Tidningsurklipp från 1920-talet.

1920
1921
1922
1923
1924
1928
1929

Syd-Österbotten 10.1.1925:

SVÅR OLYCKA I DAGSMARK I GÅR.

En ung man förlorade synen på båda ögonen och fyra fingrar från ena handen.

Bondesonen Anselm Sandlund i Dagsmark handterade i går på eftermiddagen en gammal dynamitknall, som han trodde vara ofarlig, så oförsiktigt, att knallen exploderade och förstörde hans båda ögon och avslet fyra fingrar från ena handen, Den så svårt förolyckade, som är 23 år gammal, fördes fortast möjligt till sjukhuset i Kristinestad, men kunde hans synförmåga icke räddas.

Sandlund Anselm
Anselm levde 10 år efter den svåra olyckan och han dog i sitt hem på Sunnantillvägen år 1935.
Syd-Österbotten 17.1.1925:
 

Folkhälsan ordnar Barnavårdskurs i Dagsmark.

Måndagen den 19 januari kl. 7 e. m. begynner syster Helga sin kurs i spädbarnsvård å folkskolan i Dagsmark. Vid sidan av arbetet för tuberkulosens bekämpande är upplysningsarbetet på barnavårdens område det för närvarande viktigaste i vår landsända, och föreningen hoppas under det nya året kunna anordna så många kurser att i alla fall ingen av de mera betydande byarna eller bosättningsområdena inom Lappfjärd och Sideby skola behöva bli glömda.

Syd-Österbotten 24.1.1925:

NYA ANDELSKASSOR BILDADE.

Senaste söndag bildades Sideby kyrkobys andelskassa. Till medlemmar i kassans första styrelse valdes bonden Einar Storsjö, ordf., William Långvik, viceordf., samt Ivar Berglund, Aug. Teir och Hilding Nordgren. Till bokförare utsågs bondesonen Uno Hanses.

Tisdagen den 20 dennes bildades en liknande kassa i Dagsmark. Till medlemmar i styrelsen valdes Erik Englund, ordf., Josef Granlund, viceordf., Viktor Björklund, bokförare, Frans Agnäs och Johan Lillkull. På onsdagen den 21 dennes bildades även i Tjöck en andelskassa. I styrelsen invaldes läraren E. A, Hummelgård, ordf.,handl. Henrik Erlander, viceordf., kommunalnämndsordföranden K, V. Hintz, bokförare, samt bönderna Axel Erlands och Erland Åback.

Syd-Österbotten 31.1.1925:

I Dagsmark by har hållits en kurs i spädbarnsvård, ledd av hälsosyster Helga. Föredrag har hållits om kvällarna, och om dagarna har hon besökt hemmen. Av allt att döma har kursen omfattats med stort intresse av ortsborna. Kursen avslöts med fest på folkskolan den 28 dennes, varvid doktor E. Runeberg höll ett intressant och lärorikt föredrag om de vanligaste folksjukdomarna. Syster Helga talade om betydelsen av föreningen Folkhälsans arbete i våra svenskbygder. Till festprogrammet medverkade även Dagsmark strängband. Sedan ortsbefolkningens tack till kursens ledarinna och doktor Runeberg framburits för deras välvilliga arbete till bygdens fromma, överräcktes en kaffeservis som minnesgåva åt syster Helga. Den stämningsfulla och lärorika festen var ganska talrikt besökt.

Syd-Österbotten 7.2.1925:

Årsmöte höll Dagsmark ungdomsförening sista söndags. Sedan årsberättelsen, kassaställningen och revisorernas utlåtanden blivit upplästa, beviljades styrelsen och kassören full ansvarsfrihet. Till ordf. för inkommande år återvaldes Frans Storkull, till viceordförande återvaldes Artur Rosengren likaså valdes till sekr. Hulda Lillkull, till kassör valdes Emil Nyholm. I styrelsen invaldes Viktor Nylund, Valdemar Rosengren, Selim Lillkull, Anselm Lillkull, Selim Blomkvist, Hilma Agnäs, Elin Lillkull, Amanda Rosengren, Hulda Storkull, Aina Lillkull, Sandra Forsgård, Selma Gröndahl och Ellen Norén, Suppleant blev Julanda Nyros. Till revisorer valdes bönderna Erik Englund och E. A. Bränn med Viktor Björklund som suppleant.

Syd-Österbotten 7.3.1925:

Fest höll ungdomsföreningen i Dagsmark i söndags den 1 mars. Programmet inleddes med ”Modersmålets sång”, varefter föreningens ordf. hälsade festbesökarna välkomna. Sandra Forsgård uppläste föreningens handskrivna tidning, ”Försöka Duger”. Hulda Lillkull läste ur ”Gulnade blad” av Jacob Tegengren om ”Sångens makt.” Så spelades teaterstycket ”Anders ä’ herre han”, vilket utfördes till allmän belåtenhet. Sist sjöngs å scen en kuplett av H. Hemberg och H. Storkull. Därpå vidtog dans till god musik. Ordningen var god, inga berusade märktes. Festen var ej så talrikt besökt som önskligt varit.

Syd-Österbotten 7.3.1925:

Brev från Korsbäck.

Inom vårt lilla bysamhälle råder liv och rörelse. Det måste man säga vid tanke på alla de möten, föredrag, kurser m.m., vilka hållits här under de senaste tiderna. Från hösten allt intill julen hade vi här predikningar, föredrag av prof. Sucksdorff, kurs i spädbarnsvård av hälsosyster Helga, talrika biblioteksmöten o. s. v. Biblioteksföreningen Myran, som bildades den 1 okt. har regelbundet samlats till möten varje onsdagskväll. Det mål denna sammanslutning uppställt för sig, ett allmänt lånebibliotek, har till en del redan uppnåtts, i det att vi f.n. äga ett litet sådant, omfattande 220 band svenskspråkig litteratur. Något understöd från kommunen har biblioteket tills dato inte fått, men det hoppas i stället få understöd av staten för detta år. Biblioteket har även flitigt anlitats av både unga och gamla, som med intresse studerat böckerna.

