Klemets bro.

Uppgjort av Lasse Backlund år 2013 med hjälp av Eva Grönlund. Uppdaterats i oktober 2016.

Klemets bro var en träbro byggd på bockar och var belägen i Klemetsforsen nära sågen och kvarnen som drevs av bröderna Voitto och Veli Kangas. Den stod på bockar i ån vilket betydde att den måste tas upp på land före islossningen och sättas ut tillbaka efteråt ungefär i maj månad. De bönder som hade mark på olika sidor om ån hade stor nytta av bron trots att bärförmågan var begränsad.

På detta flygfoto över Klemets såg, så syns det bra var Klemets bron stod i tiderna
På detta flygfoto över Klemets såg, så syns det bra var Klemets bron stod i tiderna

Klemets bro kallas ibland också för Långas bron och det namnet kommer troligen från Mathilda Forsgårds  far Johan Josefsson Lång som var hemma från Kaas hemman i Tjöck. Hans dotter Maria Mathilda var gift med mjölnaren Anders Klemets och det var de som i tiderna byggde upp den senaste Klemets kvarnen. Familjen bodde i ett litet hus nedanom kvarnen. Mjölnare Anders Klemets dog plötsligt då han en dag tillsammans med hustrun Mathilda höll på att bearbeta en kvarnsten. När stenen skulle vändas blev påfrestningen så stor att Anders dog av ansträngningen.

År 1913 var denna annons införd i tidningen Syd-Österbotten och här ser vi att något slags bolag var bildat redan då.
År 1913 var denna annons införd i tidningen Syd-Österbotten och här ser vi att något slags bolag var bildat redan då.

Utan bro skulle omvägen runt Storbron i Dagsmark centrum blivit åtminstone 4 km och det var orsak nog att bilda ett bolag runt bron. Intressenterna i brobolaget hade olika antal andelar beroende på nyttan. I kassaboken från 1930 finns förteckning över intressenterna och andelarna:

Josef Granholm  2 andelar

Viktor Björklund 8

Erik Anders Asplund  7

Emil Långfors 7

Klemets Kvarn 15

Emil Nyberg  17

Viktor Engström 5

Josef Guss 20

Erik Broberg  6

Emil Norrgård 5

Viktor Rönnkvist 20

Johan Sandlund  7

Erland Norrgård 7

Erland Grönroos 25

Rosenlund  30

Valter Lindell 9

Artur Lindell 9

Selim Blomkvist 6

Mina Viklund 7

På kartan här ovan från år 1897 syns brons placering. Det är oklart när bron sattes ut första gången men vi kan anta att den funnits i långa tider i någon form.
På kartan här ovan från år 1897 syns brons placering. Det är oklart när bron sattes ut första gången men vi kan anta att den funnits i långa tider i någon form.
Í normala fall sattes bron ut på försommaren och så togs den upp i god tid före islossningen. Ibland kunde det gå så illa att bron spolades bort vid högt vattenstånd på sensommaren eller på hösten. På Grans Lennarts foto så är vattenståndet mycket högt och det är stor risk att bron spolas bort av vattenmassorna.
Í normala fall sattes bron ut på försommaren och så togs den upp i god tid före islossningen. Ibland kunde det gå så illa att bron spolades bort vid högt vattenstånd på sensommaren eller på hösten. På Grans Lennarts foto så är vattenståndet mycket högt och det är stor risk att bron spolas bort av vattenmassorna.

I Wasa tidning fanns den 7.11.1898 följande notis:

Natten mot fredag bortfördes av strömmen Klemets bro i Dagsmark ävensom Perus bro i Lappfjärd.

Intressenterna betalade avgifter till brobolaget enligt antal andelar men Lappfjärds kommun betalade varje år stora bidrag. Också staten och Dagsmark Skifteslag betalade bidrag så ekonomin verkar ha varit bra. Den var så pass bra att år 1947 kunde bolaget betala 2 500 mk åt de som var med vid utläggandet av bron. Pengar fanns hela tiden deponerade i Dagsmark Andelskassa och i Nordiska Föreningsbanken. Det fanns också delägare som fick låna pengar av bolaget.

