Selim Långs gård på Palonvägen 12.

Sammanställt av Lasse Backlund 2017, med hjälp av Anita Ketola, Eva Grönlund, Ralf Nyholm och Martti Heikkilä. Utredningarna om Långs hemman har gjorts av Inga-Lill Sandström.

Så här såg den gård ut som Selim Lång byggde i tiderna. Fotot är från 2003 och taget en vacker sommarkväll.
Så här såg den gård ut som Selim Lång byggde i tiderna. Fotot är från 2003 och taget en vacker sommarkväll.

Det här huset byggde bonden ”Beckaas” Selim Lång (1909-1990) och hustrun Taimi (f. Hautamäki i Kärjenkoski i Storå 1914-1983) under åren 1938-39. De hade gift sig 1938 och Selim bodde ju då på den gamla boplatsen på Brobackan.

Selim var son till Josef Lång (1884-1954) som kallades Beckaas-Josip och Maria (1877-1963) som var dotter till ”Finn-Ant” Anders Lindfors och Vilhelmina Korsbäck. Maria var bland annat syster till den Fina, som bodde i Ålgars hus på Bygränden 7.

Det var Josef Långs far Viktor Karlsson Lång som år 1907 hade köpt detta område i Palon, som var hälften av hemmanet Hägglund 6:12. Det var Josef Henrik Storkull (f.1869 och bror till Koll-Kaal) som hade fått detta hemman vid storskiftet men då han dog 1906 så såldes hemmanet. Viktor Karlsson Lång hade varit till Amerika 2 gånger, första gången for han 1892 men kom tillbaka redan följande år. Sedan for han på nytt i maj 1903 och då han återvände 1907, så kunde han köpa halva detta hemman.

Här Taimi, född Hautamäki i Kärjenkoski och hennes man Selim Lång. Han kallades ”Beckaas-Selim” åtminstone så länge han bodde i Dagsmark.
Här Taimi, född Hautamäki i Kärjenkoski och hennes man Selim Lång. Han kallades ”Beckaas-Selim” åtminstone så länge han bodde i Dagsmark.

Selim Långs syster Hulda (1907-2006) hade år 1930 gift sig med änklingen Emil Nyholm och de flyttade då till Kvarnå där Emil byggde ett hus och en såg. Vill du läsa om Hulda och hennes familj, så klicka HÄR!

Det här fotot med Maria Lång med barnen Selim och Hulda är från ca 1914.
Det här fotot med Maria Lång med barnen Selim och Hulda är från ca 1914.

Då huset i Palon blev färdigt flyttade också Selims mor Maria dit, vilket betydde att gamla huset på Brobackan då stod tomt. Tomten på Brobackan hade Selim Lång köpt av Erik Anders och Alvina Rosengård år 1935. Selims far ”Beckaas-Josip” Josef Lång vistades under lång tid i Amerika, första gången for han i oktober 1902 och han kom tillbaka efter 5 år och då gifte han sig. Men redan 1909 reste han till Amerika på nytt och han stannade då där ända till 1941, då han återvände och började då bo i nya huset i Palon.

Här Beckaas-Josip, alltså Josef Lång fotograferad i Amerika.
Här Beckaas-Josip, alltså Josef Lång fotograferad i Amerika.

Genast han kom tillbaka andra gången så sålde han huset på Brobackan åt handlanden Johan Wester och i mitten på 40-talet så byggde de en smedja på samma tomt lite längre från vägen.

I januari 1941 bjöd Josef ut den gamla gården på Brobackan.
I januari 1941 bjöd Josef ut den gamla gården på Brobackan.
På fotot den smedja som handlanden Wester och mågen Sigge byggde i mitten på 40-talet. Någon livlig verksamhet var det inte och på 50-talet verkade här en bilverkstad. I långa tider har verkstaden stått tom och den används i dag som förråd.
På fotot den smedja som handlanden Wester och mågen Sigge byggde i mitten på 40-talet. Någon livlig verksamhet var det inte och på 50-talet verkade här en bilverkstad. I långa tider har verkstaden stått tom och den används i dag som förråd.

Efter kriget bodde karelarfamiljen Karvonen här men de flyttade sedan ner till Roras-Viktors gård i Klemetsändan.

I slutet på 40-talet bodde Agda och Paul Rönnlund i Koll-Minas gamla stuga på Brobackan. Här dottern Lisette (f.1945) och i bakgrunden syns Ragnar Skogmans nybyggda gård. Långs gamla gård stod bakom Lisette och nära landsvägen. Tomten på Brobackan ägs idag av familjen Norrvik och de har där uppfört en gård med 2 lägenheter.
I slutet på 40-talet bodde Agda och Paul Rönnlund i Koll-Minas gamla stuga på Brobackan. Här dottern Lisette (f.1945) och i bakgrunden syns Ragnar Skogmans nybyggda gård. Långs gamla gård stod bakom Lisette och nära landsvägen. Tomten på Brobackan ägs idag av familjen Norrvik och de har där uppfört en gård med 2 lägenheter.

Selim och Taimi Lång hade i Palon ett medelstort hemman, som de kunde livnära sig på. Äldsta dottern Anita föddes 1939 och fram till år 1950 hade de fått 6 barn och det var då som de sålde huset och hemmanet och hela familjen flyttade till Kristinestad. Där fick Selim börja arbeta åt staden och de fick ytterligare 3 barn. Selims föräldrar Josef och Maria flyttade också med, och Josef dog där 1954.