Som exempel på den stora läslusten må här omnämnas, att en äldre man, som från biblioteket lånat en intressant bok, satt uppe vid densamma till kl. 2 på natten, innan han kunde lämna den. Fastlagstisdagen på kvällen hade biblioteksföreningen en talrikt besökt fest. Det rikhaltiga programmet upptog föredrag om Gammal-Svenskby, dialog, teaterstycke, musik m.m. Stämningen var den bästa, och allt gick städat o. ordentligt till, såsom det anstår svensk ungdom. Det är ett nöje att vara med om fester, där man iakttager mönstergill ordning och där inga spritförbrukande individer störa. Folket i Korsbäck vill, ser man, följa med sin tid, det arbetar målmedvetet och med levande intresse för det allmänna framåtskridandet.

Till härnäst.

Syd-Österbotten 22.7.1925:

Sommarfesten i Dagsmark i lördags gynnades av en utmärkt väderlek, varför densamma var ovanligt talrikt besökt, så att festsalen var till trängsel fylld. Ordningen var hela tiden den bästa, och ordningsmännen behövde inte en enda gång ingripa. Programmet inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter föreningens ordförande Frans Storkull i ett kortare andragande hälsade festbesökarna välkomna. Därpå följde deklamation av Ellen Norén och muntra och skrattretande kupletter av Otto Storfors, som publiken belönade med kraftiga applåder. Lärarinnan Sandra Forsgård uppläste föreningens handskrivna tidning, vilken hon även redigerat och innehöll den både skämtsamma och lärorika uppsatser. Så följde en paus, varunder förfriskningar intogs i den välförsedda buffeten.

Efter pausen sjöng man ”Slumrande toner”. Gunnar Gröndahl uppläste tydligt och klart en skämtsam och intressant berättelse. Otto Storfors föredrog på violin några gamla menuetter och polskor från Lappfjärd, vilka senterades livligt av publiken. Som sista nummer på programmet följde två akters pjäsen ”En riktig kanalje”. Vidtog så dansen, som träddes med liv och lust till inpå småtimmarna. Den ekonomiska behållningen av festen blev god.

Syd-Österbotten 19.8.1925:

EN ORM I BYXFICKAN fick en bonde i Dagsmark senaste vecka, då han var sysselsatt med att skyla korn. Ormen var omkring en halv meter lång. Den hade uppehållit sig i fickan flera timmar, bl. a. under det mannen vilat middag, och upptäcktes, först då han skulle sätta handen i fickan. Ormen fick naturligtvis plikta med livet för sin närgångenhet.

Syd-Österbotten 7.11.1925:

Höstfest hade Dagsmark ungdomsförening Allhelgonadagen, Festen började kl. 8 på kvällen. Programmet inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter föreståndare J. Nyqvist höll ett värmande föredrag om våra nutida skalder och deras arbeten, även riktade han till ungdomen maningsord mot den fördärvbringande spritflodens härjningar i våra bygder. Vackert och känsligt sjöng lärarinnan fröken Daga Kjellberg solo med ackompanjemang på piano av kanter Otto Storfors. Ellen Norén läste föreningens handskrivna tidning ”Försöka Duger”, som innehöll skämtsamma och skrattretande bitar. Efter en kortare paus sjöngs ”Hösten är kommen” varefter fröken Daga Kjellberg, deklamerade ”Döbeln vid Jutas”. Teaterstycket ”Hund och katt” utfördes till allmän belåtenhet och belönades det med skallande skrattsalvor. Sist på programmet dansades en folkdans, som även väckte munterhet bland publiken. Så vidtog dansen till god musik. Dansen fortgick till in på småtimmarna. Ordningen var överhuvudtaget god. Mot slutet förmärktes till allmän förtrytelse dock ett par ynglingar med oklara hjärnor. Festen var ganska talrikt besökt.

Syd-Österbotten 11.11.1925:

Svenska dagen firades den 6 nov. kl. 8 e. m. i Dagsmark på ungdomshemmet med en medborgerlig fest, där allmänheten hade fritt inträde. Festen hade kunnat vara talrikare besökt på denna vår stora samlingsdag. Programmet upptog; Sång (Du gamla du fria), tal av lärare J. Sjöblad, pianomusik av lärarinnan fröken Daga Kjellberg, M. Hanemanns tal uppläste lärarinnan fröken Sandra Forsgård, varpå sjöngs Modersmålets sång, därpå deklamerade fröken Kjellberg ”Torpflickan”, vilken tillika förevisades som tablå. Festen avslöts med ”Vårt land”.

Syd-Österbotten 25.11.1925, insändare skriven av en okänd skyddskårist från Lappfjärd:

Söndagen den 22 november blev en märkesdag för Lappfjärds skyddskår. Gamla och unga Dagsmarksbor hade då stämt möte på ungdomslokalen för att dryfta frågan om återinträdande i skyddskåren. Jag måste bekänna, att jag for ned till Dagsmark med en känsla av misströstan, men då jag trädde in i ungdomslokalens festsal och såg den talrika menighet, som där samlats, blev jag åter glad och förhoppningsfull, och jag tänkte, att icke hava dessa kvinnor, män och ynglingar för ro skull lystrat till uppmaningen att komma samman om ej för att sluta sig enigt kring skyddskårens fana. Och mina förhoppningar kom icke på skam. I Eder fann jag genast den goda österbottningen, som ställer frihet och oberoende framom allt annat. Men alla intriger, allt småsinne måste utmönstras ur det österbottniska kynnet. ”Enighet är styrkans bälte, brödrahat är gift som tär” heter det, inom skyddskåren får inte finnas oenighet, ty den föranleder splittring inom våra led och den kommer de röda elementen i vårt land att jubla högt av skadeglädje. Nej, låtom oss svärja ett fosterbrödralag, som enigt, självförgätet slår vakt kring allas vår moder, fosterjorden.

