Lappfjärds å.

Uppgjort av Lasse Backlund 2013, uppdaterades i februari 2017. Om du vill läsa en dikt om Lappfjärd å som Ragnar Backlund publicerade i Syd-Österbotten år 1991, så skall du klicka HÄR!

Sedan urminnes tider har Lappfjärds å som rinner genom Dagsmark och Lappfjärd ut till havet varit en riktig livsnerv. Den har en längd på närmare 70 km och ursprunget finns i de vattenrika källområdena på Lauhanvuori i Storå. All bebyggelse har i tiderna uppstått nära ån och jordbruket har uppstått ur tillandningarna kring ån. Åns betydelse kan inte underskattas och den är fortfarande viktig för fiske och rekreation.

Gunnar Gröndahl som var en sann naturvän hade Lappfjärds å som sitt speciella skötebarn. Om du vill läsa hans intressanta utredning om ån, så skall du klicka HÄR!

Tor Bergman, som är uppväxt i Korsbäck hade analyserat vattenkvaliteten vattnet både i den så kallade Kärjenkoskiån och i huvudfåran från Storå. I tidskriften Skärgård presenterade han år 1978 resultatet som kom fram till att det är mycket stor skillnad på de två åarna. Vattnet i Storå är relativt mineralfattigt och rent medan vattnet i Kärjenkoski är starkt brunfärgat av humussyror och det är syrefattigt. Kärjenkoskiån har den högsta salthalten i hela åsystemet och det beror på en urlakning av salter ur lerlager som avlägsnats på bottnen av den nu torrlagda Storsjön under den tid då Storsjön ännu var i förbindelse med havet, vilket enligt Rurik Nylund skulle ha varit ungefär år 1 500 f.Kr.

 Att flotta stockar och annat virke i ån var ju tidigare ett vanligt sätt att transportera det från skogarna fram till havet eller till någon såg som var belägen nära ån. Det förekom ofta bråk mellan virkesägarna och de boende längs stränderna och därför uppgjordes regler för hur flottningen skulle gå till. I mars 1903 beslöt lantdagen om en förnyad förordning och vill du läsa den, så klicka HÄR!

På denna karta ser vi bra Lappfjärds å med alla biflöden.
På denna karta ser vi bra Lappfjärds å med alla biflöden. Vid den blåa pilen ser vi var källorna på Lauhavuori ligger.

Landhöjningens inverkan på landskapet.

Landhöjningen har påverkat landskapet i Dagsmark och 100 år efter vår tideräknings början låg kusten vid Verkforsen eller Storbroforsen. På 200-talet låg Bottenhavskusten vid Gamlaforsen eller Nylundas forsen och på 500-talet gick den vid Klemets forsen. På 800-talet gick vattnet upp till Storfors och Ragnarsvik vid Flakåsen och på 900-talet fanns kusten vid det som vi kallar Pärusforsen, men som förr hette Högforsen, Håkoski eller Råksforsen.

Eftersom Pärusforsen har en fallhöjd på mer än 4 meter så låg kusten på detta ställe i hela 400 år och längs landsvägen mellan Lappfjärd och Perus, så syns det bra vid Silanders gård var kusten gick i långa tider. Nedanför den lilla backen växer det vass i dikena men ovanför ingenting. Först på 1300- och 1400-talet gick kusten vid Holmforsen i Lappfjärd och efter 100 år till vid Sandgrundsforsen. Lappfjärd by ligger i dag på en höjd av 4 – 6 meter ovanför havet, vilket betyder att det steg ur havet på 1500 – 1600- talet. Den här tiden svämmade byn över vid varje vårflod och också vid längre regnperioder, så bebyggelsen koncentrerades till de högre backarna, såsom Kullan (13-14 m.ö.h) , Bruskbackan (16 m.ö.h), Knusbackan (13 m.ö.h), Kladdbackan (10 m.ö.h), Hindersbackan (8 m.ö.h) och Mangsbackan (13 m.ö.h). På 2010-talet byggdes det dammar längs hela ån i Lappfjärd, som skall skydda området vid högt vattenstånd.

