Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2025. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, tidningar och Klockars släktbok. Elsi Puputti har bidragit med flera foton och viktig information.
Husets och tomtens historia.
Det här området på hemmanet Lillkull, som ligger nära gränsen till både Bötom och Lappfjärd hörde i tiderna till Karl Viktor och Maria Vendla Lindell. Karl (1876–1941) som kallades ”Kånstonas Kalle” var torparson från Lillsjö men blev bonde på ett Lillkull hemman då han år 1903 gifte sig med änkan Maria Vendla Lillkull (f. Rosenback 1871–1913).
Karl Johan Lindells torp
År 1908, den 12 september sålde Kalle Lindell och hans hustru Vendla en torplägenhet på 8 gamla tunnland åt Kalles kusin Karl Johan Lindell (1871–1931) och hans hustru Matilda (f. Öström i Back by 1874–1955). Den tiden fanns det ingen riktig väg till det avlägsna området utan de använde skogsvägen, som går från Dagsmark upp mot Storliden.
Karl Johan, som kallades ”Kiaas Kaal Jåhan” hade år 1890 gift sig med Katarina Skrifvars (1863–1903) från Uttermossa. År 1892 reste Karl Johan till Amerika och där använde han namnet Charles Carlson. Följande år flyttade hustrun Katarina efter till Amerika och de bosatte sig i Gardner i Massachusetts. De fick inga barn och Katarina avled där 1903.
År 1903, alltså samma år som hustrun dog gifte änklingen Karl Johan om sig med Matilda Öström (1874–1955), som var född i Back by men som hade rest till Amerika 1902.
År 1904 föddes sonen Lennart och ett par år senare föddes dottern Signe Elvira i Amerika och en kort tid senare återvände hela familjen till Sebasbackan i Dagsmark. De bosatte sig då i en torpstuga som stod bakom ”Mattas stuga” på Dagsmarkvägen 384. Dottern Signe Elvira Matilda avled år 1908 och några fler barn fick de inte.
Det var alltså år 1908 som skomakaren Karl Johan och Matilda, som kallades Tilda köpte en torplägenhet av Karl Johans kusin Karl Viktor, som kallades ”Kånstonas Kalle”. Kalle var sedan 1903 ägare till ett 1/32 mtl hemman av Lillkull och på 50 års tid arrenderade denne ”en uppodlingsmark i den så kallade Björmans myran” åt Karl Johan. Skiftet som fanns nära Skräddarmossen var på 8 gamla tunnland och 8 kappland och låg i en ödemark längst österut i Dagsmark. Köpeskillingen utgjorde tiohundra mark, alltså 1 000 mark och det årliga arrendet var 5 mark. I torparkontraktet bestämdes det att då arrendetiden efter 50 år går ut, så skall arrendatorn Karl Johan få en ersättning på 2 000 mark av hemmansägaren ”Kånstonas Kalle”.
Någon gång efter 1908 flyttade Karl Johan och Matilda sin stuga på Sebasbackan upp till ”Björmans myran nära Skräddarmossen”.
År 1915, den 3 september köpte Karl Johan och Matilda ett område på 2,7 ha av hemmanet Båsk. Säljare var Erik Anders Rosengård och Erik Anders Broberg som den 12 juli samma år hade köpt det av Emil Nybond. Lägenheten ”på den västra sidan av den så kallade Tomtgropen invid köparen förut ägande torpägor” fick namnet Lindell 2:21. Köpeskillingen utgjorde 1 300 mark, plus en årlig sytning på 565 kilogram gott och välbärgat lindhö åt sytningsänkan Maja Lena Eriksdotter Båsk. Köpeskillingen betalades med en skuldsedel, som Karl Johan helt kunde betala bort år 1933.
År 1921, den 24 augusti kunde Karl Johan och Matilda lösa in torparlägenheten Lindhaga. Säljare var hemmansägaren ”Kånstonas Kalle” och hans hustru Wendla Maria. Köpet gjordes med statens stöd enligt lagen om torpens inlösning till enskilda lägenheter. Karl Johan var för övrigt musikalisk och kunde spela både fiol och orgel, till och med så pass bra att han blev orgelspelare på bönehuset.
År 1923 gifte sig enda barnet, sonen Lennart med Jenny Perälä, som var född år 1904 i Sand Coulee i Montana, USA men växte upp i Bötom, nära gränsen till Dagsmark. Avståndet mellan Lennarts och Jennys gårdar var endast en kilometer.
Lennart Lindell tar över
År 1931, den 16 mars sålde Karl Johan och Matilda de både lägenheterna Lindhaga och Lindell för 10 000 mark åt sonen Lennart och hans hustru Jenny. Samma dag uppgjordes ett sytningskontrakt mellan säljaren och köparen.
År 1931, den 5 april avled bonden Karl Johan Lindell och lämnade efter sig änkan Matilda och sonen Lennart och hans hustru Jenny.