Syd-Österbotten 24.3.1926:

LAPFFJÄRDS FOLKHÖGSKOLAS LÄRARE OCH ELEVER hade fest på Dagsmark ungdomshem söndagen den 21 mars. Programmet upptog föredrag av föreståndare Joh. Nyquist om Brage och folkdräkterna. Magister E. Karlsson talade om Gustav IV Adolf och maktställningen under hans tid. Sex av skolans elever Bertel Åback, Ester Björkman, Artur Hermans, Gunnar Nybond, Elin Lillkull och Berta Rosendahl, uppträdde med deklamationsnummer. Dessutom spelades teaterstycket ”När drängen blev måg”. Folkdanser, ringlekar och dans gjorde sitt till att trevnaden var allmän och festligheten lyckad. Ungdomsföreningen upplät lokalen gratis och uttalas därför skolans innerliga tack.

Wasa-Posten 1.4.1926:

60 år fyllde i går nämndemannen Viktor Eklund. Han har i sin hembygd Dagsmark gjort sig känd som en rättskaffens odalman och ivrat för folkbildning samt framsteg på olika områden i sin hemkommun. Vi önska den aktade mannen ännu många, lyckliga och ljusa år.

Syd-Österbotten 17.4.1926:

Landshövdingen har beviljat Dagsmarks ungdomsförening tillstånd att för befrämjande av ungdomsföreningens sångkörs strävanden under juni—augusti månader innev. år i Lappfjärd föranstalta ett offentligt lotteri med 6,000 lotter å 1 mark.

Syd-Österbotten 12.5.1926, troligen skrivet av lärare Byman:

Brev från Korsbäck.

När man från Dagsmark kommer över den natursköna, skogsbeklädda Bergåsen, där Korsbäck tar vid, öppnar sig en rätt tilltalande anblick. Josef Nygårds präktiga gård med hans om möda och arbete vittnande välskötta åkerfält. Bortom de vidsträckta fälten ser man en skymt av vida vatten: Lillsjö och Storsjöträsk, vilka genomflytas av Korsbäckån, som för närvarande sväller över sina bräddar.

Vårfloden, som i år här såsom annorstädes är ovanligt, mäktig har lagt under sig ansenliga delar strandmark, och de små ängsladorna ter sig som på vattnet flytande pråmar. Det skall inte dröja många dagar mera, innan träskisen, som redan märkbart krympt ihop, ger sig i väg eller smälter. Då börjar stockflötningen på allvar här, och det blir liv och rörelse på åstränderna och i den annars stilla nejden. Redan dessa dagar har flottningskarlar, bärande de långa kexstängerna, synts i färd med förberedelser för flötningen. På tal om träsket passar jag på att inflika den nog så viktiga anmärkningen, att planer redan länge varit gång att torrlägga detsamma, varigenom inte mindre än c:a 700 tunnland vunnes för odlingen. Torrläggningen är dock självfallet ett kostsamt och med många vanskligheter förenat företag, som kräver sin tid. Träsket kommer emellertid redan inkommande sommar att av lantmätare skiftas, vilket jag ville beteckna såsom ett avsevärt steg framåt mot det egentliga målet, alltså torrläggning. Under vårvintern har byamännen här ofta sammankommit för att dryfta en del ortens näringsliv berörande frågor. Sålunda har man bl. a. rådplägat om behövligheten av en pärthyvel, och har beslut fattats om anskaffandet av en sådan. När en gång pärthyveln kommer i gång här och förser oss med billiga pärtor, är det att hoppas att skolhusets nu rätt bristfälliga pärttak blir ihågkommet.

En för befolkningens ekonomiska förkovran synnerligen viktig fråga är den om inrättandet av ett andelsmejeri i Dagsmark, vilken fråga även diskuterats på vår ort, varifrån man utlovat anslutning till företaget i fråga. Det behöver ju inte särskilt påpekas, vilken oerhört stor betydelse inrättandet av ett mejeri kommer att få för kreatursskötselns uppgivande. Det är att hoppas att företaget, i vars spets bl. a. står en så energisk, insiktsfull och betrodd man som direktör Viktor Nylund, skall krönas med framgång. Enligt vad undertecknad har sig bekant skulle företagets snara realiserande vara absolut säkerställt, om 200 kor fås antecknade.

Beträffande de kulturella strävandena på vår ort vill jag denna gång blott omnämna, att biblioteksföreningen Myran, som fått ett understöd av Svenska Folkskolans Vänner, under den gångna vinterns förlopp målmedvetet verkat for sin sak: allmänt lånebibliotek. De till förmån för biblioteket under terminen förfärdigade handarbetena bortauktioneras någon dag denna månad. Då gäller det för envar att passa på tillfället att köpa ett och annat vackert och nyttigt, sådant som endast flitiga flickhänder kan åstadkomma. Nu och då har under den gångna vintern vår ort ihågkommits av kända lekmannapredikanter, vilkas bibelutläggningar på skollokalen samlat talrika åhörarskaror. Folkskolan, som har reducerad lärokurs och i år haft 21 elever, öppnade den 3 maj dörren för de minsta disciplarna småskolans elever, 10 till antalet. Efter vinterns vila stundar för våra goda ortsbor snart arbetets mödosamma, ansträngande dagar, jag syftar närmast på karlfolket ty kvinnfolket här är, sanningen att säga, både vinter och sommar eller året om överlupet med allehanda göromål: det skall spinnas och vävas, det skall sömmas och lappas, det skall tillredas mat, det skall arbetas i ”nötse”, det skall arbetas på åker och äng. Men aldrig hörs en tillstymmelse till knöt och klagan. Man är allt från farfars och mormors dagar så van med det där myckna och mångahanda. Och arbete är en lust och skänker tillfredsställelse.

Syd-Österbotten 7.7.1926:

Vid sammanträde i måndags i och för skiftning av Dagsmark storsjo träsk, beslöts enhälligt att låta skiftningen bero någon tid, och i stället fortast möjligt förverkliga en av gammalt ifrågasatt åtgärd att torrlägga träsket, varför behöriga papper även tidigare anskaffats. För ansökande av statsbidrag för ändamålet och i övrigt förverkliga beslutet tillsattes en kommitté med direktör Viktor Nylund som ordförande och bönderna Josef Henrik Liljedal, Erland Hammarberg, Erland Lind och Josef Backlund som ledamöter.