På sträckan från Dagsmark till havet kallas ån för Lappfjärds å medan den från Dagsmark upp till källorna på Lauhavuori kallas för Isojoki. På en karta över Finlands järnvägar från år 1921 ser vi dock att ån kallas för Uronjoki.
På sträckan från Dagsmark till havet kallas ån för Lappfjärds å medan den från Dagsmark upp till källorna på Lauhavuori kallas för Isojoki. På en karta över Finlands järnvägar från år 1921 ser vi dock att ån kallas för Uronjoki.
I centrala Dagsmark rinner Lillån ut i huvudfåran och på Åbackan nära gränsen till Bötom finns flera bifåror. Här en karta från slutet av 1800-talet över Lappfjärds å med alla dess tillflöden.
I centrala Dagsmark rinner Lillån ut i huvudfåran och på Åbackan nära gränsen till Bötom finns flera bifåror.
Här en karta från slutet av 1800-talet över Lappfjärds å med alla dess tillflöden.

Forsar i Dagsmark:

Inom Dagsmark finns flera forsar och i de flesta forsarna byggdes i tiderna sågar eller kvarnar. Redan på 1600-talet fanns flera sågkvarnar men i dag finns inga sågar, kvarnar eller elektricitetsverk som drivs av vattenkraft. Vissa forsar har flera namn och det förorsakar en viss förvirring ännu i dag.

Längst upp ligger Kornbäckforsen med en fallhöjd på 1,7 m och den ligger ca 36 meter över havsytan. Följande är Villurinkoski som är 1,5 km lång och har en fallhöjd på 11,5 m. Sedan följer Kläppforsen, österom dagens Mellanå Plant på gränsen till Bötom och där fanns det tiderna en såg och en kvarn som ägdes av Oskari Penttinen. Kläppforsen har en fallhöjd på 1,9 m.

Verkforsen.

I centrala Dagsmark finns Verkforsen, som vissa kallar för Brobackforsen eller Storbroforsen. Också där har det funnits en kvarn och såg långt tillbaka i tiden men som på 1920-talet byggdes om till elverk. Här en karta från 1897 där kvarnen, dammen och Storbron finns inritade. Verkforsen har en fallhöjd om 1,8 meter. För över 2000 år sedan låg havskusten just på detta ställe men på grund av landhöjningen har kusten nu flyttats närmare 20 km längre västerut.

Vill du läsa mera om sågkvarnen och elverket i Verkforsen, så klicka HÄR!

Gamlaforsen.

Den fors som på gamla kartor heter Gamlaforsen kallas också för Nylundas forsen, Verkforsen eller Vadarforsen. Här nedan en gammal karta från 1901 över Gamlaforsen där också dammen och Viktor Nylunds elektricitetsverk  är inritat. Detta elverk startade redan år 1915 och var alltså det första i hela Lappfjärds kommun. Gamla forsen har en fallhöjd om 2,4 m.

På denna karta så ser vi att forsen nedanför Nylundas kallas för Gamlaforsen.
På denna karta så ser vi att forsen nedanför Nylundas kallas för Gamlaforsen.

Vill du läsa mera om sågägaren Viktor Nylund, som byggde både såg, snickeri och elverk i Gamlaforsen, så klicka HÄR!

Klemetsforsen.

I Klemetsforsen har det funnits en kvarn som drevs med vatten allt sedan 1600-talet. Här en karta från år 1897 som visar forsen, Klemets bron och kvarnens placering. Klemets forsen har en fallhöjd om 2,4 m.
I Klemetsforsen har det funnits en kvarn som drevs med vatten allt sedan 1600-talet. Här en karta från år 1897 som visar forsen, Klemets bron och kvarnens placering. Klemets forsen har en fallhöjd om 2,4 m.

Vill du läsa mera om kvarnen vid Klemetsforsen, så klicka HÄR!  Vill du läsa mera om Klemets bro, så klicka HÄR!

Storfors.

