Lappfjärds å i Dagsmark.

Uppgjort av Lasse Backlund 2013, uppdaterades i februari 2017.

Sedan urminnes tider har Lappfjärds å som rinner genom Dagsmark varit en riktig livsnerv. Den har en längd på närmare 70 km och ursprunget finns i de vattenrika källområdena på Lauhavuori i Storå. All bebyggelse har i tiderna uppstått nära ån och jordbruket har uppstått ur tillandningarna kring ån. Åns betydelse kan inte underskattas och den är fortfarande viktig för fiske och rekreation.

Gunnar Gröndahl som var en sann naturvän hade Lappfjärds å som sitt speciella skötebarn. Om du vill läsa hans intressanta utredning om ån, så skall du klicka HÄR!

Att flotta stockar och annat virke i ån var ju tidigare ett vanligt sätt att transportera det från skogarna fram till havet eller till någon såg som var belägen nära ån. Det förekom ofta bråk mellan virkesägarna och de boende längs stränderna och därför uppgjordes regler för hur flottningen skulle gå till. I mars 1903 beslöt lantdagen om en förnyad förordning och vill du läsa den, så klicka HÄR!

På denna karta ser vi bra Lappfjärds å med alla biflöden.
På denna karta ser vi bra Lappfjärds å med alla biflöden. Vid den blåa pilen ser vi var källorna på Lauhavuori ligger.
På sträckan från Dagsmark till havet kallas ån för Lappfjärds å medan den från Dagsmark upp till källorna på Lauhavuori kallas för Isojoki. På en karta över Finlands järnvägar från år 1921 ser vi dock att ån kallas för Uronjoki.
På sträckan från Dagsmark till havet kallas ån för Lappfjärds å medan den från Dagsmark upp till källorna på Lauhavuori kallas för Isojoki. På en karta över Finlands järnvägar från år 1921 ser vi dock att ån kallas för Uronjoki.
I centrala Dagsmark rinner Lillån ut i huvudfåran och på Åbackan nära gränsen till Bötom finns flera bifåror. Här en karta från slutet av 1800-talet över Lappfjärds å med alla dess tillflöden.
I centrala Dagsmark rinner Lillån ut i huvudfåran och på Åbackan nära gränsen till Bötom finns flera bifåror.
Här en karta från slutet av 1800-talet över Lappfjärds å med alla dess tillflöden.

Forsar i Dagsmark:

Inom Dagsmark finns flera forsar och i de flesta forsarna byggdes i tiderna sågar eller kvarnar. Redan på 1600-talet fanns flera sågkvarnar men i dag finns inga sågar, kvarnar eller elektricitetsverk som drivs av vattenkraft. Vissa forsar har flera namn och det förorsakar en viss förvirring ännu i dag.

Till exempel den fors som på gamla kartor heter Gamlaforsen kallas också för Nylundas forsen, Verkforsen eller Vadarforsen. Här nedan en gammal karta från 1901 över Gamlaforsen där också dammen och Viktor Nylunds elektricitetsverk  är inritat. Detta elverk startade redan år 1915 och var alltså det första i hela Lappfjärds kommun. Gamla forsen har en fallhöjd om 2,4 m.

På denna karta så ser vi att forsen nedanför Nylundas kallas för Gamlaforsen.
På denna karta så ser vi att forsen nedanför Nylundas kallas för Gamlaforsen.

Vill du läsa mera om sågägaren Viktor Nylund, som byggde både såg, snickeri och elverk i Gamlaforsen, så klicka HÄR!

I Klemetsforsen har det funnits en kvarn som drevs med vatten allt sedan 1600-talet. Här en karta från år 1897 som visar forsen, Klemets bron och kvarnens placering. Klemets forsen har en fallhöjd om 2,4 m.
I Klemetsforsen har det funnits en kvarn som drevs med vatten allt sedan 1600-talet. Här en karta från år 1897 som visar forsen, Klemets bron och kvarnens placering. Klemets forsen har en fallhöjd om 2,4 m.

Vill du läsa mera om kvarnen vid Klemetsforsen, så klicka HÄR!

Vill du läsa mera om Klemets bro, så klicka HÄR!

I Storfors finns Flackåsforsen eller Landgärdsforsen och där hade det funnits en kvarn och såg sedan år 1781. Först på åns södra sida men i slutet på 1800-talet byggdes den på den norra sidan. Denna fors har en fallhöjd på 1,2 m. Här en karta från 1890 över Flackåsforsen där sågen finns utritad.
I Storfors finns Flackåsforsen eller Landgärdsforsen och där hade det funnits en kvarn och såg sedan år 1781. Först på åns södra sida men i slutet på 1800-talet byggdes den på den norra sidan. Denna fors har en fallhöjd på 1,2 m. Här en karta från 1890 över Flackåsforsen där sågen finns utritad.

Vill du läsa mera om kvarnarna, sågen och elverket i Storfors, så klicka HÄR!

I centrala Dagsmark finns Verkforsen, som vissa kallar för Brobackforsen eller Storbroforsen. Också där har det funnits en kvarn och såg långt tillbaka i tiden men som på 1920-talet byggdes om till elverk.
I centrala Dagsmark finns Verkforsen, som vissa kallar för Brobackforsen eller Storbroforsen. Också där har det funnits en kvarn och såg långt tillbaka i tiden men som på 1920-talet byggdes om till elverk. Här en karta från 1897 där kvarnen, dammen och Storbron finns inritade. Verkforsen har en fallhöjd om 1,8 meter. För över 2000 år sedan låg havskusten just på detta ställe men på grund av landhöjningen har kusten nu flyttats närmare 20 km längre västerut.

Vill du läsa mera om sågkvarnen och elverket i Verkforsen, så klicka HÄR!

Precis som namnet säger har det i Kvarnå funnits en kvarn i tiderna. Den var belägen på Malarudden mittemot nuvarande Kvarnå Såg.
Precis som namnet säger har det i Kvarnå funnits en kvarn i tiderna. Den var belägen på Malarudden mittemot nuvarande Kvarnå Såg.
I Tuimala-forsen i Kornbäcken byggdes år 1925 ett elkraftverk av lokala krafter men som sedan såldes åt Jyllinkosken Sähkö. Rester av detta kraftverk finns fortfarande kvar. På kartan ser vi var kraftverket fanns.
I Tuimala-forsen i Kornbäcken byggdes år 1925 ett elkraftverk av lokala krafter men som sedan såldes åt Jyllinkosken Sähkö. Rester av detta kraftverk finns fortfarande kvar. På kartan ser vi var kraftverket fanns.

I Kläppforsen österom dagens Mellanå Plant fanns det tiderna en såg och en kvarn som ägdes av Oskari Penttinen.

Slutligen kan vi konstatera att Lappfjärd å med dess vattenkraft har haft en stor betydelse för Dagsmark by. De bördiga åkrarna längs ån har också bidragit till det ekonomiska välstånd som alltjämt råder i området. Lappfjärds ås betydelse för utvecklingen i Dagsmark är så pass stor att vi gott kan påstå att utan ån skulle inte Dagsmark finnas till i dag.