wasa-Posten 16.8.1921:

Från Dagsmark meddelas att tröskverkens antal därstädes ökas. Förut har funnits ett ångtröskverk. Nu har bildats två andelslag som anskaffat tröskverk, drivna av oljemotorer och ett fjärde andelslag ämnar driva sitt verk med elektrisk motor.

Kaskö Tidning 27.8.1921:

Stölder. Under de senaste nätterna ha från åkrar, belägna upp mot Dagsmark, fräcka tjuvar begynt stjäla rågskylar. Sålunda har de bortfört från ett ställe 8 skylar, från ett annat 2 skylar och från två ställen 1 skyl.

Syd-Österbotten 8.10.1921:

25-ÅRSFEST firade Dagsmark ungdomsförening Mikaelidagen. Festen öppnades med sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter hr Viktor Nylund hälsade de närvarande välkomna. Talaren påpekade skillnaden mellan förr och nu vad ungdomsnöjen beträffar. 25- års historiken upplästes av läraren Henrik Rosenback, som även författat densamma. Innehållet var mycket intressant. E. Bränn och L. Sjöberg spelade på fiol några fosterländska sånger. Föreningens handskrivna tidning ”Försöka duger” utkom med präktig festnummer, som upplästes av dess redaktör Selma Hummelgård. Tidningen var rik på både allvar och skämt. Under en därpå följande paus i programmet bjöds det på de kända ”Dagsmarks vofflorna.” Även stod det att fås limonad och kaffe med gott bröd. Efter serveringen vidtog programmet åter med avsjungandet av några folkvisor, varefter hälsningsskrivelser från gamla medlemmar nu bosatta på andra orter upplästes. En roande bygdemålsberättelse berättades av Alvina Bränn. Teaterstycket ”En smugglingshistoria” spelades på ett överhuvudtaget förtjänstfullt sätt. Särskilt uppbars ”Fredrikas” roll berömvärt av fröken S. Kull. Till sist följde en vacker och väl arrangerad tablå. Stämningen var hela tiden den bästa. Föreningens lokal har undergått en ganska grundlig remont och ter sig nu prydlig och inbjudande. Kostnaden därför torde ha bestritts av några äldre medlemmar, vilket må dem till heder omnämnas.

Syd-Österbotten 28.1.1922:

Ett större lönnbränneri, som var i full gång, förstördes av Dagsmarks skyddskår natten mot den 26 dennes i Lappfjärdsbors skog ovanom Dagsmark by i närheten av prostboställets skog. Kockarna avlägsnade sig skyndsamt, då skyddskårsiterna närmade sig och de lyckades undkomma i mörkret. De torde ha varit finnar. Omkring 300 liter färdig deg jämte andra bränneritillbehör förstördes.

Av allt att döma hade bränneriet samma dag förts till stället med häst. Varan, som brännarena antagligen haft för avsikt att avyttra vid kommande marknad i Kristinestad, blev dock denna gång förbrukad på detta sätt. Ett vackert föredöme av Dagsmark skyddskår, som borde efterföljas av andra.

Syd-Österbotten 4.2.1922:

Märkliga forngynd. En boplats från stenåldern funnen?

Under nyodlingsarbeten på den så kallade Långängsbacken i Korsbäck by i Lappfjärd har man under senaste år upphittat några mycket märkliga stenredskap, vilka nyligen avsänts till nationalmuseet i Helsingfors. Bland fynden må nämnas några slipstenar på vilka stenredskap blivit slipade. Den största av dem har kvadratisk form med 50 cm sida och två slipytor, av vilka den ena visar kretsformig nötning, beroende därpå att det stenredskap, som slipats förts med handen i en krets mot slipstenen. Den andra ytan är trågformigt urgröpt genom att stenredskapet förts av och an. De övriga avsända föremålen voro 8 stycken antagligen naturstenar, en rätt vacker pilspets av kvarts, 2 stenmejslar och 2 brynen. Då alla dessa föremål blivit hittade nära varandra, torde de härstamma från en boplats under stenåldern, kanske ett fiskläge, ty enligt vad markens beskaffenhet utvisar har en vik av havet gått upp till närheten av fyndplatsen. På motsatta sidan om nämnda plats, omkring en och en halv kilometer över den forna havsviken finns forngravar med ungefär 2 meters genomskärning, vilket allt bestyrker antagandet, att man här funnit en boplats från äldsta tider. Det vore önskvärt, att platsen ifråga blev föremål för arkeologisk undersökning; kanske den i någon mån skall bringa ljus över stenålderns folk i vårt land.

Syd-Österbotten 22.2.1922 efter ett förslag om att religionsundervisningen skulle avskaffas i folkskolorna och ersättas med moralundervisning:

Protest i religionsundervisningen.

Vid ett talrikt besökt möte i Dagsmark den 19 februari beslöts att inlämna till herrar riksdagsmän en sålydande protest: Vi måste på det bestämdaste motsätta oss den påtänkta obligatoriska moralundervisningen vilken icke har sin grund i Guds ord. Vi anse att en sådan undervisning kommer att medföra oberäkneliga följder för vårt folk. Den högsta och renaste moralen står att finnas i Guds ords källa. Och anser vi att endast denna sedelära vid sidan av de övriga kristendoms sanningarna fortsättningsvis bibehålles och undervisas i våra skolor.

Dagsmark den 20 febr, 1922. Av mötet befullmäktigade: Erland Båsk, bonde; J. H. Storkull, handlande; Viktor Nyroos, bonde; Henrik Klemets, bonde; Erik Rosenback, handlande; Erik Rosengren, medlem av kommunalfullmäktige; Josef Backlund, medlem av kommunalfullmäktige; Viktor Eklund, nämndeman; Viktor Söderkvist, skräddare.

Syd-Österbotten den 29.7.1922 skrev ett längre inslag om kommunalfullmäktiges möte i Lappfjärd, bland annat detta:

För kommunalfullmäktige föredrogs likaledes en skrivelse från Dagsmark byamän, varuti de anhöll om att fullmäktige ville vidta åtgärder för att kringvandrande vägdrivare inte allt för lätt få fotfäste inom kommunen. Efter förd diskussion beslöts, att tillsätta en kommitté. som i första hand skulle uppgöra en förteckning över alla personer, som inte hör till kommunen. Förteckningen inlämnas till fullmäktige, granskning i detta syfte att få mantalslängderna klara ävensom att få personer, vilka i längre tid vistats utom kommunen att uttaga sina flyttningsbevis i laga ordning.

I kommittén invaldes läraren A. E. Appel, kommunalnämndens ordförande Viktor Rosenstedt, bönderna Erland Båsk, K. H. Isuls, H. A. Ojala, Johannes Berg och poliskonstapel K. J. Nyqvist.

Wasa-Posten 8.2.1923:

Dagsmark nykterhetsförening hade sitt årsmöte senaste söndag. Som ordf. under detta år valdes bonden Emil Båsk, viceordf., lärar Johannes Sjöblad, sekr. och kassör, lärarinnan M. Ahlskog. Revisorer: nämndeman Viktor Båsk och bonden E. Englund. Ordf., E. Båsk, skulle representera föreningen på kretsens kvartalsmöte i Kristinestad. Fröken M. Ahlskog utsågs till representant vid förbundets årsmöte instundande sommar. Man kunde konstatera ett varmt intresse för nykterhetssaken hos de närvarande. I synnerhet väckte de klartänkta »gubbarnas» uttalanden främlingens uppmärksamhet. Skada blott, att Dagsmark nykterhetsförening är så liten och att Dagsmarkungdomarna icke förstå vikten av nykterhet inom ungdomsrörelsen. Vi önska den lilla föreningen framgång i sitt arbete. Ty det finnes minsann ej för mycket av nykterhet i Lappfjärds socken. – Vems är felet? Förest. J. Nyquist höll föredrag om ”Vikten av ett nyktert, svenskt folk» samt om »Runeberg som religiös diktare». Fröken M. Ahlskog påminde publiken om de tankar, som behärskade henne och medlemmarna vid föreningens start för fjorton år sedan: Man såg mot framtiden. Samma gäller även nu.

Wasa-Posten 29.3.1923:

Ungdomsföreningen i Dagsmark hade föranstaltat fest i sin lokal på Palmsöndagen. Festen öppnades med ”Var välkommen envar». Sedan ordf. hälsat de närvarande välkomna, höll folkhögskolföreståndaren Joh. Nyquist föredrag om ”Europas nya karta”, och med anledning därav betonades särskilt Tysklands nödläge. För övrigt upptog programmet »Jag älskar min hembygd», berättelsen »Amaryllis» av Hulda Lillkull, ett litet, teaterstycke, tidning och dans. Tidningen var innehållsrik. Särskilt fäste man sig vid en klart skriven svenskhetsartikel. De tecken, som visar sig bådar gott för framtiden. Att man även börjat förstå nykterhetens värde för folkbildningsarbetet, är glädjande symptom.