Österbottniska Posten 6.8.1926:

Den evangeliska folkhögskolan i Södra Österbotten kommer instundande höst att öppnas och torde densamma åtminstone till en början att bliva vandrande. Skolan förlägges i höst till Dagsmark i Lappfjärd. Till föreståndare för skolan har antagits folkskolläraren J. E. Sjöblad.

Syd-Österbotten 4.9.1926:

65 år fyller i dag bankdirektör J. J. Wadström i Lappfjärd. Herr Wadström har allt sedan han kom till nämnda kommun för omkring 40 år sedan på ett verksamt sätt deltagit i dess kommunala liv. För närvarande är han även kommunalfullmäktiges ordförande och sekreterare. Då han för något år sedan lämnade sin lärartjänst vid Dagsmark folkskola, blev han varmt hyllad av nämnda bysamhälle och f.d. elever, som förärade honom bl. a. en guldklocka. Vi sänder honom vår lyckönskan.

Vasabladet 9.10.1926:

På hösten 1926 inträffade i Lappfjärds flera mord, som det skrevs mycket om. Det som det skrevs mest om var mordet på spritsmugglaren Teppo Karhu och vars kropp sedan hittades nedsänkt med stenar i Lappfjärds å nära Flottbron. Det andra var mordet på skomakaren Aho från Tammerfors som hittades mördad i Härkmeri.

Under de senaste dagarna har en tredje mordaffär upprört sinnena i Lappfjärd. Denna gång gäller det ett barnamord i Dagsmark, för vars utredning bistånd åter påkallats av detektiver från Vasa. För en tid sedan framfödde en ogift flicka i Dagsmark by ett flickebarn. En kvinna, enligt uppgift moder till den man som skulle vara barnets fader var henne behjälplig och åtog sig dessutom att helt och hållet övertaga barnets skötsel tills modern skulle bliva frisk. Då den unga modern senare skulle avhämta sitt barn, möttes hon av förklaringen att detta hade »försvunnit ». Och barnet står ingenstädes att finna. Den mystiska affären, bakom vilken man på goda grunder spårar ett brott, är som bäst under utredning.

Syd-Österbotten skrev 13.10.1926 om: mordet i Dagsmark är att nämna, att det avdagatagna barnet påträffats. Liket hittades i ett dike, icke långt ifrån den gård, i vilken den olyckliga unga kvinnan, som berövats sitt barn, hade tjänat. Kronolänsmannen har anhållit om obduktion av barnets lik.

Kaskö Tidning 9.10.1926:

Den ”evangeliska folkhögskolans” placering i Lappfjärd.

Ett hugg i ryggen mot Lappfjärds folkhögskola.

Finlands svenska folkhögskollärare, samlade till möte i Pargas, har med oro förnummit, att en läroanstalt, som kallar sig ”evangelisk folkhögskola”, med detta läsårs början kommer att begynna sin verksamhet i Lappfjärds socken, i Dagsmark by, blott 9 km. från Lappfjärds svenska folkhögskola. Frånsett att inrättandet av en ny folkhögskola till de 15, som redan är verksamma i de svenska bygderna och vilka som känt kämpar med ekonomiska svårigheter och elevbrist, knappast kan anses fylla ett svenskt kulturbehov, utgör den nya skolans placering just i Dagsmark ett verkligt hugg i ryggen mot Lappfjärds folkhögskola, som nu i 19 års tid under svåra förhållanden utfört en betydande kulturgärning.

Lappfjärds folkhögskola har på grund av sitt snävt tillmätta skoldistrikt haft särskilt svårt att fylla sina skolsalar med det minimum av elever, som fordras för erhållandet av statsunderstöd, och när nu den evangeliska skolan begär sin andel av ungdomen i denna bygd, har Lappfjärds folkhögskola ställts inför det obönhörliga kravet att för alltid stänga sina portar. Ifall Lutherska Evangeliföreningen med denna skola avsett grundandet av en verklig folkhögskola har Finlands svenska folkhögskollärare svårt att förstå, varför denna uppgift inte skulle kunna fyllas av den redan existerande folkhögskolan, men om den evangeliska skolan grundats för att främst befordra Evangeliföreningens särsträvanden, måste namnet ”folkhögskola” i detta fall betecknas som en falsk skylt. Finlands svenska folkhögskollärare har velat bringa dessa allvarliga farhågor till allmänhetens kännedom i förvissningen om att de svenska folkhögskolorna i detta land dock har skapats under så stora uppoffringar och alltjämt ha en så betydande uppgift att fylla, att tillspillogivandet nu av en av dessa faktiskt utgör ett brott. En skola, som tjänar den evangeliska rörelsens intressen må gärna skapas, blott den inte får karaktären av osund konkurrens, som är oförenlig med verklig folkhögskolanda.

Folkhögskollärarmötet i Pargas.

Syd-Österbotten 23.10.1926:

Ungdomsföreningsarbetet, som något försummades under den brådaste tiden, har nu tagit raskare fart. Under september månad avlade föreningen två gästbesök. Tjöck gästades den i 1 september. Festen som inte var så talrikt besökt, på grund av rådande regnväder präglades av den bästa fest- och kamratanda i deras rymliga och hemtrevliga lokal, och får framföras ett hjärtligt tack för det vänliga bemötandet. Hoppas på snart återseende i Dagsmark ungdomshem. Det andra gästbesöket företogs till Kalaks och Tjärlaks U. F. i Närpes den 18 sept. Det rådande fina vädret bidrog till att festen här var ganska talrikt besökt. För den uppskattning som här röntes framförs ett tack. Den 10 okt. hade vi gästbesök av Ömossa u. f. Genom regnväder var festen inte så talrikt besökt som önskligt varit. På programmet, som var rikligt, må särskilt omnämnas det anslående och med intresse åhörda talet av föreningens ordf. G. Videskog. Till allmän förtrytelse avlossade några slynglar på hemvägen de omtalade revolverskotten. De är nog förut så välkända för dylikt, varför betvivlas må om skotten var avsedda för gästerna.

