Tidningsartiklar från år 1925.

Syd-Österbotten 10.1.1925:

SVÅR OLYCKA I DAGSMARK I GÅR.

En ung man förlorade synen på båda ögonen och fyra fingrar från ena handen.

Bondesonen Anselm Sandlund i Dagsmark handterade i går på eftermiddagen en gammal dynamitknall, som han trodde vara ofarlig, så oförsiktigt, att knallen exploderade och förstörde hans båda ögon och avslet fyra fingrar från ena handen, Den så svårt förolyckade, som är 23 år gammal, fördes fortast möjligt till sjukhuset i Kristinestad, men kunde hans synförmåga icke räddas.

Syd-Österbotten 17.1.1925:

Folkhälsan ordnar Barnavårdskurs i Dagsmark.

Måndagen den 19 januari kl. 7 e. m. begynner syster Helga sin kurs i spädbarnsvård å folkskolan i Dagsmark. Vid sidan av arbetet för tuberkulosens bekämpande är upplysningsarbetet på barnavårdens område det för närvarande viktigaste i vår landsända, och föreningen hoppas under det nya året kunna anordna så många kurser att i alla fall ingen av de mera betydande byarna eller bosättningsområdena inom Lappfjärd och Sideby skola behöva bli glömda.

Syd-Österbotten 24.1.1925:

NYA ANDELSKASSOR BILDADE.

Senaste söndag bildades Sideby kyrkobys andelskassa. Till medlemmar i kassans första styrelse valdes bonden Einar Storsjö, ordf., William Långvik, viceordf., samt Ivar Berglund, Aug. Teir och Hilding Nordgren. Till bokförare utsågs bondesonen Uno Hanses.

Tisdagen den 20 dennes bildades en liknande kassa i Dagsmark. Till medlemmar i styrelsen valdes Erik Englund, ordf., Josef Granlund, viceordf., Viktor Björklund, bokförare, Frans Agnäs och Johan Lillkull. På onsdagen den 21 dennes bildades även i Tjöck en andelskassa. I styrelsen invaldes läraren E. A, Hummelgård, ordf.,handl. Henrik Erlander, viceordf., kommunalnämndsordföranden K, V. Hintz, bokförare, samt bönderna Axel Erlands och Erland Åback.

Syd-Österbotten 31.1.1925:

I Dagsmark by har hållits en kurs i spädbarnsvård, ledd av hälsosyster Helga. Föredrag har hållits om kvällarna, och om dagarna har hon besökt hemmen. Av allt att döma har kursen omfattats med stort intresse av ortsborna. Kursen avslöts med fest på folkskolan den 28 dennes, varvid doktor E. Runeberg höll ett intressant och lärorikt föredrag om de vanligaste folksjukdomarna. Syster Helga talade om betydelsen av föreningen Folkhälsans arbete i våra svenskbygder. Till festprogrammet medverkade även Dagsmark strängband. Sedan ortsbefolkningens tack till kursens ledarinna och doktor Runeberg framburits för deras välvilliga arbete till bygdens fromma, överräcktes en kaffeservis som minnesgåva åt syster Helga. Den stämningsfulla och lärorika festen var ganska talrikt besökt.

Syd-Österbotten 7.2.1925:

Årsmöte höll Dagsmark ungdomsförening sista söndags. Sedan årsberättelsen, kassaställningen och revisorernas utlåtanden blivit upplästa, beviljades styrelsen och kassören full ansvarsfrihet. Till ordf. för inkommande år återvaldes Frans Storkull, till viceordförande återvaldes Artur Rosengren likaså valdes till sekr. Hulda Lillkull, till kassör valdes Emil Nyholm. I styrelsen invaldes Viktor Nylund, Valdemar Rosengren, Selim Lillkull, Anselm Lillkull, Selim Blomkvist, Hilma Agnäs, Elin Lillkull, Amanda Rosengren, Hulda Storkull, Aina Lillkull, Sandra Forsgård, Selma Gröndahl och Ellen Norén, Suppleant blev Julanda Nyros. Till revisorer valdes bönderna Erik Englund och E. A. Bränn med Viktor Björklund som suppleant.