Dagsmark by har av ödet och kanske av en mera vaken svenskhetskänsla blivit förskonad från en större finsk bosättning på orten liknande den i Lappfjärd kyrkoby. Men även hit har en och annan suometarian inflyttat under senaste tid. I fjol försåldes en mjölkvarn åt en sådan finsk nationalist, som enligt ryktet hotat med förfinskning av orten på en viss tid. För Dagsmarkborna återstår ej annat än att behandla sådana individer efter förtjänst. Vid behov kunna bönderna begagna sig av kvarnar, som är i svensk ägo. Större vakenhet är på sin plats, när det gäller svenska intressen. Var svensk i handling, ej endast i ord!’

Syd-Österbotten 25.8.1923:

Sågägaren Viktor Nylund fyllde senaste tisdag 50 år och uppvaktades då i sitt hem av talrika ortsbor samt vänner från andra orter. Femtioåringen, som från många håll hyllades med blommor och gåvor, av vilka ortens ungdomsförening överlämnade en smakfull ring, har alltid varit varmt intresserad och verksamt deltagit i allt kulturellt framåtgående.

Syd-Österbotten 14.11.1923:

Nykterhetsfest hölls i Dagsmark å ungdomshemmet söndagen den 11 nov. Programmet upptog föredrag om svenskhet och nykterhet av förest. Joh. Nyquist och om rusdryckernas inverkan på själsförmögenheterna av lär. Joh. Sjöblad, berättelse av lärarinnan T. Ahlskog samt två anslående tablåer, i vilka barn medverkade. Festen var talrikt besökt och kvarlämnade goda intryck. Det vore på tiden, att en uppryckning på nykterhetsområdet skulle ske i alla Lappfjärd-byar. Ett nyktert svenskt folk bör bliva vår lösen.

Wasa-Posten 2.2.1924:

Instruktrisen Blondina Rönnholm giver för närvarande en av sina omtyckta tvåveckors kurser i praktisk kreatursskötsel i Dagsmark by av Lappfjärds socken. Kursen hålls hos Viktor Nylund.

Syd-Österbotten 16.7.1924:

Avskedssamkväm för lärarinnan Tilda Ahlskog, som erhållit pension och lämnar sin tjänst vid Dagsmark högre folkskola, hölls på ungdomshemmet därstädes i söndags kl. 8 e .m. Festlokalen var tillfället till ära vackert dekorerad. Programmet inleddes med sång, varefter sågägare Viktor Nylund höll tal och överlämnade till fröken Ahlskog som en erkänsla och ett minne från ungdomsföreningen och flera andra dagsmarkbor ett guldarmband med ur. Av Hoppets här på orten erhöll hon även en gåva, som överlämnades av en liten flicka. För den storartade festligheten och de oväntade värdefulla gåvorna uttalade fröken Ahlskog djupt rörd sin hjärtligaste tacksägelse och riktade hon sig till sist i ett allvarligt avskedstal till de talrikt församlade byborna.

Fröken Ahlskog har varit lärarinna vid Dagsmark folkskola sedan 1905.

Kaskö Tidning 2.8.1924:

Ett ”hongromål“ och dess följder. Lasskörare från inlandet pläga vid resa genom Lappfjärd vara försedd med lie, med vilken de avbärga gräs åt sina hästar, där de för gott finna. Nyligen gjordes en sådan tjuvbärgning på ett frodigt klöverfält, varefter den utsvultna hästen fick ett så gott mål att han dog redan innan man hunnit genom Dagsmark.

Syd-Österbotten 6.8.1924:

Dagsmark lantmannagille har under denna sommar föranstaltat tävlan i särskilda grenar av jordbruket, bl.a. i välskött träda, välskötta rotfruktsland och grönfoder odling. Vid den syn på ägorna, som förrättades den 3 augusti blev följande personer tilldelade pris.

För välskött träda: I pris Niklas Nyström, II pris Erik Englund, III pris Erik Anders Rosengren och Viktor Långkvist. För välskötta rotfruktsland: I pris Erik Anders Klemets, II pris Erik Englund, III pris Josef Granlund och Niklas Nyström. För grönfoderodling: I pris Josef Granlund II pris Erik Anders Rosengren.

Detta brev i Syd-Österbotten 29.10.1924 torde vara skrivet av folkskollärare Byman:

Brev från Korsbäck.

Det torde vara rätt sällan något nytt från de mindre centrala orterna inom kommunen når den stora allmänheten. Och det finns väl inte heller alltid något särskilt att omtala. Denna gång skall dock ett och annat förtäljas från en mera undanskymd men naturskön skogsby, som ligger några km söderut från Dagsmark. Korsbäck by, som torde vara äldsta boplatsen i Lappfjärd och där man nu och då finner något föremål från stenåldern, är belägen kring det s.k. Storsjö träsk och företer en vacker naturbild, vilken mycket påminner om Nylands backar och höjder. En duktig framåtsträvande befolkning med små välskötta hemman bygger och bor här, en kärnfrisk bondestam som är fullständigt fri från den annorstädes i Österbotten härjande lungsoten.

Ehuru rätt avsides belägen, har byn sedan flera år tillbaka elektrisk belysning. Något som orten hittills saknat är telefon, men sådan inrättas, trots ganska stora kostnader, som bäst. Ett bevis för korsbäckbornas stora bildningsintresse och offervilja är, att egen högre folkskola här för ett år sedan kunde inrättas tack vare ortsbornas villighet att ikläda sig stora kostnader för tillbyggande av småskollokalen. Skolan, vilken tillsvidare verkar som folkskola med förkortad lärokurs har i år 25 elever. Som ett bevis för ungdomens på orten andliga vakenhet må nämnas att nyligen, på initiativ av läraren Byman, bildats en sammanslutning, vilken arbetar för åstadkommandet av ett allmänt lånebibliotek. Anslutningen från de ungas sida har varit glädjande stor, och strävandena ha redan krönts med sådan framgång, att en mindre boksamling kunnat inköpas. Intresset för läsning av böcker och tidningar synes vara allmänt på orten.

Till härnäst.

-n.

Insändare i Syd-Österbotten 11.10.1924, skriven av en ”bondpojke från Lappfjärd, som nyligen tjänat sin värnplikt”:

Lappfjärdsborna och deras skyddskår.

Lappfjärd kyrkoby är en av de större slätterna i svenska Österbotten. Den är omkring 7 km lång och 3 km bred. Till Lappfjärd kommun hör ännu tre större byar Härkmeri, Dagsmark och Mörtmark, vilka med en god jordmån giva goda skördar. Det är därför icke heller att undra över att lappfjärdsborna är jordbrukare, som med stolthet ser ut över sina svajande åkerfält. Den öppna vida slätten har dock icke så starkt tryckt sin prägel på alla lappfjärdsbor. Där finns även affärsmän, som hedra sin hembygd med att idka affärsrörelse med utlänningar så att någon stundom går från gård och grund. Andra tappar därför icke modet utan börjar om igen.

Till sin natur anser lappfjärdsbon sig själv och har även varit ansedd av andra som en av de stoltaste och friaste bland svenskösterbottningar. Han är något otillgänglig, men den, som en gång vunnit hans förtroende, har därigenom också vunnit en trofast vänskap. I Lappfjärd har mycket gott från svunna tider bibehållit sig till våra dagar. Den utomordentligt vackra kvinnodräkten är ännu i fullt bruk. En vackrare allmogebild kan man knappast se än de till sitt utseende vackra lappfjärdsflickorna, när de klädda i sin bygdedräkt är samlade till sina ungdomsmöten.

Lappfjärdsborna satt inte heller i källaren med laddad lodbössa 1918, utan de varmed i de främsta leden vid Finlands rengöring under frihetskriget. Och efter Finlands frihetskrig var Lappfjärds skyddskår även en av de bästa och säkraste skyddskårerna i Österbotten. Men nu i brist på tillräckligt energisk lokalchef har Lappfjärds skyddskår i någon mån gått tillbaka. Eller har Lappfjärds hjältar satt sin tro till Finlands militär? Har man glömt att militären blir dyr, om Finlands värn skall stöda sig på den. Därför bör var och en yrka på, att militären bör grunda sig på allmänt folkvärn. Och år skyddskårsinstitutionen hos oss den naturligaste formen därför. Så länge allmän värnplikt tillämpas, bör tjänstetiden göras möjligast kort. Glöm därför inte heller att frihetskrigets vinningar kan bli i fara, och att skyddskårernas fosterländska storverk kan bli hotat. Röda och bolsjevikiska orosmän försöker allt ännu undergräva Finlands frihet och samhällsordning. Skyddskårerna vill de upplösa, för att sedan få härja med mord, brand och allsköns övervåld.