Efter festen tackade Ömossaborna för att de fick komma till Dagsmark men de skrev så här om ordningen:

Ordningen på ungdomshemmet i Dagsmark var ganska god, men tillåter mig i all vänlighet en öppen fråga: Månne revolverskotten efter festens slut hörde till de nog så livliga applåder, varmed vi avtackades, eller var det som avskedssalut vid vårt avtag från ungdomshemmet? Om de respektive revolverhjältarna innehade skjutlov och i så fall, om det är lovligt att skjuta när och var som helst? Så undrar reportern från Ömossa.

Syd-Österbotten 3.11.1926:

Evangeliska folkhögskolans invigning i Dagsmark.

Festligheten begynte kl. 11 på förmiddagen med gudstjänst av prosten J. I. Bäck i Dagsmark bönehus. Härefter upplästes hälsningar, bl. a. en hälsning från föreståndaren för Kristliga folkhögskolan i Sverige. Sedan framfördes ett tack till dagsmarkborna för deras uppoffringar till bönehusets reparation. Härpå följde ett tal av skolans rektor J. Sjöblad, vilket främst riktades till styrelsemedlemmar och elever. Vidare upptogs på programmet solosång, som utfördes synnerligen vackert av fröken Daga Kjellberg. Härpå följde ett föredrag av hr Sjöblad, om förarbetena för skolans grundande, varpå han verkställde upprop av eleverna, som synas vara samlade från alla delar av Svensk-Finland. Antalet anmälda elever var då 31. Förmodligen komma ännu flera elever att anmäla sig. Vidare följde deklamation av fröken Jansson från Kimito. Av representanter från södra Kimito, från Vörå, från Terjärvi och från Kristinestad framfördes hälsningar. Lärarkollegiet, styrelsemedlemmarna samt eleverna blev fotograferade i bönehusets festsal, som var smakfullt dekorerad. Bönehuset ter sig för övrigt hemtrevligt och inbjudande. Efter det att ytterligare ett tal hållits, avslutades högtidligheten med bön av rektor J. Sjöblad.

Syd-Österbotten 13.11.1926:

30-års festen som Dagsmark ungdomsförening firade i söndags, var talrikt besökt av såväl ungdom som äldre personer, oaktat det dåliga vädret. Festen inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd” unisont, ordf. hälsade så festbesökarna välkomna. Festtalet höll rektor J. Nyquist, som med värme och övertygelse framhöll ungdomsföreningarnas fosterländska uppgift. Följde så två föredrag av konsulenter från Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, som för tillfället på föredragsturné var i Dagsmark.

Efter en kaffepaus sjöng herr Otto Storfors solo till pianoackompanjemang. Historiken över föreningens 30-åriga verksamhet upplästes av lärare Henrik Rosenback som även skrivit den. Med en skämtsam monolog uppträdde Selim Blomkvist, varefter det togs en kortare kafferast. Sångkören ledd av kantor O. Storfors lockade därefter publiken till festsalen. Efter körsången framsade Svenska andelsförbundets sekreterare herr August Rosendahl några trevliga deklamationsbitar. Frans Agnäs berättade en munter bygdemålsberättelse. Teaterstycket ”Svartsjuka och kärlek” utfördes till allmän belåtenhet.

Den stämningsfulla festen slutade med en svängom för ungdomen.

Wasa-Posten 7.12.1926:

Drunkningsolycka. Den 30 november drunknade backstugusittaresonen Frans Wiljam Renfors i Dagsmark, Storsjöträsk. Föräldrarna voro borta, då främmande personer kommo till gossens hem och sände honom i ett ärende över träsket med denna sorgliga påföljd. Då föräldrarna senare kommo hem, saknade de gossen och fingo slutligen reda på, att han begivit sig över träsket, men ej återkommit. Till sist konstaterades, att barnet gått ned på den svaga isen. Gossen var mellan 11 och 12 år.

Syd-Österbotten 5.1.1927:

Julfesten, som Dagsmark U. F. firade fjärdedag jul, var ovanligt talrikt besökt och präglades hela tiden av god feststämning.

Programmet inleddes med ”Du gamla du fria”, sjungen unisont. Hälsningstalet hölls av föreningens ordf., vilken talade om julen som glädjens högtid. Därefter utfördes av Åbygg stråkkvartett musik, prestationerna voro riktigt anslående och belönades med ihållande kraftiga applåder. På sitt väl kända sätt sjöng kantor O. Storfors några solosångnummer till piano ackompanjemang. Efter pausen utfördes ett större folkskådespel i tre akter, som fick ett erkännansvärt utförande. Musiken till dansen sköttes av nämnda orkester. Dansen pågick med liv och lust tills in på småtimmarna

Syd-Österbotten 12.2.1927:

ELDSVÅDA I DAGSMARK.

I onsdags på aftonen kl. 9—10 tiden nedbrann hr Emil Nyholms bageri och limonadfabrik i Dagsmark. Man hade tidigare bakat och är det troligt, att elden förorsakats av bakugnens eldning. Byggnaden var uppförd av bräder, varför släckning av elden försvårades, ehuru man hade två sprutor och mycket folk inom kort samlades till stället. Flere brunnar tömdes varför man måste slutligen hämta vatten från ån. Tack vare det energiska släckningsarbetet och vindens riktning, kunde elden begränsas. Hade vinden varit från motsatt håll, skulle sannolikt handlanden E. A, Rosengårds butik, som ligger jämte andra byggnader invid, även blivit lågornas rov.

Obetydligt av lösöret och lagret förmådde man rädda. Tillsammans med hr Nyholms boningshus torde de brunna byggnaderna ha varit försäkrade i National för 44,000 mk och i kommunens brandstodsförening för 22,000 mk.

