Mylläris gård på Korsbäckvägen 6.

Sammanställt av Lasse Backlund 2014, med hjälp av Ralf och Annel Nyholm. Inga-Lill Sandström har också bidragit med information från gårdens tidiga historia. Henrik Wikström från Närpes har bidragit med information om läskedryckstillverkningen. Otaliga uppdateringar har gjorts, den senaste i november 2020

Mylläris gård fotograferad från väster år 2003.
Mylläris gård fotograferad från väster år 2003.

Den här gården har haft många ägare och den är mycket troligt byggd av bagaren och lemonadtillverkaren Alfred Mattsson någon gång efter 1914.

Den här tomten hade mellan åren 1800-1909 varit familjens Storkulls boplats. Storkullarna flyttade i början på 1800-talet från Byin nedanför folkskolan till det här stället men i samband med storskiftet flyttade de år 1909 gården och alla uthus till Palon där familjen Englund bor i dag.

Vid storskiftet övertogs denna tomtplats av bonden Erik Anders Sundholm, som bodde i början på Lillsjövägen.Tillsammans med svågern och mångsysslaren Erik Anders Broberg köpte Sundholm Lappfjärd Läskedrycksfabrik av folkskollärare J. J. Wadström. Läraren Wadström hade startat denna tillverkning av limonader i januari 1902 och tillverkningen skedde troligtvis i skolbyggnaden där Wadström bodde. Läs mera om Wadströms läskedrycksfabrik HÄR!

6 juni 1908 bjöd folkskolläraren Wadström ut sina "Limonadtillvärkningar" i tidningen Syd-Österbotten.
6 juni 1908 bjöd folkskolläraren Wadström ut sina ”Limonadtillvärkningar” i tidningen Syd-Österbotten.

I februari 1913 då kompanjonerna övertog fabriken började de tillverka ”Limonader o. Mineralvatten” i en enkel byggnad som stod på denna tomt. Byggnaden torde ha legat på andra sidan Milantå, nära rån till Ylsöbäcks butik. Handelsbolaget Dagsmark Läskdrycksbolag, innehavare Broberg och Sundholm registrerades 22.7.1913 men redan följande år ser det ut som om Sundholm skulle ha dragit sig ur bolaget. Den 5 mars 1914 registrerades firmanamnet på nytt men nu hette delägarna Erik Anders Broberg och Erland Lindkvist.

I februari 1913 började kompanjonerna Broberg och Sundholm annonsera i tidningen Syd-Österbotten, annonsen här ovan var införd nästan i varje nummer.
I februari 1913 började kompanjonerna Broberg och Sundholm annonsera i tidningen Syd-Österbotten, annonsen här ovan var införd nästan i varje nummer.
Till vänster står mångsysslaren Erik Anders Broberg tillsammans med kamraten Erland Lindqvist. De for båda till Amerika i slutet på år1909 så fotot är taget ungefär 1910.
Till vänster står mångsysslaren Erik Anders Broberg tillsammans med kamraten Erland Lindqvist. De for båda till Amerika i slutet på år 1909 så fotot är taget ungefär 1910. År 1914 blev de läskedryckstillverkare i Dagsmark. Fotot lånat av Bo-Göran Lindh.

Enligt ett avtal från maj 1914 arrenderade Erik Anders Sundholm ut den här bostadstomten åt Alfred Mattsson på 50 år och Alfred fick då rätt att uppföra ett boningshus på tomten. Han hade då tidigare övertagit uthusbyggnaden med lemonadfabriken och efter detta byggde han sedan själva bostadshuset.

Vill du läsa mera om bonden Erik Anders Sundholm, så klicka HÄR! Erik Anders stupade i inbördeskriget 1918 i Uleåborg och vill du läsa vad som skrevs om honom i tidningarna, så klicka HÄR!

På kvittot till vänster så ser vi att Alfred Mattsson använde Broberg & Sundholms kvitton då han hade sålt limonad åt Ungdomsföreningen i augusti 1916 och det är kvitterat av Alfred själv. På kvittot till höger från 1917 så är det Alfred Mattsson som har sålt limonad, vetebröd och pepparkakår åt Ungdomsföreningen.
På kvittot till vänster så ser vi att Alfred Mattsson använde Broberg & Sundholms kvitton då han hade sålt limonad åt Ungdomsföreningen i augusti 1916 och det är kvitterat av Alfred själv. På kvittot till höger från 1917 så är det Alfred Mattsson som har sålt limonad, vetebröd och pepparkakår åt Ungdomsföreningen.