Vad har vi Lappfärdsbor gjort då för att förhindra samhällets upplösning? Tillhör vi alla Lappfjärdsbor skyddskåren och varför understöder inte alla skyddskåren? Inte tänker vi väl sitta med händerna i kors, när Finlands välfärd står på spel. Så gör inte en, som är från Österbotten.

Stora välövade och starka skyddskårer skall hålla alla röda oroselement och hemmabolsjeviker i styr. Till skyddskårerna hör därför en var, som vill skapa åt vårt land en lycklig och god framtid. Vårt land har inte råd att förlora en enda skyddskårist, än mindre flera. Finlands frihet och samhällslugn är skyddskårernas verk, och deras vilja är, att det verket skall bestå.

Artikel i Syd-Österbotten den 10.12.1924 efter det medborgarmöte som hållits på gamla Majbo:

19241206 Medborgarmöte om missbruk
Kallelse till möte den 6.12.1924.

EFTERFÖLJANSVÄRT.

Medborgarmöte hade anordnats i Dagsmark senaste söndag å ungdomshemmet.

Frågan om spritfloden i bygden diskuterades livligt, och man uttalade den skarpaste protest mot alla spritjobbare, som försumpa bygden med sitt omoraliska hantverk.

Mötet beslöt vända sig till landshövdingen med anhållan cm att denne sänder en nykterhetsdetektiv under minst sex månaders tid till Lappfjärd kommun. Sagda detektiv skulle, trodde man, kunna på ett mycket effektivt sätt hjälpa ordningsmakten, som nu har att kämpa mot stora svårigheter och vidriga förhållanden. För Dagsmark valdes en nykterhetsnämnd på 20 personer, som skulle stå ordningsmakten bi och tillika vara ett moraliskt stöd för en blivande detektiv av den icke undermåliga sorten.

Syd-Österbotten 31.12.1924:

80 år fyllde i lördags sytningsänkan Anna Greta Englund i Dagsmark. Änkan Englund, som är ovanligt kry och rask för så hög ålder, blev på märkesdagen varmt hyllad av barn och barnbarn, släktingar och vänner. (Anna Greta, som tidigare hette Storkull var mor till Viktor Nylund, J.H. Storkull, Erland Norén och Erik Anders Englund)

Syd-Österbotten 10.1.1925:

SVÅR OLYCKA I DAGSMARK I GÅR.

En ung man förlorade synen på båda ögonen och fyra fingrar från ena handen.

Bondesonen Anselm Sandlund i Dagsmark handterade i går på eftermiddagen en gammal dynamitknall, som han trodde vara ofarlig, så oförsiktigt, att knallen exploderade och förstörde hans båda ögon och avslet fyra fingrar från ena handen, Den så svårt förolyckade, som är 23 år gammal, fördes fortast möjligt till sjukhuset i Kristinestad, men kunde hans synförmåga icke räddas.

Sandlund Anselm
Anselm levde 10 år efter den svåra olyckan och han dog i sitt hem på Sunnantillvägen år 1935.
Syd-Österbotten 17.1.1925:

Folkhälsan ordnar Barnavårdskurs i Dagsmark.

Måndagen den 19 januari kl. 7 e. m. begynner syster Helga sin kurs i spädbarnsvård å folkskolan i Dagsmark. Vid sidan av arbetet för tuberkulosens bekämpande är upplysningsarbetet på barnavårdens område det för närvarande viktigaste i vår landsända, och föreningen hoppas under det nya året kunna anordna så många kurser att i alla fall ingen av de mera betydande byarna eller bosättningsområdena inom Lappfjärd och Sideby skola behöva bli glömda.

Syd-Österbotten 24.1.1925:

NYA ANDELSKASSOR BILDADE.

Senaste söndag bildades Sideby kyrkobys andelskassa. Till medlemmar i kassans första styrelse valdes bonden Einar Storsjö, ordf., William Långvik, viceordf., samt Ivar Berglund, Aug. Teir och Hilding Nordgren. Till bokförare utsågs bondesonen Uno Hanses.

Tisdagen den 20 dennes bildades en liknande kassa i Dagsmark. Till medlemmar i styrelsen valdes Erik Englund, ordf., Josef Granlund, viceordf., Viktor Björklund, bokförare, Frans Agnäs och Johan Lillkull. På onsdagen den 21 dennes bildades även i Tjöck en andelskassa. I styrelsen invaldes läraren E. A, Hummelgård, ordf.,handl. Henrik Erlander, viceordf., kommunalnämndsordföranden K, V. Hintz, bokförare, samt bönderna Axel Erlands och Erland Åback.

Syd-Österbotten 31.1.1925:

I Dagsmark by har hållits en kurs i spädbarnsvård, ledd av hälsosyster Helga. Föredrag har hållits om kvällarna, och om dagarna har hon besökt hemmen. Av allt att döma har kursen omfattats med stort intresse av ortsborna. Kursen avslöts med fest på folkskolan den 28 dennes, varvid doktor E. Runeberg höll ett intressant och lärorikt föredrag om de vanligaste folksjukdomarna. Syster Helga talade om betydelsen av föreningen Folkhälsans arbete i våra svenskbygder. Till festprogrammet medverkade även Dagsmark strängband. Sedan ortsbefolkningens tack till kursens ledarinna och doktor Runeberg framburits för deras välvilliga arbete till bygdens fromma, överräcktes en kaffeservis som minnesgåva åt syster Helga. Den stämningsfulla och lärorika festen var ganska talrikt besökt.

Syd-Österbotten 7.2.1925:

Årsmöte höll Dagsmark ungdomsförening sista söndags. Sedan årsberättelsen, kassaställningen och revisorernas utlåtanden blivit upplästa, beviljades styrelsen och kassören full ansvarsfrihet. Till ordf. för inkommande år återvaldes Frans Storkull, till viceordförande återvaldes Artur Rosengren likaså valdes till sekr. Hulda Lillkull, till kassör valdes Emil Nyholm. I styrelsen invaldes Viktor Nylund, Valdemar Rosengren, Selim Lillkull, Anselm Lillkull, Selim Blomkvist, Hilma Agnäs, Elin Lillkull, Amanda Rosengren, Hulda Storkull, Aina Lillkull, Sandra Forsgård, Selma Gröndahl och Ellen Norén, Suppleant blev Julanda Nyros. Till revisorer valdes bönderna Erik Englund och E. A. Bränn med Viktor Björklund som suppleant.

Syd-Österbotten 7.3.1925:

Fest höll ungdomsföreningen i Dagsmark i söndags den 1 mars. Programmet inleddes med ”Modersmålets sång”, varefter föreningens ordf. hälsade festbesökarna välkomna. Sandra Forsgård uppläste föreningens handskrivna tidning, ”Försöka Duger”. Hulda Lillkull läste ur ”Gulnade blad” av Jacob Tegengren om ”Sångens makt.” Så spelades teaterstycket ”Anders ä’ herre han”, vilket utfördes till allmän belåtenhet. Sist sjöngs å scen en kuplett av H. Hemberg och H. Storkull. Därpå vidtog dans till god musik. Ordningen var god, inga berusade märktes. Festen var ej så talrikt besökt som önskligt varit.

Syd-Österbotten 7.3.1925:

Brev från Korsbäck.

Inom vårt lilla bysamhälle råder liv och rörelse. Det måste man säga vid tanke på alla de möten, föredrag, kurser m.m., vilka hållits här under de senaste tiderna. Från hösten allt intill julen hade vi här predikningar, föredrag av prof. Sucksdorff, kurs i spädbarnsvård av hälsosyster Helga, talrika biblioteksmöten o. s. v. Biblioteksföreningen Myran, som bildades den 1 okt. har regelbundet samlats till möten varje onsdagskväll. Det mål denna sammanslutning uppställt för sig, ett allmänt lånebibliotek, har till en del redan uppnåtts, i det att vi f.n. äga ett litet sådant, omfattande 220 band svenskspråkig litteratur. Något understöd från kommunen har biblioteket tills dato inte fått, men det hoppas i stället få understöd av staten för detta år. Biblioteket har även flitigt anlitats av både unga och gamla, som med intresse studerat böckerna.