Syd-Österbotten 26.2.1927:

ÅRSMÖTE HADE DAGSMARK UNGDOMSFÖRENING

den 20 febr. Mötet var fåtaligt besökt. Det öppnades med avsjungandet av ”Var välkommen envar”. Föreningens ordf. Frans Storkull inledde mötet med att kasta en återblick över det gångna året, riktande maningsord till medlemmarna att sträva och arbeta för de goda idéerna. Att leda mötesförhandlingarna utsågs direktör Viktor Nylund. Till att föra protokollet utsågs studeranden Rurik Nylund. Årsberättelsen föredrogs av sekr. Hulda Lillkull och framgick av denna, att föreningsverksamheten under året varit livlig samt att god anda varit rådande. Inalles har föreningen under året anordnat 9 fester däribland tre utflykter till Ömossa den 16 maj, till Tjöck den 11 sept. och till Kalaks den 18 sept. Kassaställningen och revisionsberättelsen genomgingos och beviljades kassören och styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet. Till ordf. för innevarande år valdes Anselm Lillkull. Förutvarande ordf. Frans Storkull, som innehaft ordförandeposten i tre år, avsade sig bestämt återval. Viceordf. blev F. Storkull. Förutvarande sekreteraren Hulda Lillkull återvaldes, likaså kassören Emil Nyholm. I styrelsen valdes: Valdemar Rosengren, Viktor Nylund, Selim Blomkvist, Valter Lindell, Evert Nyholm, Alfred Storkull, Hilma Agnäs, Elin Lillkull, Jenny Sundblom, Aina Lillkull, Julia Norén, Elna Lövdahl, Amanda Rosengren, Hulda Nyholm och Fanny Klemets. En särskild buffetsektion på 16 flickor valdes med Aina Lillkull som föreståndarinna.

För biljettförsäljningen valdes 6 gossar med Selim Blomkvist som kontrollant eller skattmästare. Till kvinnlig överdejour valdes Jenny Sundblom och till manlig Frans Storkull. Redaktören för föreningens handskrivna tidning ”Försöka Duger” skulle väljas kvartalsvis. För första kvartalet valdes Jenny Sundblom. Till att handhava Emil Storkulls sjukhjälpsfond utsågos E. Englund, E. A. Klemets och Axel Forslin.

Revisorer blevo Frans Agnäs, Viktor Björklund och till revisorssuppleant Otto Björklund.

Ordningsmän blev Emil Agnäs, Erik Englund, Axel Forslin, Evert Gröndahl, Frans Agnäs, Viktor Björklund, E. A. Klemets och Emil Nyholm.

Föreningen beslöt att anordna kvartalsmöten i stället för månadsmöten. Medlemmarna har fritt tillträde till dessa möten.

Medlemsavgiften höjdes från 2 mk till 3 mk.

Syd-Österbotten 19.3.1927:

Sedan under detta år till Dagsmark högre folkskola anskaffats en ny orgel, beslöts att skolans gamla orgel, efter nödig remont, överlämnas till ortens lägre folkskola.

Svenska Pressen den 23.3.1927 skriver att Finlands svenska Marthaförbund meddelat att det har bildats en ny Marthaförening och denna gång i Dagsmark.

Syd-Österbotten 9.4.1927:

Vi påminner ytterligare om Åbyggarnas Sång- och musikafton i Dagsmark i morgon kväll. Föret är ju inte så synnerligt gott, men den, som vågar sig ut, torde få en angenäm kväll, ty programmet upptar både orkestermusik, kör- och kvartettsång, deklamation samt föredrag av vår uppskattade talare rektor Nyquist. Det vore gott om allmänheten genom att mangrant deltaga ville visa, att den uppskattar arbetet för sångens och musikens höjande på orten.

Syd-Österbotten 13.4.1927:

Sång- och musikafton hade Åbygg ungdomarna i söndags den 10 april på ungdomshemmet i Dagsmark. Festen, ehuru ej allt för talrikt besökt, präglades av god festanda. Programmet inleddes med Vasa marsch unisont. Hälsningstal hölls av läraren Henrik Rosenback. Så uppträdde såväl blandade som manskören och stråkkvartetten flera gånger. Prestationerna var goda och belönades med rungande applåder. Vidare upptog programmet föredrag av rektor J. Nyquist, som fängslande och medryckande talade om Sveriges nuvarande kungahus. Deklamation utfördes av S. Lillgäls. Sist fick ungdomen en svängom till fin orkestermusik. Åbygg ungdomarna kan känna sig stolta över att i sin lilla by ha både stråkkvartett, blandad kör och manskvartett, något enastående här i södra Österbotten.

Syd-Österbotten 30.4.1927:

Vårfesten, som Dagsmark ungdomsförening hade i söndags den 24 dennes, var alltför talrika besökt.

Festen inleddes med sången ”Vintern rasat ut”. Ordf. Anselm Lillkull hälsade med ett kortare andragande festbesökarna välkomna. Under lärare Henrik Rosenbacks ledning sjöng sångkören. Handskrivna tidningen ”Försöka Duger” upplästes av Jenny Sundblom, vilken även skrivit den, innehållet var gott. Därefter föredrog S. Kronman på violin gamla menuetter, polskor och valser, vilka väckte munterhet bland publiken, belönades med ihållande applåder. Efter en kaffepaus, spelades teaterstycket ”Argsinta Hans och Småsinta Anna”. Stycket var humoristiskt och fick även ett erkännansvärt utförande. Sist dansades till god fiolmusik. Festen präglades av god ordning.

Wasa-Posten 10.5.1927:

Årsavslutning hade Evangeliska folkhögskolan i Dagsmark i lördags. Vid festligheten hölls tal av kyrkoherden Bäck, skolans lärare och pred. Sundström och Långbacka. En elev uppträdde även med tal och tackade lärarna. Elevkören sjöng flera vackra sånger. Även strängbandsmusik förekom. Avslutningsfesten var rätt talrikt besökt. Många var långväga ifrån.

Syd-Österbotten 18.5.1927:

Postforslingen emellan Kristinestad och Storå försiggår härefter med automobil varje söckendag (söckendag = alla vardagar) på följande tider; Avgår från Kristinestad kl. 1 e. m., fr. Lappfjärd kl. 2, från Dagsmark kl. 3,35, från Vanhakylä kl, 3,05, från Villamo kl . 3,30 e, m. och anländer till Storå 3,45 e. m., varifrån posten om måndagarna forslas med häst till Honkajoki kl. 4,15 e. m, Avgår från Storå kl. 8,30 f. m., från Villamo kl. 8,50, från Vanhakylä kl. 9,15, från Dagsmark kl. 9,45, från Lappfjärd kl. 10,50 och anländer till Kristinestad kl. 11,10 f. m,

Under automobiltrafiken avgår posten från Lappfjärd till Sideby kl. 2,30 e, m.