Följande personer hade enligt sammanträdesprotokoll från 1944 andelar i Klemets bro:

Frans Grönlund, Herbert Norrman, Arne Söderholm, Josef Granholm, Viktor Lillsjö, Selim Blomqvist, Erland Grönroos, Konrad Rosenlund, Ida Vestergård, Eskil Guss, Erland Norrgård, E. A Broberg, Emil Nyberg, Frans Sandlund, Henrik Rajamäki, Lina Holmkvist, J. V Björklund, Valter Lindell, Lennart Grans, Josef Guss, E. A Asplund, Gunnar Guss, Bröderna Långfors, Artur Lövholm, Hemming Lövholm, Adelina Vidberg, Valentin Rosenback. Tillsammans hade de 246 andelar och för underhållet uppbars 5 mark per andel.

Under hösten 1944 hade bron blivit svårt skadad av isbildning och högt vattenstånd och delägarna anhöll om 1000 mark i bidrag från kommunalfullmäktige. ”Kvän-Josip” Josef Guss åtog sig att för ett år lägga ut och ta upp bron.

Till exempel år 1948 höjdes arvodet för att lägga ut bron till 4 000 mark och det var just den summan kommunen bidrog med. Delägarna betalade 4 880 mark, så det året fanns det 15 163 mark på banken.

År 1949 beslöt intressenterna i bron att anhålla om ett bidrag på 1500 mark från Dagsmarks skifteslag.

Varje år höll brointressenterna sammanträde och auktion förrättades på utläggningen och upptagningen av bron. Den som gav lägsta anbudet vann och fick därmed uppdraget.

Följande personer skötte utläggning och upptagning av bron på 1950-talet:

1951 Eskil Guss, 1952 Emil Nyberg, 1953 Eskil Guss, 1954 Lennart Grans, 1955 Eskil Guss, 1956 Valter Lindell och 1957 Lennart Grans. 1958 beslöt man på mötet att utläggning av bron skulle börja göras gemensamt. Man höjde andelsavgiften till 100 mark per andel.

21.1.1950 hölls åter möte bland intressenterna i Klemets bro. Mötet hölls hos Emil Nyberg. Man beslöt att omedelbart gemensamt ta upp bron eftersom den var i ofarbart skick. Bron skulle sedan läggas ut till lägst bjudande hugade spekulant.

På mötet beslöts också att man skulle köpa in 4 lånnor med 5 famnars längd och 3 bockar och 3 stammar till lock. Dessutom behövdes det bultar för ihopskruvningen av bockarna. Intressenterna skulle betala 25 mark per andel för underhållet.

År 1953 beslöt man på mötet att intressenterna skulle betala 30 mark per andel. Dessutom beslöt man att börja ta uppbörd för bron också i Korsbäck. Eskil Guss skulle sköta uppdraget. Till Kvänbrons lock behövdes nya stockar och Emil Nyberg skulle sköta om leveransen.

År 1959 beslöt man att anlita en byggmästare för att göra en ritning av en ny bro. Man skulle också detta år ta upp och lägga ut bron gemensamt.

På detta foto som är taget från väster då syns både Klemets bro och Halt-Erik Asplunds gård på andra sidan ån.
På detta foto som är taget från väster då syns både Klemets bro och Halt-Erik Asplunds gård på andra sidan ån.

Så gott som varje år måste bolaget skaffa en del virke för brolocket eller bockarna. Det gamla, obrukbara virket såldes då på auktion som avfall. År 1970 fick brobyggarna ett välbehövligt tillskott med virke från den nyligen ur bruk tagna Gamälbroen i Lappfjärd. Då den nya Centralbron kunde tas i bruk, så delades virket från Gamälbroen mellan Klemets bro i Dagsmark och Flottbron i Perus.

I bondgården bakom Klemets bron bodde syskonen Ida och Erik Asplund.
I bondgården bakom Klemets bron bodde syskonen Ida och Erik Asplund.

Övriga som under åren deltog i utläggningen och upptagning av bron var bland andra: Gunnar Vestergård, Vilho Toivonen, Helmer Holmkvist, Erland Norrgård, Emil Nyberg, Frans Sandlund, Valter Rosenlund, Josef Granholm, Viktor Björklund, Frans Grönlund, Valter Långfors, Gunnar Norrgård, Nils Grönlund, Egil Norrvik, Bertel Långfors, Voitto Kangas, Edvin Saikkala, Egil Mannfolk och Börje Viklund.