År 1950 flyttade Selim och Taimi Lång med de 6 barnen hit till denna gård på Strandgatan 43 i Kristinestad. Samma år föddes sonen Henry (1950-1987) och efter det 2 barn till. Gården såldes sedan åt Ellen Norrgrann som också hade en klädbutik här. Fotot från 2017.
År 1950 flyttade Selim och Taimi Lång med de 6 barnen hit till denna gård på Strandgatan 43 i Kristinestad. Samma år föddes sonen Henry (1950-1987) och efter det 2 barn till. Gården såldes sedan åt Ellen Norrgrann som också hade en klädbutik här. Fotot från 2017.
Här sitter Taimi och Selim Lång med alla 9 barnen. Fotot från 1959.
Här sitter Taimi och Selim Lång med alla 9 barnen. Fotot från 1959.

Runt 1960 flyttade Selim och Taimi till Vanhakylä, där de hade ett litet jordbruk i några år. Selims mor Maria flyttade också med och hon dog där 1963. Selim och Taimi stannade inte många år i Vanhakylä, i mitten på 1960-talet flyttade de till Strandgatan 1 i Kristinestad där de sedan bodde så länge de levde.

Efter att ha bott några år i Vanhakylä i början på 1960-talet flyttade de tillbaka till Kristinestad och de bodde då i denna gård på Strandgatan 1. Fotot är från 30-talet. Det var år 1965 som de köpte gården av Ernst och Hilma Eker. De hade i sin tur köpt den år 1962 av Risto Hakala, som hade förvärvat den 1948. Före det så hade här bott smeden Jaakko Kivimäki, sjömannen Viktor Söderlund och Bruno Ylinen. Den nuvarande ägaren köpte gården av Långs dödsbo 1993.
Efter att ha bott några år i Vanhakylä i början på 1960-talet flyttade de tillbaka till Kristinestad och de bodde då i denna gård på Strandgatan 1. Fotot är från 30-talet. Det var år 1965 som de köpte gården av Ernst och Hilma Eker. De hade i sin tur köpt den år 1962 av Risto Hakala, som hade förvärvat den 1948. Före det så hade här bott smeden Jaakko Kivimäki, sjömannen Viktor Söderlund och Bruno Ylinen. Den nuvarande ägaren köpte gården av Långs dödsbo 1993. Tullstugan som syns mitt i bild i bakgrunden flyttades i något skede till sin nuvarande plats bredvid Ulrika Eleonorakyrkan.

Det var alltså år 1950 som de sålde gården och hemmanet på Palonvägen åt Oskar och Alma Rinta-Halkola och då de själva flyttade till Kristinestad. Paret Rinta-Halkola kom från Nurmo och de hade en fosterdotter, som hette Taimi. Hon torde ha varit dotter till Oskars bror och hon gifte sig sedan med Paavo Metsälä från Töysä.

Runt 1980 sålde Rinta-Halkolas gården åt Aatos och Liisa Jansson, som med sin familj flyttade från södra Finland. Familjen Jansson bodde här i mer än 30 år tills de flyttade till Runar Grans på Byåsen och efter det står huset som Selim Lång byggde på 30-talet tomt.

Äldre historia.

Josef Henrik Viktorsson Lång (1884-1954) som kallades ”Beckaas-Josip” var son till bonden Viktor Carlsson Lång (1856-1936) och Greta Sofia Henriksdotter Utter (1850-1939). Viktor Lång hade flera syskon, bland annat Josef Henrik (f.1839 flyttade till Kristinestad 1857), Anna Sofia (f.1842, gift med Johan Mattfolk), Maja Lena (f.1845, flyttade till Tammerfors 1866), Henrika (f.1848, gift med en Axel) och så trotjänarinnan Vendla (1859-1936).

Viktor Carlsson Lång var son till Carl Carlsson Lång (1819-1861) och Brita Rebecka (f. i Skaftung 1816, d. i Dagsmark 1892). Denna Brita Rebecka kallades för ”Becka” och efter henne kallas denna släktgren för ”Beckaas”. Carl och Brita Rebecka ärvde en del av faderns Lång hemman och bosatte sig någonstans på Lång hemman. Carl hade en bror som hette Johan Carlsson Lång som fick resten av hemmanet och han bosatte sig på Koll-Tå, på det ställe där Storkull Emil sedan bodde. Denne Johan fick sedan en son Henrik som kallades ”Kaalas-Hindrik” och denna släktgren kallas fortfarande för ”Kaalas”.

Carl Carlsson Lång var son till Carl Carlsson Ålgars (f.1795) från Lappfjärd. Denne flyttade från Lappfjärd då han av sin syster Anna Kajsa Carldotter Ålgars fick hennes hemman på 1/12 mantal. Anna Kajsa hade ärvt detta hemman av sin avlidne man Josef Andersson Lång (f.1785), när denne dog år 1813.

Josef Andersson Lång (1785-1813) var son till Anders Hansson Lång (1743-1790). Josef var bror till Anders Andersson Lång (1779-1833) som fick sitt hemman på den så kallade bönhustomten på A-sidon. Hemmanet på bönhustomten har sedan delats i tre delar, varav den ena delen blev Backlundas hemman.

Foton.

Så här såg huset på Strandgatan 1 ut i april 2017 och man ser att det har genomgått omfattande renoveringar sedan den tiden då Selim och Taimi bodde här.
Så här såg huset på Strandgatan 1 ut i april 2017 och man ser att det har genomgått omfattande renoveringar sedan den tiden då Selim och Taimi bodde här.
Här trotjänarinnan Vendla Lång (1859-1936) som var faster till Beckaas-Josip Lång..
Här trotjänarinnan Vendla Lång (1859-1936) som var faster till Beckaas-Josip Lång.
Selim Lång med alla barn vid Taimis begravning 1983.
Selim Lång med alla barn vid Taimis begravning 1983.
Här Taimi och Selim Lång i soffan, omgiven av barn och barnbarn.
Här Taimi och Selim Lång i soffan, omgiven av barn och barnbarn.