Syd-Österbotten 18.5.1927:

Festen, som Dagsmark ungdomsförening hade senaste lördag kväll, var fåtaligt besökt. Festen inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd’ . Rektor J. Nyquist höll så ett intressant föredrag om sångens och musikens stormän i tiden. Följde så körsång, ledd av läraren Henrik Rosenback. Pianomusik utfördes av fröken Daga Kjellberg och skördade kraftiga applåder Efter kafferasten läste Elna Storkull en berättelse. Sist utfördes ett teaterstycke, som hette ”Kärlekens plågoris” . Dansen till fin musik vidtog därefter och tråddes till något över midnatt. Feststämningen, som annars var god, stördes av några berusade ynglingar. Huruvida dessa oansvariga element skall få kvarstå i föreningen som medlemmar, dryftas på första kvartalsmöte. Hädanefter kommer dylikt att få rättsligt efterspel.

Göken hördes i Härkmeri i måndags.

Syd-Österbotten 15.6.1927.

Kommunalfullmäktige i Lappfjärd konstaterar att åbron på statens väg  i Dagsmark är i uruselt skick och att den bör med det snaraste repareras.

 Syd-Österbotten 20.7.1927, kopierat ur Församlingsbladet:

Vid evangeliska folkhögskolans årsmöte i Helsingfors den 11 juli, behandlades frågan om skolans placering för nästa läsår. Årsmötet var av den åsikten, att folkhögskolan borde bliva stationär och få sitt hem i centrum av det svenska Österbotten. För kommande läsår kunde det dock knappast vara möjligt att finna ett ändamålsenligt eget hem för en stadigvarande skola. Årsmötet hade helst sett att skolan såsom ambulerande i höst förflyttas mera norrut, men lämnade dock styrelsen frihet, att om den finner det nödvändigt ännu ett år arbeta i Dagsmark i Lappfjärd, då det visar sig att evangeliska folkhögskolan samlar evangelisk ungdom från hela svenska bosättningsområdet och inte åstadkommer en minskning i Lappfjärds lokala folkhögskolas elevantal, vilket tvärtom senaste är betydligt ökades.

Styrelsen för folkhögskolan beslöt vid möte omedelbart efter årsmötet att ännu nästa läsår kvarhålla skolan i Dagsmark, emedan ekonomiska hänsyn och svårigheter att annorstädes få lärarkrafter och lokaliteter ansågs, så länge skolan ännu inte har något statsunderstöd, vara nödgande skäl för fasthållandet vid Dagsmark.

Syd-Österbotten 17.8.1927:

Senaste onsdag, då parcellägaren Johannes Jossandt från Korsbäck med häst och kärra befann sig på hemväg från staden, råkade han mellan nämnda by och Dagsmark köra i diket, varvid kärran välte. Personer, som passerade stället, fann Jossandt död i diket. Obduktion har ännu inte ägt rum, men av vissa blodviten att döma, bröt den förolyckade i fallet nacken så att döden torde varit ögonblicklig. Jossandt var 27 år gammal och ogift.

Syd-Österbotten 3.9.1927:

Vi bör komma ihåg att Åbygg Stråkorkester håller sin sommarfest i Dagsmark i dag lördag kl. 8 e. m. Programmet är rikt och omväxlande, bl.a. föredrag av stud. Ellen Nygård, deklamation, sång och musik och …ja mera säga vi inte. I hopp om att alla, som älska sång och musik inte försumma ett tillfälle som detta motser man ett mycket talrikt deltagande. Musikanterna har lovat att göra sitt bästa för kvällens trevnad. Alltså den, som vill ha en trevlig kväll, upp till Dagsmark!

Syd-Österbotten 24.9.1927:

Arbetet för Marthaföreningsverksamheten. I måndags höll ordf. i distriktet doktorinnan E. Runeberg föredrag i Övermark och i torsdags i Dagsmark, varest en ny Marthaförening bildades.

Syd-Österbotten 12.10.1927:

Fest firar Dagsmark Lantmannagille ä ungdomslokalen i lördag. Föredrag hålls av konsulenterna Bäckman och Weegar. Mötet börjar kl. 4 e. m. och festprogrammet kl. 7 e. m. Önskligt är att även kvinnor och ungdom ville infinna sig. Det blir även servering och sist dans.

Den 19.10.1927 skrev Syd-österbotten så här om festen:

Dagsmark Lantmannagille hade senaste torsdag anordnat en lantmannadag på ungdomslokalen med fest på kvällen. Allmänheten hade också ganska talrikt infunnit sig, både gamla och unga, och behållningen av festen blev över all förväntan god. Därför ett tack till alla, som på ett eller annat lätt bidrog till det goda resultatet. Föredrag hölls av konsulenterna Weegar och Bäckman. Diskussionerna var även rätt livliga. Av de utställda lantmannaprodukterna erhöll följande personer pris.

Råg I pris och diplom; E. A. Klemets och Frans Agnäs. II pris: Viktor Björklund, Josef Granlund, Viktor Nyroos och Johannes Hällback. III pris Adelina Lillkull, Josef Strömberg, Frans Holmudd och Axel Forslin.

Korn I pris och diplom: Frans Agnäs och Emil Nybond. II pris: Josef Granlund och J. H. Storkull. III pris: Erik Englund.

Havre I pris: Erik Englund, II pris: J. H. Storkull, III pris: Frans Agnäs.

Blandsäd II pris: E. A. Rosengren.

Ärter I pris: Josef Granlund. Potatis I pris. E. A. Rosengren.

Rovor I pris: Johannes Hällback.

Turnips II pris: Erik Englund och Josef Granlund.

Köksväxter II pris: Hulda Krook.