Som exempel på den stora läslusten må här omnämnas, att en äldre man, som från biblioteket lånat en intressant bok, satt uppe vid densamma till kl. 2 på natten, innan han kunde lämna den. Fastlagstisdagen på kvällen hade biblioteksföreningen en talrikt besökt fest. Det rikhaltiga programmet upptog föredrag om Gammal-Svenskby, dialog, teaterstycke, musik m.m. Stämningen var den bästa, och allt gick städat o. ordentligt till, såsom det anstår svensk ungdom. Det är ett nöje att vara med om fester, där man iakttager mönstergill ordning och där inga spritförbrukande individer störa. Folket i Korsbäck vill, ser man, följa med sin tid, det arbetar målmedvetet och med levande intresse för det allmänna framåtskridandet.

Till härnäst.

Syd-Österbotten 22.7.1925:

Sommarfesten i Dagsmark i lördags gynnades av en utmärkt väderlek, varför densamma var ovanligt talrikt besökt, så att festsalen var till trängsel fylld. Ordningen var hela tiden den bästa, och ordningsmännen behövde inte en enda gång ingripa. Programmet inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter föreningens ordförande Frans Storkull i ett kortare andragande hälsade festbesökarna välkomna. Därpå följde deklamation av Ellen Norén och muntra och skrattretande kupletter av Otto Storfors, som publiken belönade med kraftiga applåder. Lärarinnan Sandra Forsgård uppläste föreningens handskrivna tidning, vilken hon även redigerat och innehöll den både skämtsamma och lärorika uppsatser. Så följde en paus, varunder förfriskningar intogs i den välförsedda buffeten.

Efter pausen sjöng man ”Slumrande toner”. Gunnar Gröndahl uppläste tydligt och klart en skämtsam och intressant berättelse. Otto Storfors föredrog på violin några gamla menuetter och polskor från Lappfjärd, vilka senterades livligt av publiken. Som sista nummer på programmet följde två akters pjäsen ”En riktig kanalje”. Vidtog så dansen, som träddes med liv och lust till inpå småtimmarna. Den ekonomiska behållningen av festen blev god.

Syd-Österbotten 19.8.1925:

EN ORM I BYXFICKAN fick en bonde i Dagsmark senaste vecka, då han var sysselsatt med att skyla korn. Ormen var omkring en halv meter lång. Den hade uppehållit sig i fickan flera timmar, bl. a. under det mannen vilat middag, och upptäcktes, först då han skulle sätta handen i fickan. Ormen fick naturligtvis plikta med livet för sin närgångenhet.

Syd-Österbotten 7.11.1925:

Höstfest hade Dagsmark ungdomsförening Allhelgonadagen, Festen började kl. 8 på kvällen. Programmet inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter föreståndare J. Nyqvist höll ett värmande föredrag om våra nutida skalder och deras arbeten, även riktade han till ungdomen maningsord mot den fördärvbringande spritflodens härjningar i våra bygder. Vackert och känsligt sjöng lärarinnan fröken Daga Kjellberg solo med ackompanjemang på piano av kanter Otto Storfors. Ellen Norén läste föreningens handskrivna tidning ”Försöka Duger”, som innehöll skämtsamma och skrattretande bitar. Efter en kortare paus sjöngs ”Hösten är kommen” varefter fröken Daga Kjellberg, deklamerade ”Döbeln vid Jutas”. Teaterstycket ”Hund och katt” utfördes till allmän belåtenhet och belönades det med skallande skrattsalvor. Sist på programmet dansades en folkdans, som även väckte munterhet bland publiken. Så vidtog dansen till god musik. Dansen fortgick till in på småtimmarna. Ordningen var överhuvudtaget god. Mot slutet förmärktes till allmän förtrytelse dock ett par ynglingar med oklara hjärnor. Festen var ganska talrikt besökt.

Syd-Österbotten 11.11.1925:

Svenska dagen firades den 6 nov. kl. 8 e. m. i Dagsmark på ungdomshemmet med en medborgerlig fest, där allmänheten hade fritt inträde. Festen hade kunnat vara talrikare besökt på denna vår stora samlingsdag. Programmet upptog; Sång (Du gamla du fria), tal av lärare J. Sjöblad, pianomusik av lärarinnan fröken Daga Kjellberg, M. Hanemanns tal uppläste lärarinnan fröken Sandra Forsgård, varpå sjöngs Modersmålets sång, därpå deklamerade fröken Kjellberg ”Torpflickan”, vilken tillika förevisades som tablå. Festen avslöts med ”Vårt land”.

Syd-Österbotten 25.11.1925, insändare skriven av en okänd skyddskårist från Lappfjärd:

Söndagen den 22 november blev en märkesdag för Lappfjärds skyddskår. Gamla och unga Dagsmarksbor hade då stämt möte på ungdomslokalen för att dryfta frågan om återinträdande i skyddskåren. Jag måste bekänna, att jag for ned till Dagsmark med en känsla av misströstan, men då jag trädde in i ungdomslokalens festsal och såg den talrika menighet, som där samlats, blev jag åter glad och förhoppningsfull, och jag tänkte, att icke hava dessa kvinnor, män och ynglingar för ro skull lystrat till uppmaningen att komma samman om ej för att sluta sig enigt kring skyddskårens fana. Och mina förhoppningar kom icke på skam. I Eder fann jag genast den goda österbottningen, som ställer frihet och oberoende framom allt annat. Men alla intriger, allt småsinne måste utmönstras ur det österbottniska kynnet. ”Enighet är styrkans bälte, brödrahat är gift som tär” heter det, inom skyddskåren får inte finnas oenighet, ty den föranleder splittring inom våra led och den kommer de röda elementen i vårt land att jubla högt av skadeglädje. Nej, låtom oss svärja ett fosterbrödralag, som enigt, självförgätet slår vakt kring allas vår moder, fosterjorden.

Syd-Österbotten 24.3.1926:

LAPFFJÄRDS FOLKHÖGSKOLAS LÄRARE OCH ELEVER hade fest på Dagsmark ungdomshem söndagen den 21 mars. Programmet upptog föredrag av föreståndare Joh. Nyquist om Brage och folkdräkterna. Magister E. Karlsson talade om Gustav IV Adolf och maktställningen under hans tid. Sex av skolans elever Bertel Åback, Ester Björkman, Artur Hermans, Gunnar Nybond, Elin Lillkull och Berta Rosendahl, uppträdde med deklamationsnummer. Dessutom spelades teaterstycket ”När drängen blev måg”. Folkdanser, ringlekar och dans gjorde sitt till att trevnaden var allmän och festligheten lyckad. Ungdomsföreningen upplät lokalen gratis och uttalas därför skolans innerliga tack.

Wasa-Posten 1.4.1926:

60 år fyllde i går nämndemannen Viktor Eklund. Han har i sin hembygd Dagsmark gjort sig känd som en rättskaffens odalman och ivrat för folkbildning samt framsteg på olika områden i sin hemkommun. Vi önska den aktade mannen ännu många, lyckliga och ljusa år.

Syd-Österbotten 17.4.1926:

Landshövdingen har beviljat Dagsmarks ungdomsförening tillstånd att för befrämjande av ungdomsföreningens sångkörs strävanden under juni—augusti månader innev. år i Lappfjärd föranstalta ett offentligt lotteri med 6,000 lotter å 1 mark.

Syd-Österbotten 12.5.1926, troligen skrivet av lärare Byman:

Brev från Korsbäck.

När man från Dagsmark kommer över den natursköna, skogsbeklädda Bergåsen, där Korsbäck tar vid, öppnar sig en rätt tilltalande anblick. Josef Nygårds präktiga gård med hans om möda och arbete vittnande välskötta åkerfält. Bortom de vidsträckta fälten ser man en skymt av vida vatten: Lillsjö och Storsjöträsk, vilka genomflytas av Korsbäckån, som för närvarande sväller över sina bräddar.