Syd-Österbotten 7.3.1925:

Fest höll ungdomsföreningen i Dagsmark i söndags den 1 mars. Programmet inleddes med ”Modersmålets sång”, varefter föreningens ordf. hälsade festbesökarna välkomna. Sandra Forsgård uppläste föreningens handskrivna tidning, ”Försöka Duger”. Hulda Lillkull läste ur ”Gulnade blad” av Jacob Tegengren om ”Sångens makt.” Så spelades teaterstycket ”Anders ä’ herre han”, vilket utfördes till allmän belåtenhet. Sist sjöngs å scen en kuplett av H. Hemberg och H. Storkull. Därpå vidtog dans till god musik. Ordningen var god, inga berusade märktes. Festen var ej så talrikt besökt som önskligt varit.

Syd-Österbotten 7.3.1925:

Brev från Korsbäck.

Inom vårt lilla bysamhälle råder liv och rörelse. Det måste man säga vid tanke på alla de möten, föredrag, kurser m.m., vilka hållits här under de senaste tiderna. Från hösten allt intill julen hade vi här predikningar, föredrag av prof. Sucksdorff, kurs i spädbarnsvård av hälsosyster Helga, talrika biblioteksmöten o. s. v. Biblioteksföreningen Myran, som bildades den 1 okt. har regelbundet samlats till möten varje onsdagskväll. Det mål denna sammanslutning uppställt för sig, ett allmänt lånebibliotek, har till en del redan uppnåtts, i det att vi f.n. äga ett litet sådant, omfattande 220 band svenskspråkig litteratur. Något understöd från kommunen har biblioteket tills dato inte fått, men det hoppas i stället få understöd av staten för detta år. Biblioteket har även flitigt anlitats av både unga och gamla, som med intresse studerat böckerna.

Som exempel på den stora läslusten må här omnämnas, att en äldre man, som från biblioteket lånat en intressant bok, satt uppe vid densamma till kl. 2 på natten, innan han kunde lämna den. Fastlagstisdagen på kvällen hade biblioteksföreningen en talrikt besökt fest. Det rikhaltiga programmet upptog föredrag om Gammal-Svenskby, dialog, teaterstycke, musik m.m. Stämningen var den bästa, och allt gick städat o. ordentligt till, såsom det anstår svensk ungdom. Det är ett nöje att vara med om fester, där man iakttager mönstergill ordning och där inga spritförbrukande individer störa. Folket i Korsbäck vill, ser man, följa med sin tid, det arbetar målmedvetet och med levande intresse för det allmänna framåtskridandet.

Syd-Österbotten 23.5.1925:

Brev från Korsbäck.

Våren har gjort sitt inträde här liksom annorstädes, och den spirande grönskan sticker fram. Stockflötningen, som vidtog redan den 18 april och där mycket manfolk har varit sysselsatt, har för länge sedan undanstökats. Vårfloden var i år något svagare än under tidigare vårar beroende på, att vintern var så fattig på snö. Storsjöträskets vida vatten krymper som bäst ihop, allt vad det hinner. Den mångåriga planen på träskets konstgjorda torrläggande, en rätt så kostsam och svårlöst historia, torde ännu länge få vänta på förverkligande.

Vårsådden har vidtagit på en del ställen här, och somliga har redan hunnit sätta ”päronen” i jorden. Jordbrukarens latmansdagar, om man nu alls kan tala om sådana, är numera förbi, och det trägna, ansträngande arbetets tid är inne. Jordbrukaren i dessa nejder vet ju egentligen inte alls av något så modernt som 8 timmars arbetsdag. Nej, nog får han gno på både bitti och sent, för att folket skall få bröd.

Biblioteksföreningen Myrans verksamhet har under året fortgått utan avbrott och med synbar framgång. Biblioteket har just nu att anteckna ett betydande plus med ett statsunderstöd för innevarande år. Den 2 maj hade biblioteksföreningen auktion på sina under året förfärdigade handarbeten, vilka hade god åtgång. Den 17 hade samma förening en ganska välbesökt fest, som lämnade god ekonomisk behållning. Festprogrammet inleddes med ”Den blomstertid nu kommer” och avslutades med ”Vårt land.”

Programmet upptog bland annat två tal, det ena av läraren Henrik Rosenback om förfädernas arbete och dess förpliktelser, det andra av läraren Byman om konsten att leva, samt ett av några ungdomar väl framfört stycke ”Fosterland” av Parus Ater. Festen fick av särskilda anledningar en allvarlig prägel.