Under festen på kvällen rådde även ganska god ordning, varför lantmannagillet känner sig mycket nöjd och belåten med sin ”dag”.

Syd-Österbotten 19.11.1927:

Drunkningsolycka inträffade i Dagsmark, Kvarnå i onsdags kl. 1-tiden på dagen. Bonden Karl Henrik Vesterbacks 2 barn, Alfons 6 år och Elmer 4 år, hade begett sig omkring ett par hundra meter från hemmet till ån och där gott ner på den svaga isen. Modern hade saknat dem, men förmodade, att de var i någon granngård. Slutligen gick hon ned till åstranden och där fanns de saknades mössor på isen. Hon tillkallade hjälp och man fick upp de förolyckade, för vattnet var blott 1½ meter djupt, men kl. var då redan 5 på e. m., varför någon återupplivning inte var möjlig. Sålunda åter en dyrköpt varning, att inte beträda svag is. Händelsen har självfallet gjort ett beklämmande intryck på orten och framkallat hos föräldrar och släktingar bitter sorg.

Syd-Österbotten 10.12.1927:

I främmande händer. Bonden Erik Johan Lång i Dagsmark sålde i fredags i förra veckan ½ av sitt hemman till en Peltomaa från Storå för obekant köpesumma. Hemmanet 1/12 mantal har under hundratals år varit i släkten Långs ägo. Tilltaget att nu sälja en del från hemmanet till finnar har väckt stort uppseende i byn. Många svenska köpare, bl. a. Svenska småbruk och egna hem, stod till buds, men dessa fick beskedet, att någon del av hemmanet inte står till salu. (I Dagsmark kallades han ”Kårk-Erk-Jåhan” och var bonde på ett av de större Lång-hemmanen, som låg i Palon nedanför Dragåsen. Erik Johan var gift med Mokkela-Tilda Långfors och i december 1927 sålde han halva sitt hemman åt en Peltomaa från Storå. Detta irriterade den helsvenska byn och tidningarna följde hela tiden med dessa hemmansköp. Flera andra österbottniska kommenterade detta köp med ett ogillande).

Vasabladet som skrev om detta köp, kommenterade saken ännu en gång, den 15.12.1927 så här: Svensk jord i finska händer. Med anledning av en notis ”Svensk jord i finska händer”, som ingick i fredagens nummer av Vasabladet, må meddelas, att A.B. Svenska Småbruks representant den 1 innevarande december besökte bonden Erik Johan Lång i Dagsmark i avsikt att av honom få inköpa hela eller en del av hans hemman. Lång och hans hustru meddelade emellertid, att de inte ännu ämnade sälja någon del av sin lägenhet, förrän möjligen efter något år. Då det inte ligger i bolagets intresse att truga någon svensk att sälja sin jord, så lämnades saken tillsvidare.

Emellertid meddelade tidningarna åtta dagar därefter, att nämnda bonde försålt hälften av sitt hemman till en finne, vilket på det högsta måste förvåna. Lägenheten är i ytterst förfallet skick, men är synnerligen värdefull genom att den har en vid areal god sparad skog, varför man på goda grunder kan anta, att säljaren blivit ordentligt lurad vad priset vidkommer, då han så hastigt utan någon närmare utredande värdering bortslumpat densamma.

Enligt notisen skulle Dagsmark by vara rent svensk, men i verkligheten finnas där utom några självständiga backstuguområden 14 finska hemmansdelar, varav dock 5 stycken är kallrökar. Emellertid är Dagsmark den mest svenska byn i Lappfjärd.

Syd-Österbotten 10.12.1927:

Festen i Dagsmark ungdomsförening i söndags var lyckad och talrikt besökt av såväl äldre som ungdom. Festprogrammet inleddes med modersmålets sång. Rektor J. N y q u i s t höll ett intressant föredrag om de stora trusterna i världen, solosång till pianoackompanjemang sjöngs känsligt och vackert av lärarinnan fröken Daga Kjellberg, på violin föredrog herr S. Kronman några gamla menuetter, vilka senterades livligt av publiken.

Efter en kafferast sjöngs Österbotten, varpå programmet bjöd på deklamation av fröken D. Kjellberg, föredrag av agronom, magister K. Lundgre n, som talade i ett för landsbygden viktigt ämne: boskapsskötseln. Som sista nummer på programmet utfördes teaterstycket ”Doktor Bloms första mottagning”. Festen avslöts med en svängom till god musik.

Syd-Österbotten 14.12.1927:

Flera Dagsmarkbor vistades i Canada och via Syd-Österbotten skickade de hälsningar till bekanta i Dagsmark. Notis ur Syd-Österbotten 14.12.1927:

JULHÄLSNING FRÅN CANADA, VANCOUVER B. C.

En god jul och ett lyckobringande gott nytt år 1928 tillönskas alla släktingar och vänner i Dagsmark samt redaktionen och alla tidningens läsare. E. Nyberg, Viktor Grans, A. Lillsjö, Art. Lillsjö F. Lillsjö, Anselm Viklund och Frans Viklund.

 

Den här berättelsen av Rurik Nylund publicerades i tidskriften "Budkavlen" 1.1.1929.
Den här berättelsen av Rurik Nylund publicerades i tidskriften ”Budkavlen” 1.1.1929.
Försäkringsbolaget Suomi gav regelbundet ut en tidskrift som hette "Samarbete" och i numret 1.10.1929 publicerades en artikel om folkskolläraren Henrik Rosenback från Perus.
Försäkringsbolaget Suomi gav regelbundet ut en tidskrift som hette ”Samarbete” och i numret 1.10.1929 publicerades en artikel om folkskolläraren Henrik Rosenback från Perus.

Syd-Österbotten 2.2.1929:

SKJUTTÄVLAN I DAGSMARK.

Senaste söndag hade Dagsmark skyddskårsavdelning prisskjuttävlan på 300 m. i 10 ringad tavla. Resultaten för de fem bästa blev: 1) Valter Lindell 39 p.; 2) Artur Storkull 33 p.; 3) Leander Nyholm 28 p.; 4) Emil Lövgren 28 p. ; 5) Lennart Nyström 20 p.