År 1931, den 29 december avled Lennart Lindell i en ålder av 27 år och lämnade efter sig änkan Jenny, modern Matilda och dottern Sonja, som var född år 1927. Jenny fick då ansvar att sköta det lilla jordbruket på gården men hennes far Isak Perälä kom ibland och hjälpte till. I fähuset fanns det kanske ett par kor och några får.
År 1932, den 24 oktober förrättades bouppteckning efter Karl Johan och de fasta tillgångarna bestod då av Lindhaga 5:57 och Lindell 2:21. Bland lösegendomen fanns en stor mängd jordbruksredskap och verktyg, två kor och en gammal häst. Där fanns också en bössa, en violin, ett stifttröskverk och en tredjedel av ett motortröskverk. Vid samma tillfälle förrättades bouppteckning också efter sonen Lennart Lindell och han var också ägare till ett outbrutet skogsområde på 5,5 ha i Uttermossa.
År 1933 förrättades arvskifte och Karl Johans änka erhöll hälften av de båda lägenheterna enligt giftorätten och omyndiga barnbarnet Sonja fick den andra hälften av lägenheterna i arv.
Änkan Jenny Lindell gifte sedan om sig i mitten av 1930-talet med änklingen Frans Andrew Pihlajaniemi. Denne, som kallades Entru hade tidigare varit gift med en Anna Stina. Entru bodde i Kläppan där Koivuranta nu bor, och Jenny med 9-åriga dottern Sonja flyttade då dit. Jenny fick sedan barnen Tapani (f.1941) och Elvi (f.1944). På äldre dar flyttade Entru och Jenny till Kristinestad men sommartid kunde de tidvis vistas i Kläppan. Entru avled år 1971 och han är begravd bredvid Anna Stina i Bötom medan Jenny avled år 1985 och hon är begravd bredvid Lennart på Åsändan i Lappfjärd.
Eero Puputti tar över
År 1947 gifte sig Sonja Lennartsdotter Lindell från Kläppan med Eero Puputti (1920–1995), som var född i Jaakkima i Karelen och de flyttade då till Lindells gård, där Sonjas farmor Matilda fortfarande bodde. De övertog också den gamla gården, som i tiderna hade flyttats från Sebasbackan.
År 1949, den 16 januari köpte Eero och Sonja Puputti ett ”Långmyr” markområde på 2 ha av Frans och Amanda Agnäs i närheten av deras gård.
År 1951 uppförde timmermannen Eero Puputti ett nytt boningshus på samma tomt och i samma veva revs den gamla stugan. Det nya huset hade endast en kammare och kök, och där fanns en liten sommarkammare på vinden.
År 1963, den 10 augusti köpte Eero och Sonja Puputti två markområden av Artur Gröndahl. Tomtmyr 2:59 var 1,2 ha stort och Grönhaga 5:116 var 2 ha.
År 1966 i maj förstördes Puputtis boningshus svårt i en brand. Gnistor från skorstenen antände pärttaket och elden förstörde både vattentaket och mellanbottnen. Dessutom vattenskadades boningshuset, som var lågt försäkrat och alltså förorsakade en stor förlust för familjen.
Efter branden flyttade familjen tillfälligt till uthuset, där också bastun fanns. Under sommaren använde de en gamla buss som sovrum. Bussen var inte i kördugligt skick och den saknade däck.
Bostadshuset kunde efter branden repareras och det byggdes också till med ett par kammare, vardagsrum och innetoalett, så att den fick det utseende som den fortfarande har. Till hösten hade Eero fått en del av huset i beboeligt skick, så att familjen kunde flytta in i ett rum. Huset fick nu ett tak av plåt och på väggarna sattes ljusa mineritplattor.
I fähuset fanns det 3–4 kor och någon kalv, i stallet fanns hästen Liinu och så fanns det får och någon gris.
Efter deras död övertogs gården på lägenheten Lindhaga år 2005 av ett av deras barnbarn, som använder den som stadigvarande bostad. Denne uppförde sedan ett större uthus med verkstad och förråd på samma tomt.
Övrigt.
Eero Puputti föddes i en jordbrukarfamilj år 1920 i Pajasyrjä by i Jaakkima i Karelen.
Efter vinterkrigets slut 1940 tvingades de lämna gården och de evakuerades då till Oulainen och till Torneå. År 1942 kunde de flytta tillbaka men den lyckan varade endast till september 1944 då de igen tvingades flytta därifrån och denna gång för gott. Denna gång hamnade Puputtis familj till Alakylä i Bötom, där de fick bo i Aune Anttonens lillstuga. Från Alakylä flyttade resten av familjen sedan till Lappo år 1949.
Eero var i krigstjänst både i vinterkriget och i fortsättningskriget, och efter krigsslutet bosatte han sig i Bötom. Efter kriget träffade han Sonja Puputti, som då bodde i Kläppan och de förlovade sig i januari 1947 och gifte sig i maj. Till hösten föddes dottern Anja (1947–1958) och då hade Sonja och Eero redan flyttat till Lindells gård nära Skräddarmosen. År 1953 föddes sonen Raimo och 1957 dottern Elsi.