Alfred Träskvik, som senare bytte namn till Mattsson var född i Träskvik. År 1916 var denne Mattsson med om en otäck händelse under en hästfärd, så här står det i en tidningsartikel i april:

Häst och åkdon försvinna i strömvirvlarna.

Påskdagen, sent på kvällen, resa bagaren Alfred Mattsson och arbetaren Viktor Lång från Dagsmark till Lappfjärd och ärnade sig över Pärus åbro. I närheten av bron mötas de av en person, som varnar dem att icke resa framåt över bron, emedan till följd av den starka översvämningen vattnet strömmande häftigt även på sidan av bron, varigenom vägen förstördes. Men oaktat varningen driver Mattsson hästen framåt och styr därvid avsiktligt hästen i närheten av vägdiket, så att häst och åkdon stjälpa. Omedelbart därefter fattar den starka vattenströmmen tag i häst och åkdon, vilka bortföras och försvinna i de strida vågorna. Arbetaren Lång räddar sig genom att kort förut hoppa ur kärran och Mattsson lyckas i medtaget tillstånd rädda sig genom att fatta tag i en stör efter en förstörd gärdesgård.

Det övermodiga vågspelet, att icke lyssna till den givna varningen, belönades rätt illa, vederbörande till straff och andra till varnagel. Trovärdiga personer meddela, att Mattsson tidigare samma dag företagit en för hästen ansträngande resa till Storå, men det oaktat ansåg nödigt att med det uttröttade djuret ytterligare på sena kvällen företaga en färd till Lappfjärd, vilken dess bättre gjorde ett slut på hästens lidande. Här fullbordas sanningens ord: Gud hör kreaturens suckan!

Hästen, en god arbetshäst till ett värde av c:a 1,000 mk, var ju visserligen försäkrad, men torde det råda tvivel om huruvida försäkringssumman under för handen varande omständigheter kan utbetalas.

Den 24 maj samma år står det i tidningen att Mattssons förlorade häst hade hittats vid Mittsholmen i Lappfjärd. Kärran var dock fortfarande försvunnen.

I mars 1919 bjuder Alfred ut sitt bageri med "vattenfabrik" i tidningen Syd-Österbotten. Någon försäljning blev det dock inte denna gång.
I mars 1919 bjuder Alfred Mattsson ut sitt bageri med ”vattenfabrik” i tidningen Syd-Österbotten. Någon försäljning blev det dock inte denna gång.
Alfred Mattssons änka Ingeborg, som flyttade till Kristinestad gifte sedan om sig med Einar Glader från Vasa, på fotot också deras son Pauli. I december 1924 öppnade Einar en plåtverkstad i Jyllis gård i Kristinestad. Sedan flyttade familjen till Outokumpu där Einar arbetade vid gruvan. Efter pensioneringen flyttade de till Vasa.
Alfred Mattssons änka Ingeborg, som flyttade till Kristinestad gifte sedan om sig med Einar Glader från Vasa, på fotot också deras son Pauli. I december 1924 öppnade Einar en plåtverkstad i Jyllis gård i Kristinestad. Einar blev änkling år 1926 då hustrun Ida Maria, f.  Korsberg plötsligt avled i en ålder av 31 år. Sedan flyttade familjen till Outokumpu där Einar arbetade vid gruvan. Efter pensioneringen flyttade de till Vasa.

År 1920, 28 augusti köpte Alfred Mattsson gården på Östra Långgatan 39 i Kristinestad av Alma Wörstens dödsbodelägare Aarne och Onni Talas. Köpesumman var 35 000 mark och en liten del betalades kontant, en del genom att överta två olika lån och den största delen betalades med en skuldsedel. Efter Alfreds död i september 1922 flyttade änkan Ingeborg till staden och i slutet av 1920-talet sålde hon gården åt folkskolläraren Iisakki Lipasti.

År 1922 säljer paret Mattsson gården åt Huhtala.

13 juli 1922 sålde Alfred och Ingeborg tomten, gården och lemonadfabriken åt lagerföreståndaren Anton Emil Huhtala (f. 1893 i Sideby) Ida Maria (f. Kokko 1893 i Amerika). Köpesumman var 45 000 mark. Alfred dog i september 1922 och Ingeborg flyttade i februari 1923 till Östra Långgatan 39 el. Skolgatan 7 i Kristinestad.

Efter att Alfred Mattsson dog så blev det auktion och i september 1922 annonserade Erland Rosenback att auktionsinropen skall betalas åt honom. Dem tiden var det alltså inte kontant betalning som i dag.
Efter att Alfred Mattsson dog, så blev det auktion och i september 1922 annonserade Erland Rosenback att auktionsinropen skall betalas åt honom. Dem tiden var det alltså inte kontant betalning som i dag.