Vårfloden, som i år här såsom annorstädes är ovanligt, mäktig har lagt under sig ansenliga delar strandmark, och de små ängsladorna ter sig som på vattnet flytande pråmar. Det skall inte dröja många dagar mera, innan träskisen, som redan märkbart krympt ihop, ger sig i väg eller smälter. Då börjar stockflötningen på allvar här, och det blir liv och rörelse på åstränderna och i den annars stilla nejden. Redan dessa dagar har flottningskarlar, bärande de långa kexstängerna, synts i färd med förberedelser för flötningen. På tal om träsket passar jag på att inflika den nog så viktiga anmärkningen, att planer redan länge varit gång att torrlägga detsamma, varigenom inte mindre än c:a 700 tunnland vunnes för odlingen. Torrläggningen är dock självfallet ett kostsamt och med många vanskligheter förenat företag, som kräver sin tid. Träsket kommer emellertid redan inkommande sommar att av lantmätare skiftas, vilket jag ville beteckna såsom ett avsevärt steg framåt mot det egentliga målet, alltså torrläggning. Under vårvintern har byamännen här ofta sammankommit för att dryfta en del ortens näringsliv berörande frågor. Sålunda har man bl. a. rådplägat om behövligheten av en pärthyvel, och har beslut fattats om anskaffandet av en sådan. När en gång pärthyveln kommer i gång här och förser oss med billiga pärtor, är det att hoppas att skolhusets nu rätt bristfälliga pärttak blir ihågkommet.

En för befolkningens ekonomiska förkovran synnerligen viktig fråga är den om inrättandet av ett andelsmejeri i Dagsmark, vilken fråga även diskuterats på vår ort, varifrån man utlovat anslutning till företaget i fråga. Det behöver ju inte särskilt påpekas, vilken oerhört stor betydelse inrättandet av ett mejeri kommer att få för kreatursskötselns uppgivande. Det är att hoppas att företaget, i vars spets bl. a. står en så energisk, insiktsfull och betrodd man som direktör Viktor Nylund, skall krönas med framgång. Enligt vad undertecknad har sig bekant skulle företagets snara realiserande vara absolut säkerställt, om 200 kor fås antecknade.

Beträffande de kulturella strävandena på vår ort vill jag denna gång blott omnämna, att biblioteksföreningen Myran, som fått ett understöd av Svenska Folkskolans Vänner, under den gångna vinterns förlopp målmedvetet verkat for sin sak: allmänt lånebibliotek. De till förmån för biblioteket under terminen förfärdigade handarbetena bortauktioneras någon dag denna månad. Då gäller det för envar att passa på tillfället att köpa ett och annat vackert och nyttigt, sådant som endast flitiga flickhänder kan åstadkomma. Nu och då har under den gångna vintern vår ort ihågkommits av kända lekmannapredikanter, vilkas bibelutläggningar på skollokalen samlat talrika åhörarskaror. Folkskolan, som har reducerad lärokurs och i år haft 21 elever, öppnade den 3 maj dörren för de minsta disciplarna småskolans elever, 10 till antalet. Efter vinterns vila stundar för våra goda ortsbor snart arbetets mödosamma, ansträngande dagar, jag syftar närmast på karlfolket ty kvinnfolket här är, sanningen att säga, både vinter och sommar eller året om överlupet med allehanda göromål: det skall spinnas och vävas, det skall sömmas och lappas, det skall tillredas mat, det skall arbetas i ”nötse”, det skall arbetas på åker och äng. Men aldrig hörs en tillstymmelse till knöt och klagan. Man är allt från farfars och mormors dagar så van med det där myckna och mångahanda. Och arbete är en lust och skänker tillfredsställelse.

Syd-Österbotten 7.7.1926:

Vid sammanträde i måndags i och för skiftning av Dagsmark storsjo träsk, beslöts enhälligt att låta skiftningen bero någon tid, och i stället fortast möjligt förverkliga en av gammalt ifrågasatt åtgärd att torrlägga träsket, varför behöriga papper även tidigare anskaffats. För ansökande av statsbidrag för ändamålet och i övrigt förverkliga beslutet tillsattes en kommitté med direktör Viktor Nylund som ordförande och bönderna Josef Henrik Liljedal, Erland Hammarberg, Erland Lind och Josef Backlund som ledamöter.

Österbottniska Posten 6.8.1926:

Den evangeliska folkhögskolan i Södra Österbotten kommer instundande höst att öppnas och torde densamma åtminstone till en början att bliva vandrande. Skolan förlägges i höst till Dagsmark i Lappfjärd. Till föreståndare för skolan har antagits folkskolläraren J. E. Sjöblad.

Syd-Österbotten 4.9.1926:

65 år fyller i dag bankdirektör J. J. Wadström i Lappfjärd. Herr Wadström har allt sedan han kom till nämnda kommun för omkring 40 år sedan på ett verksamt sätt deltagit i dess kommunala liv. För närvarande är han även kommunalfullmäktiges ordförande och sekreterare. Då han för något år sedan lämnade sin lärartjänst vid Dagsmark folkskola, blev han varmt hyllad av nämnda bysamhälle och f.d. elever, som förärade honom bl. a. en guldklocka. Vi sänder honom vår lyckönskan.

Vasabladet 9.10.1926:

På hösten 1926 inträffade i Lappfjärds flera mord, som det skrevs mycket om. Det som det skrevs mest om var mordet på spritsmugglaren Teppo Karhu och vars kropp sedan hittades nedsänkt med stenar i Lappfjärds å nära Flottbron. Det andra var mordet på skomakaren Aho från Tammerfors som hittades mördad i Härkmeri.

Under de senaste dagarna har en tredje mordaffär upprört sinnena i Lappfjärd. Denna gång gäller det ett barnamord i Dagsmark, för vars utredning bistånd åter påkallats av detektiver från Vasa. För en tid sedan framfödde en ogift flicka i Dagsmark by ett flickebarn. En kvinna, enligt uppgift moder till den man som skulle vara barnets fader var henne behjälplig och åtog sig dessutom att helt och hållet övertaga barnets skötsel tills modern skulle bliva frisk. Då den unga modern senare skulle avhämta sitt barn, möttes hon av förklaringen att detta hade »försvunnit ». Och barnet står ingenstädes att finna. Den mystiska affären, bakom vilken man på goda grunder spårar ett brott, är som bäst under utredning.

Syd-Österbotten skrev 13.10.1926 om: mordet i Dagsmark är att nämna, att det avdagatagna barnet påträffats. Liket hittades i ett dike, icke långt ifrån den gård, i vilken den olyckliga unga kvinnan, som berövats sitt barn, hade tjänat. Kronolänsmannen har anhållit om obduktion av barnets lik.

Kaskö Tidning 9.10.1926:

Den ”evangeliska folkhögskolans” placering i Lappfjärd.

Ett hugg i ryggen mot Lappfjärds folkhögskola.

Finlands svenska folkhögskollärare, samlade till möte i Pargas, har med oro förnummit, att en läroanstalt, som kallar sig ”evangelisk folkhögskola”, med detta läsårs början kommer att begynna sin verksamhet i Lappfjärds socken, i Dagsmark by, blott 9 km. från Lappfjärds svenska folkhögskola. Frånsett att inrättandet av en ny folkhögskola till de 15, som redan är verksamma i de svenska bygderna och vilka som känt kämpar med ekonomiska svårigheter och elevbrist, knappast kan anses fylla ett svenskt kulturbehov, utgör den nya skolans placering just i Dagsmark ett verkligt hugg i ryggen mot Lappfjärds folkhögskola, som nu i 19 års tid under svåra förhållanden utfört en betydande kulturgärning.

Lappfjärds folkhögskola har på grund av sitt snävt tillmätta skoldistrikt haft särskilt svårt att fylla sina skolsalar med det minimum av elever, som fordras för erhållandet av statsunderstöd, och när nu den evangeliska skolan begär sin andel av ungdomen i denna bygd, har Lappfjärds folkhögskola ställts inför det obönhörliga kravet att för alltid stänga sina portar. Ifall Lutherska Evangeliföreningen med denna skola avsett grundandet av en verklig folkhögskola har Finlands svenska folkhögskollärare svårt att förstå, varför denna uppgift inte skulle kunna fyllas av den redan existerande folkhögskolan, men om den evangeliska skolan grundats för att främst befordra Evangeliföreningens särsträvanden, måste namnet ”folkhögskola” i detta fall betecknas som en falsk skylt. Finlands svenska folkhögskollärare har velat bringa dessa allvarliga farhågor till allmänhetens kännedom i förvissningen om att de svenska folkhögskolorna i detta land dock har skapats under så stora uppoffringar och alltjämt ha en så betydande uppgift att fylla, att tillspillogivandet nu av en av dessa faktiskt utgör ett brott. En skola, som tjänar den evangeliska rörelsens intressen må gärna skapas, blott den inte får karaktären av osund konkurrens, som är oförenlig med verklig folkhögskolanda.

Folkhögskollärarmötet i Pargas.