Vanligen var det 4 man som lade ut och tog upp bron samt underhöll den. När plankorna var utlagda och hade torkat fanns det rum för någon planka till. Lennart Grans var den som åtminstone på sista tiden kontrollera dem och lade till mera då det behövdes.

1977 på våren lades bron ut av Börje Viklund, Nils Grönlund, Lennart Grans och Lars-Erik Grönlund.

I slutet av år 1977 upplöstes bolaget och kassan och bankdepositionerna delades mellan intressenterna enligt följande, totalt 2 024 mark:

Nils Grönlund         7 andelar 74,20 mark

Vilho Toivonen       7           74,20 mk

Egil Mannfolk        17         180,20

Tunar Långfors     13         137,80

Bertel Långfors      3           31,80

Gunnar Norrgård   16         169,60

Eskil Guss            35         370,00

Ida Guss               5           53,00

Helmer Holmqvist   10         106,00

Lennart Grans       22         233,20

Hilma Sandlund       3           31,80

Valter Lindell          7           74,20

Bror Vikfors            2           21,20

Birger Sonntag      14         148,40

Börje Viklund        10          106,00

Voitto Kangas        2            21,20

Niilo Lintula            7           74,20

Gunnar Vestergård  4            42,40

Efter 1977 började staden Kristinestad ge bidrag  mellan 3 000 och 4 000 mark för utläggandet av bron. Flera personer var engagerade, bland annat Egil Mannfolk, Egil Norrvik, Nils Grönlund, Torolf Lindfors, Håkan Söderqvist och några till.

I mitten på 1980-talet lades bron för sista gången och då var Hans-Erik Norrvik, Harry Appel och några till med. Hösten blev regnig och vattnet steg i ån. Ett uthus tillhörande Arne Lindblad rasade ut i ån nära Mellanå Plantskola och strömmen förde delarna av uthuset mot bockarna på Klemets bro vilket medförde att bron gav vika. Vattenmassorna förde i väg bron men det mesta kunde efteråt fiskas upp i Perus. I och med detta tog historien slut för Klemets Bro.

Bron var ju viktbegränsad till 2 ton och det räckte bra till för personbilar och andra lätta fordon. Stora traktorer med stora lass måste dock köra den längre vägen via Storbron och Lillbron för att komma över ån. Några större olyckor vid bron är inte kända men riktigt dåligt kunde det ha gått för Vilho Toivonen då bron gav vika för traktorns tyngd och alltsammans hamnade i ån. Vilho hann dock hoppa av i tid, så att han inte hamnade under traktorn.
Bron var ju viktbegränsad till 2 ton och det räckte bra till för personbilar och andra lätta fordon. Stora traktorer med stora lass måste dock köra den längre vägen via Storbron och Lillbron för att komma över ån. Några större olyckor vid bron är inte kända men riktigt dåligt kunde det ha gått för Vilho Toivonen då bron gav vika för traktorns tyngd och alltsammans hamnade i ån. Vilho hann dock hoppa av i tid, så att han inte hamnade under traktorn.

Här nedan några fotografier från utläggningen av bron år 1981:

Här sitter Harry Appel som är född i Sideby men gift och bosatt i Korsbäck, Torolf Lindfors från Åbackan och Atle Guss från Klemetsändan sommaren 1981.
Här sitter Harry Appel som är född i Sideby men gift och bosatt i Korsbäck, Torolf Lindfors från Åbackan och Atle Guss från Klemetsändan sommaren 1981.
Harry Appel från Korsbäck och Torolf Lindfors från Åbackan radar ut plankor som brolock.
Harry Appel från Korsbäck och Torolf Lindfors från Åbackan radar ut plankor som brolock.
Brobyggarna Torolf Lindfors och Hans-Erik Norrvik med lånnorna.
Brobyggarna Torolf Lindfors och Hans-Erik Norrvik med lånnorna.
Anki och Hans-Erik Norrvik tillsammans med en Magg provgår bron och den ser ut att hålla bra. Kolla den handgjorda skylten! I bakgrunden Klemets såg som ägdes av Veli och Voitto Kangas.
Anki och Hans-Erik Norrvik tillsammans med en Magg provgår bron och den ser ut att hålla bra. Kolla den handgjorda skylten! I bakgrunden Klemets såg som ägdes av Veli och Voitto Kangas.