År 1923 säljer Huhtala gården en grupp dagsmarkbor.

25.3.1923 sålde paret Huhtala tomten, gården och lemonadfabriken åt en grupp dagsmarkbor, som troligtvis hade varit i borgen för deras lån. Gruppen bestod av Erik Anders Rosengård, Henrik Norrgård, Frans Andersson, Frans Westerback, Karl Löfgren, Erik Rosenback, Erland Krook, Henrik Westerlund (samma som Emil Nybond) och Viktor Björklund.

19250801 Lemonadfabrik och bageri säljs
Den 1 augusti 1925 inbjöd de många borgensmännen i tidningen Syd-Österbotten alla intresserade till auktion och sedan blev det snabb affär eftersom köpebrevet med Emil Nyholm uppgjordes redan den 5 augusti.

De här personerna sålde den 5 augusti 1925 alltsammans vidare åt bondesonen Emil Nyholm från Norrviken i Korsbäck. Frans Westerback hade nyligen avlidit, så det var änkan Hilma som sålde sin andel och Erland Krook var troligen i Amerika, eftersom det var hustrun Hulda som undertecknade köpebrevet.

År 1925 säljer gruppen gården åt Emil Nyholm från Norrviken.

Gården och verksamheten med lemonadtillverkningen övertogs alltså 1925 av Emil Nyholm (f.1900 i Norrviken i Korsbäck, d. 1978) som bodde här med sin första hustru Elin Irene (f. Pärus 1905, död 1929) och med henne hade han två barn som inte uppnådde vuxen ålder.

År 1925 fick Emil tillstånd av Socialministeriet att inköpa alkoholhaltiga essenser, märk att detta hände under en tid det rådde förbudslag mot alkohol i Finland. Efter att Emil Nyholm fått detta tillstånd började han inköpa essenserna av Roberts, som var en stor grossist i Åbo. Längst ner i denna historik så finns mera information om Ab Roberts.

Här en del av en reklam som Roberts skickat åt Emil.
Här en del av en reklam som Roberts skickat åt Emil.

Onsdagen den 9 februari 1927 sent på kvällen förstördes Emil Nyholms lemonadfabrik i en brand. Trots att tillrusande bybor hjälpte till så brann byggnaden ned men själva bostadsbyggnaden gick att rädda. Skulle vinden ha blåst åt annat håll skulle Rosengårds butiksbyggnad och uthus varit hotade. Möjligtvis så räddades själva tillverkningsmaskinen, för Emil Nyholm fortsatte att inhandla nödiga tillbehör också efter branden. Vill du läsa vad Syd-Österbotten skrev om branden så klicka HÄR och leta upp datum 12.2.1927.

År 1929 dog Emils hustru och i augusti år 1930 sålde Emil Nyholm gården och byggde en ny gård och en såg uppe i Kvarnå, samtidigt som han gifte sig med Hulda (f. Lång 1907-2006).

(Vill du läsa mera om sågägaren Emil Nyholm, så klicka här)

År 1930 säljer Emil Nyholm gården åt Vilhelm och Elna Norrback.

Emil sålde då huset och rörelsen åt bonden Vilhelm Norrback (f. i Tjöck 1908-d.1973 i Sverige) och Elna (f. Klockars i Lappfjärd 1904- d. 1999 i Sverige). Elna var dotter till häradsdomaren Carl-Henrik Klockars (1878-1949, bonde på Ivars hemman i Lappfjärd).

Vilhelm och Elna Norrback fortsatte med lemonadtillverkningen och bageriet, och den 1 oktober 1934 startade de också en affär i gården. Till handelsregistret anmälde de i mars 1933 att de tänker öppna diversehandel i en kiosk. Ingången till butiken var på den södra sidan mot landsvägen. I början på 1930-talet var Vilhelm med som skjutskarl då han tillsammans med Lillsjö-bagarin skulle hämta sockersäckar från Kristinestad. Det gick då så illa att i det hala föret så slirade släden till och åkte i diket med den påföljd att Lillsjö-bagarin hamnade under de tunga sockersäckarna och att han sedan dog av skadorna han ådrog sig.

(Vill du läsa mera om Lillsjö-bagarin, så klicka här)

Åtminstone utbudet av cyklar var stort och det var fina och kända märken som Norrback bjöd ut i Syd-Österbotten i maj 1935.
Åtminstone utbudet av cyklar var stort och det var fina och kända märken som Norrback bjöd ut i Syd-Österbotten i maj 1935.