Folkskolans arbete fortgår ännu hela denna månad. Folkskolor med så kallad förkortad lärokurs har nämligen längre läsår än vanliga folkskolor.

Floradagen, skogens dag, planterade folkskolbarnen 10 björkar på skolgården. Det är meningen att småningom få gården litet förskönad. Kvällen förut hade ortens driftigaste och för skolan mest nitälskande män iståndsatt det fallfärdiga planket kring skolgården. Intresserade för skolhusets uppsnyggande, så har de också beslutat att strax efter vårsådden brädfodra och måla detsamma. Biblioteksföreningen Myran, som med beredvillighet fått använda skolan såsom möteslokal, har också dragit sitt strå till stacken. Det är nämligen så här i Korsbäck, att alla både unga och gamla med beundransvärt intresse och sällsynt enighet samarbetar. Och därför går det framåt steg för steg.

Syd-Österbotten 22.7.1925:

Sommarfesten i Dagsmark i lördags gynnades av en utmärkt väderlek, varför densamma var ovanligt talrikt besökt, så att festsalen var till trängsel fylld. Ordningen var hela tiden den bästa, och ordningsmännen behövde inte en enda gång ingripa. Programmet inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter föreningens ordförande Frans Storkull i ett kortare andragande hälsade festbesökarna välkomna. Därpå följde deklamation av Ellen Norén och muntra och skrattretande kupletter av Otto Storfors, som publiken belönade med kraftiga applåder. Lärarinnan Sandra Forsgård uppläste föreningens handskrivna tidning, vilken hon även redigerat och innehöll den både skämtsamma och lärorika uppsatser. Så följde en paus, varunder förfriskningar intogs i den välförsedda buffeten.

Efter pausen sjöng man ”Slumrande toner”. Gunnar Gröndahl uppläste tydligt och klart en skämtsam och intressant berättelse. Otto Storfors föredrog på violin några gamla menuetter och polskor från Lappfjärd, vilka senterades livligt av publiken. Som sista nummer på programmet följde två akters pjäsen ”En riktig kanalje”. Vidtog så dansen, som träddes med liv och lust till inpå småtimmarna. Den ekonomiska behållningen av festen blev god.

Syd-Österbotten 19.8.1925:

EN ORM I BYXFICKAN fick en bonde i Dagsmark senaste vecka, då han var sysselsatt med att skyla korn. Ormen var omkring en halv meter lång. Den hade uppehållit sig i fickan flera timmar, bl. a. under det mannen vilat middag, och upptäcktes, först då han skulle sätta handen i fickan. Ormen fick naturligtvis plikta med livet för sin närgångenhet.

Syd-Österbotten 7.11.1925:

Höstfest hade Dagsmark ungdomsförening Allhelgonadagen, Festen började kl. 8 på kvällen. Programmet inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter föreståndare J. Nyqvist höll ett värmande föredrag om våra nutida skalder och deras arbeten, även riktade han till ungdomen maningsord mot den fördärvbringande spritflodens härjningar i våra bygder. Vackert och känsligt sjöng lärarinnan fröken Daga Kjellberg solo med ackompanjemang på piano av kanter Otto Storfors. Ellen Norén läste föreningens handskrivna tidning ”Försöka Duger”, som innehöll skämtsamma och skrattretande bitar. Efter en kortare paus sjöngs ”Hösten är kommen” varefter fröken Daga Kjellberg, deklamerade ”Döbeln vid Jutas”. Teaterstycket ”Hund och katt” utfördes till allmän belåtenhet och belönades det med skallande skrattsalvor. Sist på programmet dansades en folkdans, som även väckte munterhet bland publiken. Så vidtog dansen till god musik. Dansen fortgick till in på småtimmarna. Ordningen var överhuvudtaget god. Mot slutet förmärktes till allmän förtrytelse dock ett par ynglingar med oklara hjärnor. Festen var ganska talrikt besökt.

Syd-Österbotten 11.11.1925:

Svenska dagen firades den 6 nov. kl. 8 e. m. i Dagsmark på ungdomshemmet med en medborgerlig fest, där allmänheten hade fritt inträde. Festen hade kunnat vara talrikare besökt på denna vår stora samlingsdag. Programmet upptog; Sång (Du gamla du fria), tal av lärare J. Sjöblad, pianomusik av lärarinnan fröken Daga Kjellberg, M. Hanemanns tal uppläste lärarinnan fröken Sandra Forsgård, varpå sjöngs Modersmålets sång, därpå deklamerade fröken Kjellberg ”Torpflickan”, vilken tillika förevisades som tablå. Festen avslöts med ”Vårt land”.