Syd-Österbotten 23.10.1926:

Ungdomsföreningsarbetet, som något försummades under den brådaste tiden, har nu tagit raskare fart. Under september månad avlade föreningen två gästbesök. Tjöck gästades den i 1 september. Festen som inte var så talrikt besökt, på grund av rådande regnväder präglades av den bästa fest- och kamratanda i deras rymliga och hemtrevliga lokal, och får framföras ett hjärtligt tack för det vänliga bemötandet. Hoppas på snart återseende i Dagsmark ungdomshem. Det andra gästbesöket företogs till Kalaks och Tjärlaks U. F. i Närpes den 18 sept. Det rådande fina vädret bidrog till att festen här var ganska talrikt besökt. För den uppskattning som här röntes framförs ett tack. Den 10 okt. hade vi gästbesök av Ömossa u. f. Genom regnväder var festen inte så talrikt besökt som önskligt varit. På programmet, som var rikligt, må särskilt omnämnas det anslående och med intresse åhörda talet av föreningens ordf. G. Videskog. Till allmän förtrytelse avlossade några slynglar på hemvägen de omtalade revolverskotten. De är nog förut så välkända för dylikt, varför betvivlas må om skotten var avsedda för gästerna.

Efter festen tackade Ömossaborna för att de fick komma till Dagsmark men de skrev så här om ordningen:

Ordningen på ungdomshemmet i Dagsmark var ganska god, men tillåter mig i all vänlighet en öppen fråga: Månne revolverskotten efter festens slut hörde till de nog så livliga applåder, varmed vi avtackades, eller var det som avskedssalut vid vårt avtag från ungdomshemmet? Om de respektive revolverhjältarna innehade skjutlov och i så fall, om det är lovligt att skjuta när och var som helst? Så undrar reportern från Ömossa.

Syd-Österbotten 3.11.1926:

Evangeliska folkhögskolans invigning i Dagsmark.

Festligheten begynte kl. 11 på förmiddagen med gudstjänst av prosten J. I. Bäck i Dagsmark bönehus. Härefter upplästes hälsningar, bl. a. en hälsning från föreståndaren för Kristliga folkhögskolan i Sverige. Sedan framfördes ett tack till dagsmarkborna för deras uppoffringar till bönehusets reparation. Härpå följde ett tal av skolans rektor J. Sjöblad, vilket främst riktades till styrelsemedlemmar och elever. Vidare upptogs på programmet solosång, som utfördes synnerligen vackert av fröken Daga Kjellberg. Härpå följde ett föredrag av hr Sjöblad, om förarbetena för skolans grundande, varpå han verkställde upprop av eleverna, som synas vara samlade från alla delar av Svensk-Finland. Antalet anmälda elever var då 31. Förmodligen komma ännu flera elever att anmäla sig. Vidare följde deklamation av fröken Jansson från Kimito. Av representanter från södra Kimito, från Vörå, från Terjärvi och från Kristinestad framfördes hälsningar. Lärarkollegiet, styrelsemedlemmarna samt eleverna blev fotograferade i bönehusets festsal, som var smakfullt dekorerad. Bönehuset ter sig för övrigt hemtrevligt och inbjudande. Efter det att ytterligare ett tal hållits, avslutades högtidligheten med bön av rektor J. Sjöblad.

Syd-Österbotten 13.11.1926:

30-års festen som Dagsmark ungdomsförening firade i söndags, var talrikt besökt av såväl ungdom som äldre personer, oaktat det dåliga vädret. Festen inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd” unisont, ordf. hälsade så festbesökarna välkomna. Festtalet höll rektor J. Nyquist, som med värme och övertygelse framhöll ungdomsföreningarnas fosterländska uppgift. Följde så två föredrag av konsulenter från Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, som för tillfället på föredragsturné var i Dagsmark.

Efter en kaffepaus sjöng herr Otto Storfors solo till pianoackompanjemang. Historiken över föreningens 30-åriga verksamhet upplästes av lärare Henrik Rosenback som även skrivit den. Med en skämtsam monolog uppträdde Selim Blomkvist, varefter det togs en kortare kafferast. Sångkören ledd av kantor O. Storfors lockade därefter publiken till festsalen. Efter körsången framsade Svenska andelsförbundets sekreterare herr August Rosendahl några trevliga deklamationsbitar. Frans Agnäs berättade en munter bygdemålsberättelse. Teaterstycket ”Svartsjuka och kärlek” utfördes till allmän belåtenhet.

Den stämningsfulla festen slutade med en svängom för ungdomen.

Wasa-Posten 7.12.1926:

Drunkningsolycka. Den 30 november drunknade backstugusittaresonen Frans Wiljam Renfors i Dagsmark, Storsjöträsk. Föräldrarna voro borta, då främmande personer kommo till gossens hem och sände honom i ett ärende över träsket med denna sorgliga påföljd. Då föräldrarna senare kommo hem, saknade de gossen och fingo slutligen reda på, att han begivit sig över träsket, men ej återkommit. Till sist konstaterades, att barnet gått ned på den svaga isen. Gossen var mellan 11 och 12 år.

Syd-Österbotten 5.1.1927:

Julfesten, som Dagsmark U. F. firade fjärdedag jul, var ovanligt talrikt besökt och präglades hela tiden av god feststämning.

Programmet inleddes med ”Du gamla du fria”, sjungen unisont. Hälsningstalet hölls av föreningens ordf., vilken talade om julen som glädjens högtid. Därefter utfördes av Åbygg stråkkvartett musik, prestationerna voro riktigt anslående och belönades med ihållande kraftiga applåder. På sitt väl kända sätt sjöng kantor O. Storfors några solosångnummer till piano ackompanjemang. Efter pausen utfördes ett större folkskådespel i tre akter, som fick ett erkännansvärt utförande. Musiken till dansen sköttes av nämnda orkester. Dansen pågick med liv och lust tills in på småtimmarna

Syd-Österbotten 12.2.1927:

ELDSVÅDA I DAGSMARK.

I onsdags på aftonen kl. 9—10 tiden nedbrann hr Emil Nyholms bageri och limonadfabrik i Dagsmark. Man hade tidigare bakat och är det troligt, att elden förorsakats av bakugnens eldning. Byggnaden var uppförd av bräder, varför släckning av elden försvårades, ehuru man hade två sprutor och mycket folk inom kort samlades till stället. Flere brunnar tömdes varför man måste slutligen hämta vatten från ån. Tack vare det energiska släckningsarbetet och vindens riktning, kunde elden begränsas. Hade vinden varit från motsatt håll, skulle sannolikt handlanden E. A, Rosengårds butik, som ligger jämte andra byggnader invid, även blivit lågornas rov.

Obetydligt av lösöret och lagret förmådde man rädda. Tillsammans med hr Nyholms boningshus torde de brunna byggnaderna ha varit försäkrade i National för 44,000 mk och i kommunens brandstodsförening för 22,000 mk.

Syd-Österbotten 26.2.1927:

ÅRSMÖTE HADE DAGSMARK UNGDOMSFÖRENING

den 20 febr. Mötet var fåtaligt besökt. Det öppnades med avsjungandet av ”Var välkommen envar”. Föreningens ordf. Frans Storkull inledde mötet med att kasta en återblick över det gångna året, riktande maningsord till medlemmarna att sträva och arbeta för de goda idéerna. Att leda mötesförhandlingarna utsågs direktör Viktor Nylund. Till att föra protokollet utsågs studeranden Rurik Nylund. Årsberättelsen föredrogs av sekr. Hulda Lillkull och framgick av denna, att föreningsverksamheten under året varit livlig samt att god anda varit rådande. Inalles har föreningen under året anordnat 9 fester däribland tre utflykter till Ömossa den 16 maj, till Tjöck den 11 sept. och till Kalaks den 18 sept. Kassaställningen och revisionsberättelsen genomgingos och beviljades kassören och styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet. Till ordf. för innevarande år valdes Anselm Lillkull. Förutvarande ordf. Frans Storkull, som innehaft ordförandeposten i tre år, avsade sig bestämt återval. Viceordf. blev F. Storkull. Förutvarande sekreteraren Hulda Lillkull återvaldes, likaså kassören Emil Nyholm. I styrelsen valdes: Valdemar Rosengren, Viktor Nylund, Selim Blomkvist, Valter Lindell, Evert Nyholm, Alfred Storkull, Hilma Agnäs, Elin Lillkull, Jenny Sundblom, Aina Lillkull, Julia Norén, Elna Lövdahl, Amanda Rosengren, Hulda Nyholm och Fanny Klemets. En särskild buffetsektion på 16 flickor valdes med Aina Lillkull som föreståndarinna.

För biljettförsäljningen valdes 6 gossar med Selim Blomkvist som kontrollant eller skattmästare. Till kvinnlig överdejour valdes Jenny Sundblom och till manlig Frans Storkull. Redaktören för föreningens handskrivna tidning ”Försöka Duger” skulle väljas kvartalsvis. För första kvartalet valdes Jenny Sundblom. Till att handhava Emil Storkulls sjukhjälpsfond utsågos E. Englund, E. A. Klemets och Axel Forslin.