En som arbetade åt Vilhelm på 30-talet var Artur Rosengren som tog tjänst i butiken då han inte fick någon passlig lärartjänst. Vilhelm hade en grön lastbil av märket REO som han hämtade varor med och så kördes lemonaden ut med och han gjorde också handelsresor allt till Helsingfors. Vilhelm var en rörlig man men ibland hade han också ”Axelas” Valter Söderqvist som chaufför. Förutom butiken i Dagsmark hade Norrback också en mjölkaffär i Kristinestad. Den var inrymd i källarvåningen i Frans Henriksons gård på övre torget.

Norrback idkade också regelbunden busstrafik mellan Korsbäck och Kristinestad. Max Klockars har hittat denna tidtabell som förvånande nog är på finska.
Norrback idkade också regelbunden busstrafik mellan Korsbäck och Kristinestad. Max Klockars har hittat denna tidtabell som förvånande nog är på finska. I april 1937 fick Norrback tillstånd av landshövdingen att idka denna trafik.
Det hörde nog till att varje handelsman med lite självaktning skulle saluföra sina egna tändstickor.
Det hörde nog till att varje handelsman med lite självaktning skulle saluföra sina egna tändstickor.

I september 1936 så hamnade Norrback i svårigheter och tvingades lämna in ansökan om konkurs. Flera auktioner ordnades då så gott som allting skulle säljas.

Enligt en annons i Syd-Österbotten den 18 maj 1938, så skall lösegendom, en Studebaker, en vattenkiosk, limonadfabrik och mycket annat säljas på auktion .
Enligt en annons i Syd-Österbotten den 18 maj 1938, så skall lösegendom, en Studebaker, en vattenkiosk, limonadfabrik och mycket annat säljas på auktion .

År 1936 säljer Norrbacks konkursbo gården åt ”Kårk Erk Jåhan” Lång från Palon.

På en auktion den 9 december 1936 skulle varulagret säljas, liksom fastigheten, en Reo lastbil och till och med 120 hönor. Norrback gjorde dock en förlikning med borgenärerna och kunde tillfälligt öppna på nytt. Den 28 april 1937 öppnade Norrback en mjölkaffär i Henriksons gård vid Salutorget i staden. Affärsrörelsen upphörde emellertid efter en tid och Vilhelm, Elna och alla barnen flyttade först till Helsingfors och sedan till Sverige. Norrbacks konkursbo sålde i december 1936 gården åt sytningsmannen Erik Johan Lång (1873-1962) som vanligtvis kallades för Kårk Erk Jåhan. Han var gift med Matilda Långfors (1872-1948) som kallades för Mokkela Tilda och de hade inga barn. Tilda Lång var dotter till skolmästaren Gustav Lång som kallades för Mokkelin och Tilda var också syster till Mokkela Lina Långfors som bodde på A-sidon. Vill du läsa mera om Mokkelin, så klicka här.

Erik Johan Lång och Tilda bodde för det i en stor bondgård i Palon på Storåvägen 137, som de i januari 1937 sålde åt bonden Armas Varsaviita från Storå.

Denna Varsaviita flyttade inte själv till Palon utan han hyrde ut gården åt andra, bland annat verkade den finska folkskolan där en tid. Efter krigsslutet så löste staten in gården av Varsaviita och sålde den åt karelaren Juho Jantunen (1884-1961) från Jaakkima och hans hustru Maria, f. Lankinen som dog år 1957.

På 1950-talet sålde Kårk Erk Jåhan gården åt Eero Mylläri.

Någon gång på 50-talet sålde Kårk Erk Jåhan gården på Korsbäckvägen åt Eero och Elna Mylläri. Eero Mylläri (1902-1988) var född på Klockarsbackan i Bötom och 1928 gifte han sig med Elna  (1906-1990). Elna var född i Korsbäck, dotter till ”Sandvik Adelin” Gustavsdotter Sjöblom (1881-1970) som sedan gifte sig med Viljam Männistö (1897-1954). Männistö bytte sedan namn till Sjövik och de bodde på stranden till träsket. Adelina och Viljam Sjövik fick efter det flera barn, bland annat Ellen som gifte sig med Otto Fröberg.

Det här fotot togs 1928 då Eero och Elna gifte i Kårk-Erk-Jåhanas gård i Palon. Kolla speciellt hur bra fotografen har lyckats fånga alla bröllopsgästerna på bild, till och med hunden nere till vänster har slagit sig till ro i väntan på fotografens knäpp.
Det här fotot togs 1928 då Eero och Elna gifte i Kårk-Erk-Jåhanas gård i Palon. Kolla speciellt hur bra fotografen har lyckats fånga alla bröllopsgästerna på bild, till och med hunden nere till vänster har slagit sig till ro i väntan på fotografens knäpp. Mannen i den mörka kostymen bredvid Mylläri Eero är Kårk-Erk-Jåhan själv.