Syd-Österbotten 25.11.1925, insändare skriven av en okänd skyddskårist från Lappfjärd:

Söndagen den 22 november blev en märkesdag för Lappfjärds skyddskår. Gamla och unga Dagsmarksbor hade då stämt möte på ungdomslokalen för att dryfta frågan om återinträdande i skyddskåren. Jag måste bekänna, att jag for ned till Dagsmark med en känsla av misströstan, men då jag trädde in i ungdomslokalens festsal och såg den talrika menighet, som där samlats, blev jag åter glad och förhoppningsfull, och jag tänkte, att icke hava dessa kvinnor, män och ynglingar för ro skull lystrat till uppmaningen att komma samman om ej för att sluta sig enigt kring skyddskårens fana. Och mina förhoppningar kom icke på skam. I Eder fann jag genast den goda österbottningen, som ställer frihet och oberoende framom allt annat. Men alla intriger, allt småsinne måste utmönstras ur det österbottniska kynnet. ”Enighet är styrkans bälte, brödrahat är gift som tär” heter det, inom skyddskåren får inte finnas oenighet, ty den föranleder splittring inom våra led och den kommer de röda elementen i vårt land att jubla högt av skadeglädje. Nej, låtom oss svärja ett fosterbrödralag, som enigt, självförgätet slår vakt kring allas vår moder, fosterjorden.

Syd-Österbotten 2.12.1925.

BREV FRÅN KORSBÄCK. 

Pa vår ort har man under den gångna hösten levt i stillhet och ro. Det måste man erkännas att Korsbäckborna är ett synnerligen fridsamt folk, som varken vid allmänna möten eller andra tillställningar stör en god stämning.

Vi hade här i september en av ungdomen, närmare bestämt biblioteksföreningen Myran, anordnad fest, där den mönstergillaste ordning rådde. Denna fest, som bjöd på ett trevligt program, var ganska talrikt besökt och lämnade god ekonomisk behållning.  Svenska dagen högtidlighölls med en liten kvällstillställning, där den redan nämnda föreningen Myrans flagga invigdes. Betecknande för den gemytliga grundlighet, som utmärker våra goda korsbäckbor, må nämnas, att uppbrottet skedde först på slaget 12. Jag vill minnas att det var någon bland de närvarande, som skämtsamt men träffande anmärkte, att man ju inte kunde bryta upp förr än svenska dagen var slut.

Den 8 nov. hölls här ett nykterhetsmöte, anordnat av nykterhetsföreningen Wiktoria, som gästade vår ort. Prosten Laurén höll ett intressant och lärorikt andragande, vari han ur religiös och biblisk synpunkt belyste nykterhetsfrågan. Föreningens ordförande herr Nyholm läste en trevlig berättelse och läraren Rosenback föredrog föreningens handskrivna tidning, som innehöll mycket gott och läsvärt. Tilläggas bör ännu att en sångkör under läraren Rosenbacks ledning sjöng flera anslående sånger.

Det har också bjudits på riklig andlig spis här under höstens förlopp. Flera andaktsstunder med tal av predikanterna Sundström och Långbacka har nämligen hållits. Också dessa sammankomster har varit synnerligen talrikt besökta. Att korbäcksborna med vaket intresse följer med kommunala angelägenheter därom vittnar ett par valmöten, där för det stundande kommunala valet uppställts en egen kandidatlista med bankdirektör J. J. Wadström i första rummet och bonden Johannes Stenlund i det andra. Det är att hoppas, att alla röstberättigade ortsbor förslår sin plikt att infinna sig till valet och rösta på nämnda lista.

Biblioteksföreningens verksamhet har fortgått såsom förut med möten varje onsdag kväll. Genom flitiga kvinnohänder har åstadkommits vackra handarbeten, som till förmån för biblioteket kommer att säljas på auktion den 16 dec. på kvällen. Där kan alla bli i tillfälle att få en passande julklapp och kanske också en kopp gott kaffe. Missa alltså inte tillfället, goda korsbäckare!