I Storfors finns Flackåsforsen eller Landgärdsforsen och där hade det funnits en kvarn och såg sedan år 1781. Först på åns södra sida men i slutet på 1800-talet byggdes den på den norra sidan. Denna fors har en fallhöjd på 1,2 m. Här en karta från 1890 över Flackåsforsen där sågen finns utritad.
I Storfors finns Flackåsforsen eller Landgärdsforsen och där hade det funnits en kvarn och såg sedan år 1781. Först på åns södra sida men i slutet på 1800-talet byggdes den på den norra sidan. Denna fors har en fallhöjd på 1,2 m. Här en karta från 1890 över Flackåsforsen där sågen finns utritad.

Vill du läsa mera om kvarnarna, sågen och elverket i Storfors, så klicka HÄR!

Några hundra meter västerut från Storfors ligger Ragnarsvik, som i tiderna också hade betydande såg- och kvarnverksamhet. Vill du läsa mera om Ragnarsvik, så skall du klicka HÄR!

Precis som namnet säger har det i Kvarnå funnits en kvarn i tiderna. Den var belägen på Malarudden mittemot nuvarande Kvarnå Såg.
Precis som namnet säger har det i Kvarnå funnits en kvarn i tiderna och inte bara en utan det var två. Den ena var belägen på Malarudden mittemot nuvarande Kvarnå Såg och den låg längre mot byn..
I Tuimala-forsen i Kornbäcken byggdes år 1925 ett elkraftverk av lokala krafter men som sedan såldes åt Jyllinkosken Sähkö. Rester av detta kraftverk finns fortfarande kvar. På kartan ser vi var kraftverket fanns.
I Tuimala-forsen i Kornbäcken byggdes år 1925 ett elkraftverk av lokala krafter men som sedan såldes åt Jyllinkosken Sähkö. Rester av detta kraftverk finns fortfarande kvar. På kartan ser vi var kraftverket fanns.

Vi ser att det i alla forsar har det funnits sågkvarnar sedan långa tider tillbaka. Sedan 1600-talet drev Dagsmarkborna en kvarn i Korsbäck, ca 300 meter nedanför nuvarande bron. Alltså det var redan innan det fanns någon fast bosättning där och den skulle kanske vara kvar ännu om inte vårfloden skulle ha fört bort den ca 1840. Kvarnen låg vid Storgropen, som sedan Lillån rätades ut på 1950-talet ligger lite på sidan om den nuvarande dragningen.

Slutligen kan vi konstatera att Lappfjärd å med dess vattenkraft har haft en stor betydelse för Dagsmark by. De bördiga åkrarna längs ån har också bidragit till det ekonomiska välstånd som alltjämt råder i området. Lappfjärds ås betydelse för utvecklingen i Dagsmark är så pass stor att vi gott kan påstå att utan ån skulle inte Dagsmark finnas till i dag.

Foton.

I centrala Dagsmark utmynnar Lillån i huvudfåran och mitt i Selim Björses foto syns den natursköna ”Åddin” där Westerbacks ståtliga gård är skymd av vegetationen. Under Stora bron till vänster syns det elkraftverk som byggdes där en sågkvarn stod i tiderna.
Så här spegelblank kan Lappfjärds å vara under en vacker försommardag år 2018. Fotot är taget av Kim Hammarberg och det är taget uppströms från Storbron i centrala Dagsmark.
Så här spegelblank kan Lappfjärds å vara under en vacker försommardag år 2018. Fotot är taget av Kim Hammarberg och det är taget uppströms från Storbron i centrala Dagsmark.
Kim Hammarbergs foto från Verkforsen där rester av den gamla dammen kan sjönjas. Fotot från försommaren 2018.
Kim Hammarbergs foto från Verkforsen där rester av den gamla dammen kan skönjas. Fotot från försommaren 2018.
Utsikt från Nybroen i Lappfjärd. Till vänster syns Nybroparkens estrad. Foto från juni 2019.
Dammen vid Nybroen i Lappfjärds centrum leder in vatten i kanalen till Sandgrunds såg. I bakgrunden syns folkhögskolan.
Från bron över riksåttan ner mot havet är Lappfjärds å invallad och ovanpå vallarna finns det fina vägar. Foto från juni 2019.
I Lappfjärds ås nedre lopp finns det inga stora forsar och höjdskillnaden i ån från bron över riksåttan och ner till havet är under 2 meter. Härifrån är det ännu 1,6 km ner till fjärden.