Revisorer blevo Frans Agnäs, Viktor Björklund och till revisorssuppleant Otto Björklund.

Ordningsmän blev Emil Agnäs, Erik Englund, Axel Forslin, Evert Gröndahl, Frans Agnäs, Viktor Björklund, E. A. Klemets och Emil Nyholm.

Föreningen beslöt att anordna kvartalsmöten i stället för månadsmöten. Medlemmarna har fritt tillträde till dessa möten.

Medlemsavgiften höjdes från 2 mk till 3 mk.

Syd-Österbotten 19.3.1927:

Sedan under detta år till Dagsmark högre folkskola anskaffats en ny orgel, beslöts att skolans gamla orgel, efter nödig remont, överlämnas till ortens lägre folkskola.

Svenska Pressen den 23.3.1927 skriver att Finlands svenska Marthaförbund meddelat att det har bildats en ny Marthaförening och denna gång i Dagsmark.

Syd-Österbotten 9.4.1927:

Vi påminner ytterligare om Åbyggarnas Sång- och musikafton i Dagsmark i morgon kväll. Föret är ju inte så synnerligt gott, men den, som vågar sig ut, torde få en angenäm kväll, ty programmet upptar både orkestermusik, kör- och kvartettsång, deklamation samt föredrag av vår uppskattade talare rektor Nyquist. Det vore gott om allmänheten genom att mangrant deltaga ville visa, att den uppskattar arbetet för sångens och musikens höjande på orten.

Syd-Österbotten 13.4.1927:

Sång- och musikafton hade Åbygg ungdomarna i söndags den 10 april på ungdomshemmet i Dagsmark. Festen, ehuru ej allt för talrikt besökt, präglades av god festanda. Programmet inleddes med Vasa marsch unisont. Hälsningstal hölls av läraren Henrik Rosenback. Så uppträdde såväl blandade som manskören och stråkkvartetten flera gånger. Prestationerna var goda och belönades med rungande applåder. Vidare upptog programmet föredrag av rektor J. Nyquist, som fängslande och medryckande talade om Sveriges nuvarande kungahus. Deklamation utfördes av S. Lillgäls. Sist fick ungdomen en svängom till fin orkestermusik. Åbygg ungdomarna kan känna sig stolta över att i sin lilla by ha både stråkkvartett, blandad kör och manskvartett, något enastående här i södra Österbotten.

Syd-Österbotten 30.4.1927:

Vårfesten, som Dagsmark ungdomsförening hade i söndags den 24 dennes, var alltför talrika besökt.

Festen inleddes med sången ”Vintern rasat ut”. Ordf. Anselm Lillkull hälsade med ett kortare andragande festbesökarna välkomna. Under lärare Henrik Rosenbacks ledning sjöng sångkören. Handskrivna tidningen ”Försöka Duger” upplästes av Jenny Sundblom, vilken även skrivit den, innehållet var gott. Därefter föredrog S. Kronman på violin gamla menuetter, polskor och valser, vilka väckte munterhet bland publiken, belönades med ihållande applåder. Efter en kaffepaus, spelades teaterstycket ”Argsinta Hans och Småsinta Anna”. Stycket var humoristiskt och fick även ett erkännansvärt utförande. Sist dansades till god fiolmusik. Festen präglades av god ordning.

Wasa-Posten 10.5.1927:

Årsavslutning hade Evangeliska folkhögskolan i Dagsmark i lördags. Vid festligheten hölls tal av kyrkoherden Bäck, skolans lärare och pred. Sundström och Långbacka. En elev uppträdde även med tal och tackade lärarna. Elevkören sjöng flera vackra sånger. Även strängbandsmusik förekom. Avslutningsfesten var rätt talrikt besökt. Många var långväga ifrån.

Syd-Österbotten 18.5.1927:

Postforslingen emellan Kristinestad och Storå försiggår härefter med automobil varje söckendag (söckendag = alla vardagar) på följande tider; Avgår från Kristinestad kl. 1 e. m., fr. Lappfjärd kl. 2, från Dagsmark kl. 3,35, från Vanhakylä kl, 3,05, från Villamo kl . 3,30 e, m. och anländer till Storå 3,45 e. m., varifrån posten om måndagarna forslas med häst till Honkajoki kl. 4,15 e. m, Avgår från Storå kl. 8,30 f. m., från Villamo kl. 8,50, från Vanhakylä kl. 9,15, från Dagsmark kl. 9,45, från Lappfjärd kl. 10,50 och anländer till Kristinestad kl. 11,10 f. m,

Under automobiltrafiken avgår posten från Lappfjärd till Sideby kl. 2,30 e, m.

Syd-Österbotten 18.5.1927:

Festen, som Dagsmark ungdomsförening hade senaste lördag kväll, var fåtaligt besökt. Festen inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd’ . Rektor J. Nyquist höll så ett intressant föredrag om sångens och musikens stormän i tiden. Följde så körsång, ledd av läraren Henrik Rosenback. Pianomusik utfördes av fröken Daga Kjellberg och skördade kraftiga applåder Efter kafferasten läste Elna Storkull en berättelse. Sist utfördes ett teaterstycke, som hette ”Kärlekens plågoris” . Dansen till fin musik vidtog därefter och tråddes till något över midnatt. Feststämningen, som annars var god, stördes av några berusade ynglingar. Huruvida dessa oansvariga element skall få kvarstå i föreningen som medlemmar, dryftas på första kvartalsmöte. Hädanefter kommer dylikt att få rättsligt efterspel.

Göken hördes i Härkmeri i måndags.

Syd-Österbotten 15.6.1927.

Kommunalfullmäktige i Lappfjärd konstaterar att åbron på statens väg  i Dagsmark är i uruselt skick och att den bör med det snaraste repareras.

 Syd-Österbotten 20.7.1927, kopierat ur Församlingsbladet:

Vid evangeliska folkhögskolans årsmöte i Helsingfors den 11 juli, behandlades frågan om skolans placering för nästa läsår. Årsmötet var av den åsikten, att folkhögskolan borde bliva stationär och få sitt hem i centrum av det svenska Österbotten. För kommande läsår kunde det dock knappast vara möjligt att finna ett ändamålsenligt eget hem för en stadigvarande skola. Årsmötet hade helst sett att skolan såsom ambulerande i höst förflyttas mera norrut, men lämnade dock styrelsen frihet, att om den finner det nödvändigt ännu ett år arbeta i Dagsmark i Lappfjärd, då det visar sig att evangeliska folkhögskolan samlar evangelisk ungdom från hela svenska bosättningsområdet och inte åstadkommer en minskning i Lappfjärds lokala folkhögskolas elevantal, vilket tvärtom senaste är betydligt ökades.

Styrelsen för folkhögskolan beslöt vid möte omedelbart efter årsmötet att ännu nästa läsår kvarhålla skolan i Dagsmark, emedan ekonomiska hänsyn och svårigheter att annorstädes få lärarkrafter och lokaliteter ansågs, så länge skolan ännu inte har något statsunderstöd, vara nödgande skäl för fasthållandet vid Dagsmark.

Syd-Österbotten 17.8.1927:

Senaste onsdag, då parcellägaren Johannes Jossandt från Korsbäck med häst och kärra befann sig på hemväg från staden, råkade han mellan nämnda by och Dagsmark köra i diket, varvid kärran välte. Personer, som passerade stället, fann Jossandt död i diket. Obduktion har ännu inte ägt rum, men av vissa blodviten att döma, bröt den förolyckade i fallet nacken så att döden torde varit ögonblicklig. Jossandt var 27 år gammal och ogift.

Syd-Österbotten 3.9.1927:

Vi bör komma ihåg att Åbygg Stråkorkester håller sin sommarfest i Dagsmark i dag lördag kl. 8 e. m. Programmet är rikt och omväxlande, bl.a. föredrag av stud. Ellen Nygård, deklamation, sång och musik och …ja mera säga vi inte. I hopp om att alla, som älska sång och musik inte försumma ett tillfälle som detta motser man ett mycket talrikt deltagande. Musikanterna har lovat att göra sitt bästa för kvällens trevnad. Alltså den, som vill ha en trevlig kväll, upp till Dagsmark!

Syd-Österbotten 24.9.1927:

Arbetet för Marthaföreningsverksamheten. I måndags höll ordf. i distriktet doktorinnan E. Runeberg föredrag i Övermark och i torsdags i Dagsmark, varest en ny Marthaförening bildades.