Eero och Elna Mylläri bodde på Lillsjölidvägen före de flyttade ner till Korsbäckvägen. Den gården sålde de då åt Elnas syster Helmi som var gift med Juha Rintala från Ylikylä i Bötom. Eero och Elna hade inga egna barn men de hade Erik Johannes Kujanpää (f. 1939) som fosterson. Erik var son till Eeros syster.

Läraren Einar Lind var mycket intresserad av lokalhistoria och av allt som hände i Dagsmark. Speciellt intresserad var han av gårdarna och det hörde till att eleverna skulle göra ritningar på sina hem. Så här ritade Erik rumsindelningen i Mylläris hus år 1951.
Läraren Einar Lind var mycket intresserad av lokalhistoria och av allt som hände i Dagsmark. Speciellt intresserad var han av gårdarna och det hörde till att eleverna skulle göra ritningar på sina hem. Så här ritade Erik rumsindelningen i Mylläris hus år 1951.

Eero och Elna Mylläri bodde i huset fram till sin död och då såldes gården åt Alice och Johan Lindqvist som då bodde i grannhuset. I början på 1980-talet bodde Johans mor Manda där, nästan fram till sin död. När Johan och Alice sedan flyttade till annan ort så såldes denna gård åt de nuvarande ägarna som är bosatta i Sverige men har rötterna i Lillsjö.

Aktiebolaget Roberts i Åbo.

Ralf och Annel Nyholm har tagit vara på en del av reklamen som Roberts på 1920-talet skickade åt Ralfs far Emil Nyholm. Emil hade då övertagit Mattssons lemonadfabrik, och köpte ingredienserna för tillverkningen just från Roberts i Åbo. Här nedan några exempel på brev utskickade till Roberts kunder:

I denna reklam berättar Roberts att de har byggt en ny 4-våningsfabrik i Åbo och eftersom bärskörden år 1924 varit god, så kan de erbjuda de bästa produkterna.
I denna reklam berättar Roberts att de har byggt en ny 4-våningsfabrik i Åbo och eftersom bärskörden år 1924 varit god, så kan de erbjuda de bästa produkterna.
Det här brevet från Aktiebolaget Roberts kan man tolka så att Emil Nyholm har gjort en beställning men saknat det tillstånd som krävdes. De beställda varorna skulle nog levereras blott tillståndet först visades upp och till på köpet lovade Roberts att halva kostnaden för tillståndet.
Det här brevet från Aktiebolaget Roberts kan man tolka så att Emil Nyholm har gjort en beställning men saknat det tillstånd som krävdes. De beställda varorna skulle nog levereras blott tillståndet först visades upp och till på köpet lovade Roberts att halva kostnaden för tillståndet.
Ab Roberts i Åbo som hade en "systerfabrik" i Örebro i Sverige erbjöd fina juldrycker åt sina kunder.
Ab Roberts i Åbo som hade en ”systerfabrik” i Örebro i Sverige erbjöd fina juldrycker åt sina kunder.
Ingredienser till fina juldrycker till salu.
Ingredienser till fina juldrycker till salu.
Här erbjuder Ab Roberts ut den populära läskedrycken Champis.
Här erbjuder Ab Roberts ut den populära läskedrycken Champis.
Till första maj-festerna erbjöd Roberts sitt Vino-Mjöd.
Till första maj-festerna erbjöd Roberts sitt Vino-Mjöd.
Ab Roberts erbjöd också andra produkter, till exempel Crémemjölet Antilop,
Ab Roberts erbjöd också andra produkter, till exempel Crémemjölet Antilop,
Här erbjuder Ab Roberts ren naturell citronsaft för tillverkning av Äkta Engelsk Lemon Squash.
Här erbjuder Ab Roberts ren naturell citronsaft för tillverkning av Äkta Engelsk Lemon Squash.
Redan på 1920-talet framhöll Ab Roberts att deras essenser är tillverkade av de renaste naturprodukter och att kunderna var välkomna för att också själva kunna konstatera detsamma.
Redan på 1920-talet framhöll Ab Roberts att deras essenser är tillverkade av de renaste naturprodukter och att kunderna var välkomna för att också själva kunna konstatera detsamma.
Roberts från Åbo bjuder ut sina essenser.
Roberts från Åbo bjuder ut sina essenser.
Här ett reklambrev från Roberts där de påpekar att det går att sälja drycker också på hösten och inte bara på sommaren.
Här ett reklambrev från Roberts där de påpekar att det går att sälja drycker också på hösten och inte bara på sommaren.