Syd-Österbotten 12.10.1927:

Fest firar Dagsmark Lantmannagille ä ungdomslokalen i lördag. Föredrag hålls av konsulenterna Bäckman och Weegar. Mötet börjar kl. 4 e. m. och festprogrammet kl. 7 e. m. Önskligt är att även kvinnor och ungdom ville infinna sig. Det blir även servering och sist dans.

Den 19.10.1927 skrev Syd-österbotten så här om festen:

Dagsmark Lantmannagille hade senaste torsdag anordnat en lantmannadag på ungdomslokalen med fest på kvällen. Allmänheten hade också ganska talrikt infunnit sig, både gamla och unga, och behållningen av festen blev över all förväntan god. Därför ett tack till alla, som på ett eller annat lätt bidrog till det goda resultatet. Föredrag hölls av konsulenterna Weegar och Bäckman. Diskussionerna var även rätt livliga. Av de utställda lantmannaprodukterna erhöll följande personer pris.

Råg I pris och diplom; E. A. Klemets och Frans Agnäs. II pris: Viktor Björklund, Josef Granlund, Viktor Nyroos och Johannes Hällback. III pris Adelina Lillkull, Josef Strömberg, Frans Holmudd och Axel Forslin.

Korn I pris och diplom: Frans Agnäs och Emil Nybond. II pris: Josef Granlund och J. H. Storkull. III pris: Erik Englund.

Havre I pris: Erik Englund, II pris: J. H. Storkull, III pris: Frans Agnäs.

Blandsäd II pris: E. A. Rosengren.

Ärter I pris: Josef Granlund. Potatis I pris. E. A. Rosengren.

Rovor I pris: Johannes Hällback.

Turnips II pris: Erik Englund och Josef Granlund.

Köksväxter II pris: Hulda Krook.

Under festen på kvällen rådde även ganska god ordning, varför lantmannagillet känner sig mycket nöjd och belåten med sin ”dag”.

Syd-Österbotten 19.11.1927:

Drunkningsolycka inträffade i Dagsmark, Kvarnå i onsdags kl. 1-tiden på dagen. Bonden Karl Henrik Vesterbacks 2 barn, Alfons 6 år och Elmer 4 år, hade begett sig omkring ett par hundra meter från hemmet till ån och där gott ner på den svaga isen. Modern hade saknat dem, men förmodade, att de var i någon granngård. Slutligen gick hon ned till åstranden och där fanns de saknades mössor på isen. Hon tillkallade hjälp och man fick upp de förolyckade, för vattnet var blott 1½ meter djupt, men kl. var då redan 5 på e. m., varför någon återupplivning inte var möjlig. Sålunda åter en dyrköpt varning, att inte beträda svag is. Händelsen har självfallet gjort ett beklämmande intryck på orten och framkallat hos föräldrar och släktingar bitter sorg.

Syd-Österbotten 10.12.1927:

I främmande händer. Bonden Erik Johan Lång i Dagsmark sålde i fredags i förra veckan ½ av sitt hemman till en Peltomaa från Storå för obekant köpesumma. Hemmanet 1/12 mantal har under hundratals år varit i släkten Långs ägo. Tilltaget att nu sälja en del från hemmanet till finnar har väckt stort uppseende i byn. Många svenska köpare, bl. a. Svenska småbruk och egna hem, stod till buds, men dessa fick beskedet, att någon del av hemmanet inte står till salu. (I Dagsmark kallades han ”Kårk-Erk-Jåhan” och var bonde på ett av de större Lång-hemmanen, som låg i Palon nedanför Dragåsen. Erik Johan var gift med Mokkela-Tilda Långfors och i december 1927 sålde han halva sitt hemman åt en Peltomaa från Storå. Detta irriterade den helsvenska byn och tidningarna följde hela tiden med dessa hemmansköp. Flera andra österbottniska kommenterade detta köp med ett ogillande).

Vasabladet som skrev om detta köp, kommenterade saken ännu en gång, den 15.12.1927 så här: Svensk jord i finska händer. Med anledning av en notis ”Svensk jord i finska händer”, som ingick i fredagens nummer av Vasabladet, må meddelas, att A.B. Svenska Småbruks representant den 1 innevarande december besökte bonden Erik Johan Lång i Dagsmark i avsikt att av honom få inköpa hela eller en del av hans hemman. Lång och hans hustru meddelade emellertid, att de inte ännu ämnade sälja någon del av sin lägenhet, förrän möjligen efter något år. Då det inte ligger i bolagets intresse att truga någon svensk att sälja sin jord, så lämnades saken tillsvidare.

Emellertid meddelade tidningarna åtta dagar därefter, att nämnda bonde försålt hälften av sitt hemman till en finne, vilket på det högsta måste förvåna. Lägenheten är i ytterst förfallet skick, men är synnerligen värdefull genom att den har en vid areal god sparad skog, varför man på goda grunder kan anta, att säljaren blivit ordentligt lurad vad priset vidkommer, då han så hastigt utan någon närmare utredande värdering bortslumpat densamma.

Enligt notisen skulle Dagsmark by vara rent svensk, men i verkligheten finnas där utom några självständiga backstuguområden 14 finska hemmansdelar, varav dock 5 stycken är kallrökar. Emellertid är Dagsmark den mest svenska byn i Lappfjärd.

Syd-Österbotten 10.12.1927:

Festen i Dagsmark ungdomsförening i söndags var lyckad och talrikt besökt av såväl äldre som ungdom. Festprogrammet inleddes med modersmålets sång. Rektor J. N y q u i s t höll ett intressant föredrag om de stora trusterna i världen, solosång till pianoackompanjemang sjöngs känsligt och vackert av lärarinnan fröken Daga Kjellberg, på violin föredrog herr S. Kronman några gamla menuetter, vilka senterades livligt av publiken.

Efter en kafferast sjöngs Österbotten, varpå programmet bjöd på deklamation av fröken D. Kjellberg, föredrag av agronom, magister K. Lundgre n, som talade i ett för landsbygden viktigt ämne: boskapsskötseln. Som sista nummer på programmet utfördes teaterstycket ”Doktor Bloms första mottagning”. Festen avslöts med en svängom till god musik.

Syd-Österbotten 14.12.1927:

Flera Dagsmarkbor vistades i Canada och via Syd-Österbotten skickade de hälsningar till bekanta i Dagsmark. Notis ur Syd-Österbotten 14.12.1927:

JULHÄLSNING FRÅN CANADA, VANCOUVER B. C.

En god jul och ett lyckobringande gott nytt år 1928 tillönskas alla släktingar och vänner i Dagsmark samt redaktionen och alla tidningens läsare. E. Nyberg, Viktor Grans, A. Lillsjö, Art. Lillsjö F. Lillsjö, Anselm Viklund och Frans Viklund.

Artikel i ”Finlands jakt- och fisketidskrift” 1.11.1928:

16 FÅR DÖDADE AV HUNDAR.

För bonden V. Storkull i Dagsmark ihjälrevs samtliga hans 16 får den 8 september, sannolikt av hundar. Åt fåren har varit inhägnad en särskild beteshage vid ån, med en lada för dem att tillbringa natten uti. Trots nämnda hage inte ligger längre än omkring tvåhundra meter från gården, har de blodtörstiga odjuren fräckt utfört sin grymma gärning. Man visste ingenting om saken förrän följande dag vid 11-tiden, då några småflickor från en granngård kom och berättade, att tre döda får setts ligga i ån. Man möttes i hagen av en sorglig anblick: de sexton fåren låg strödda kring hagen sönderslitna på det mest ohyggliga sätt, en del hade drivits ut i ån, sedan hundarna först rivit någon lem av dem. Vems hundarna är, vet man inte.

Om odjuren är jakthundar, såsom man har allt skäl att förmoda, bör de utan misskund skjutas, ty det är just genom dylika och andra likartade, av jägarna tolererade ogärningar av deras hundar, som jakten hos oss väcker lantbefolkningens avoghet.

Den här berättelsen av Rurik Nylund publicerades i tidskriften "Budkavlen" 1.1.1929.
Den här berättelsen av Rurik Nylund publicerades i tidskriften ”Budkavlen” 1.1.1929.
Försäkringsbolaget Suomi gav regelbundet ut en tidskrift som hette "Samarbete" och i numret 1.10.1929 publicerades en artikel om folkskolläraren Henrik Rosenback från Perus.
Försäkringsbolaget Suomi gav regelbundet ut en tidskrift som hette ”Samarbete” och i numret 1.10.1929 publicerades en artikel om folkskolläraren Henrik Rosenback från Perus.